Rospiggar (1942)

Media (83 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Bondförnuft och monarki i Walléns Folkhemssverige"

Originaltitel	Rospiggar
Svensk premiärtitel	Rospiggar
Distributionstitel	Skærgaardsfolk (Danmark) Skjærgårdsgubber (Norge)

Regi	Schamyl Bauman
Manus	Erik Lundegård
Foto	Hilmer Ekdahl
Musik	Jules Sylvain (originalmusik)
Arkitekt	Bibi Lindström
Klippning	Lennart Wallén
Ljudtekniker	Lars Nordberg
Regiassistent	Lennart Wallén
Scripta	Sol-Britt Norlander
Scenario	Erik Lundegård Torsten Lundqvist
Inspicient	David Norberg
B-foto	Arne Palm
Stillbildsfoto	Arne Palm
Musikarrangör	Pewa Derwin
Kläder	Anna "Nasse" Johnsson (som Anna "Nasse" Johnson)
Smink	Arne Lundh Viola Lönndahl (som Viola Ohlsson)
Förtexter	Alva Lundin

Sigurd Wallén	Efraim Österman
Emil Fjellström	Mandus Karlsson
Gull Natorp	mor Stava, Mandus hustru
Viran Rydkvist	Lovisa, Efraims syster
Birgit Tengroth	Anna, fosterdotter till Efraims bror August
Karl-Arne Holmsten	Karl-Erik Olovsson
Åke Grönberg	Gurra, Karl-Eriks kamrat
John Botvid	Norström, "skobekarn", skomakare
Georg Skarstedt	Broder Johansson, kolportör
Axel Högel	Tullarn
Carl Ström	skeppar Westerman
Artur Cederborgh	kyrkoherden
-	Ej krediterade:
Ernst Brunman	gubbe i skärgårdsbåtens försalong
Albin Erlandzon	gubbe i skärgårdsbåtens försalong
Gudrun Moberg	Bojan
Greta Forsgren	Vivi
Carl Deurell	skärgårdsgubbe vid nätfärgningen
Nils Hultgren	tjänsteman på Hedvig Eleonora församlings pastorsexpedition
John Ericsson	tjänsteman vid Oscars församlings pastorsexpedition
Millan Fjellström	Alma, skärgårdskäring på midsommardansen
Karin Högel	skärgårdskäring
Gertrud Danielsson (som Gertrud Ahlin)	servitris på skärgårdsbåten
Marta Toren (som Märta Torén)	ung gäst på krogen Atlantic
-	Bortklippt i den slutliga filmen:
John Melin	skärgårdsgubbe (bortklippt)

Produktionsbolag	Produktion S. Bauman AB
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Sandrew-Bauman Film	1942
Laboratorium	AB Film-Labor

En vintermorgon ute i Roslagen upptäcker man att Efraim Östermans bror har gått ner sig i en vak och drunknat. Efraim tar hand om hans kvarlåtenskap och hittar då ett testamente till förmån för broderns son Karl-Erik, som denne för 25 år sedan fick med en flicka som den sommaren tjänade piga hos en herrskapsfamilj på sommarnöje.

Efraim finner det klokast att ingenting säga och syr in testamentet i sin kavaj, så ingen skall hitta det.

På vårsidan far Efraim in till Stockholm för att anställa en dräng och samtidigt försöka hitta Karl-Erik. Det lyckas och han anställer honom men utan att avslöja något -- han vill först se vad pojken duger till.

Karl-Erik finner sig snart väl tillrätta ute i skärgården, även om arbetet i början är ovant. God hjälp får han av den söta Anna, som sköter hushållet åt Efraim. De båda ungdomarna fattar tycke för varandra och det ser inte Efraim med oblida ögon.

Eljest tycker han inte om kvinnfolk. Dagligen har han nära sig sin syster Lovisa och mor Stava, vilken är gift med hans kumpan Mandus. Men han och Mandus får nästan aldrig en lugn stund för kvinnorna och deras trätor.

Midsommarafton är det dans nere på bryggan och där dyker även frikyrkopredikanten och kolportören Broder Johansson upp, en skenhelig sol- och vårtyp. Vid sitt besök i Stockholm blev Efraim av en slump i tillfälle att se honom mindre from i en komprometterande situation. Nu passar Efraim på att avslöja honom inför allt folket.

Någon tid senare ingår Efraim ett vad med några andra skärgårdsbor: Så gammal han är skall han orka simma tvärs över Marviken. Det lyckas också, men halvvägs börjar det "spotta" i vattnet omkring honom. Det är Mandus, som ligger på stranden och skjuter i tron att en gråsäl har kommit in i viken. Det blir Anna och Karl-Erik som räddar Efraim i sista ögonblicket.

Vadet vann Efraim men simturen bekom honom inte väl. Svårt förkyld lades han till sängs, och alla, även han själv, trodde att nu var det slut för honom. Så han tog fram testamentet ur kavajen och talade om vem Karl-Erik i själva verket var.

Men Efraim var av gammalt och segt virke. Han överlevde.

Karl-Erik stannade i skärgården. Han övertog gården efter Efraims döde bror och gifte sig med Anna.

Censurnummer	64710
Datum	1954
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2450 meter

Censurnummer	64710
Datum	1950
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2450 meter

Censurnummer	64710
Datum	1942-08-31
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2450 meter
Kommentar	Aktlängder 565-570-415-525-375 = 2450 m - 90 minuter. Aktlängder: 565, 570, 415, 525, 375.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2450 meter
Längd i minuter	90 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholms recensenter var över lag förtjusta över att i filmen få möta Albert Engströms roslagsgubbar i en varsam och ömsint skildring, rik på burleska inslag men aldrig grov eller plump. Larz inledde sin recension i StT med: "Den svåra konsten att dyka in i Albert Engströms produktion och välja ut