Amatörfilmen (1922)

Media (20 st)

Originaltitel	Amatörfilmen
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gustaf Molander
Manus	Björn Hodell
Förlaga	Pärlorna (Novell)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Biografernas Filmdepôt Åhlén och Åkerlund
Åldersgräns	Barntillåten
Sverigepremiär	1922-10-30

Medverkande

Nils Arehn
Edmond Garter, juvelerare

Mimi Pollak
Eva, Garters dotter (fröken; Karlstad)

Alfred Pettersson
Sam Snyder (kontorschef; Göteborg)

Einar Axelsson
Dick, Snyders son

Carl Nissen
farbror Gerhard (arkitekt; Stockholm)

Elias Ljungqvist
bankir (ingenjör; Stockholm)

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...

Visa hela texten

Handling

Juveleraren Edmond Garter har en dotter Eva som är passionerad hundälskare. På sin nittonårsdag slår hon vad med sin farbror Gerhard om att en viss pärla i dennes ägo är oäkta. Hon...

Visa hela handlingen

Press

Mycket till övers för den här sortens experiment hade inte huvudstadskritikerna, även om att par av dem tyckte att försöket var "intressant". Några av de uppträdande, fr a Mimi Pollak...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

Juveleraren Edmond Garter har en dotter Eva som är passionerad hundälskare. På sin nittonårsdag slår hon vad med sin farbror Gerhard om att en viss pärla i dennes ägo är oäkta. Hon vinner vadet, vilket leder till att farbrodern bjuder henne på en resa till Paris.

En konkurrentfirma med imitationer som specia!litet slår upp sina bopålar på den gata där Garter har sin butik. I en annonskampanj utmanar chefen för den nya firman, mr Snyder, den gamle Garter till tävlan. Snyder påstår sig kunna tillverka en perfekt imitation av vilken äkta pärla som helst som Garter kan förete; om Garter därefter kan skilja den äkta från den oäkta pärlan ska han erhålla två tusen dollar.

Den pärla som Garter företer visar sig alltför fin för att Snyder med de lokala resurserna ska kunna skapa en imitation av tillräcklig kvalitet. Han skickar därför sin son Dick att i Paris försöka åstadkomma imitationen. Dennes ansträngningar är emellertid förgäves intill den dag då han upptäcker en äkta replik av Garters pärla i en antikvitetsaffär. Innan Dick hinner tillhandla sig den har emellertid en känd bankir med vidlyftigt kärleksliv köpt pärlan. Dick lägger upp en plan och lyckas få anställning hos bankiren som betjänt. Som sådan kan han påverka bankirens tillvaro så att denne uppfattar sig som extremt otursförföljd, något som tillskrivs den nyköpta pärlans olycksegenskaper.

När bankiren väljer att tillsammans med Dick göra en båtresa för att komma från alla motgångar slumpar det sig så att Eva Garter och hennes farbror ombord på samma båt återvänder från sin parisvistelse. Eva igenkänner i Dick en ung man som en gång räddat hennes hundar från att drunkna. Tycke uppstår mellan Eva och den föregivne betjänten.

Bankirens motgångar upphör inte, och till sist beslutar han sig för att sälja den fördömda pärlan. Dick köper den och tar avsked från sin arbetsgivare.

Han återvänder hem och ger pärlan till sin far som omedelbart ser att den är äkta. Under mellantiden har emellertid Snyder själv lyckats framställa en imitation som är så lik Garters äkta pärla, att han vågar riskera provet. När provet ska äga rum undersöker Garter de båda pärlorna och gör en korrekt bedömning. Han vinner sålunda vadet. Men de båda firmorna inleder ett samarbete, som gynnas inte minst av att Dick och Eva beslutar att gifta sig med varandra. (Bearbetning av program.)

Pressreaktion Svensk filmografi

Mycket till övers för den här sortens experiment hade inte huvudstadskritikerna, även om att par av dem tyckte att försöket var "intressant". Några av de uppträdande, fr a Mimi Pollak och Alfred Pettersson, fick uppmuntrande beröm för sina insatser, men på det hela taget blev Amatörfilmen ett kritikerfiasko.

"Alla ha väl gjort vad de kunnat, men man önskar ändå bli förskonad från amatörfilmer av detta slag." (Arbetaren)

"De som ha något intresse av att se filmen, äro huvudsakligen de som deltagit i tävlingen om att få vara med och möjligen deras anhöriga. Som film betraktat lockar den ingalunda någon större allmänhet, och handlingen är ganska tilltrubbad." (AB)

"En del spänning innehåller den, många humoristiska poänger, en enkel kärlekshistoria, alltsammans väl blandat och iscensatt med smak." (FDP)

"Hjältinnans roll omhänderhaves av fröken Mimmie Pollak. Hon har ett rörligt, skiftande minspel, rör sig mjukt och behagligt och visar god förståelse för rollen; på det hela taget är det en god förstlingsprestation. Detsamma får sägas om hrr Alfred Pettersson och Elias Ljungqvist, som också ha ett par rätt stora roller att sköta, den förre som juvelerarens konkurrent, den senare som en av en olycksbringande pärla förföljd bankir." (-une i SvD)

Kommentar Svensk filmografi

Tanken att göra en film enbart med amatörskådespelare men med utnyttjande av professionella resurser i övrigt lanserades i Filmjournalens första nummer 1922. Man inbjöd läsekretsen till en tävling i åtta rollkategorier, betecknade som Hjältinnan, Vampyren, Hjälten, Skurken, Den äldre damen, Den äldre herrn, Pojken och Flickan. Ett par tusen personer anmälde sitt intresse genom att skicka in personuppgifter och fotografier.

Den nystartade filmbyrån Biografernas Filmdepôt knöts till projektet och tog ansvaret för den tekniska produktionen. Man bestämde sig för och fick tillåtelse att använda en novell av Prins Wilhelm som underlag, och som regissör engagerades chefen för Dramatens elevskola, Gustaf Molander, som ansågs böra ha särskilt goda utsikter att sporra amatörerna till goda insatser.

Ett sextiotal av amatörkandidaterna fick enligt Film!journalens uppgifter chansen att provfilma för en herre som så småningom skulle bli namnkunnig som en av våra folkligaste filmregissörer, nämligen Ivar Johansson, vid denna tid anställd hos Biografernas Filmdepôt som textredigerare m m. Organisatorisk ledare för själva inspelningen, som försiggick under augusti och september 1922, var filmdepôtens chef direktör Torsten Ohlsson, sedermera drivande kraft inom Bonnierfilm.

Ett par av de större rollerna överlämnades till professionella skådespelare -- Nils Arehn och Einar Axelsson -- eftersom man inte kunde finna lämpliga kandidater bland amatörerna. Även bland de många övriga rollinnehavarna finns flera som sedermera blivit kända namn på film och på scen; Mimi Pollaks, Georg Funkquists, Elsa Ebbesens, Tore Lindwalls och ytterligare några andra personers amatörstatus kunde mer eller mindre ifrågasättas redan när filmen spelades in. Mimi Pollak antogs 1922 vid Dramatens elevskola -- där filmens regissör alltså var chef.

Novellen "Pärlorna" ingår i novellsamlingen "Den gamla tallen jämte andra berättelser" av Prins Wilhelm (1884--1965) och publicerades 1919. Uppgifter om att Gustaf Molander deltagit i manuskriptets tillkomst har förnekats av honom själv. Berättelsen återgavs som "novell efter filmen" i Filmjournalen nr 17, 1922 och har endast sporadiska likheter med originalnovellen: kärlekshistorien och episoderna med bankiren har ingen motsvarighet hos Prins Wilhelm, och av dennes bittra lilla anekdot återstår i filmen bara ramfragment.

Amatörfilmen blev ingen framgång hos vare sig kritik eller publik och medförde att produktionsbolaget Biografernas Filmdepôt kom på obestånd.

Filmstudenterna Eiwor Göterfelt och Ann-Mari Nilsson vid Institutionen för teater- och filmvetenskap i Stockholm har i sina forskningar om filmproducerande bokförlag i Sverige under 1920-talet visat att Åhlén & Åkerlunds Förlag -- ägaren till Filmjournalen -- hade en av de tunga aktieposterna i AB Biografernas Filmdepôt vid sidan av Torsten Ohlsson och AB Svea-Film.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se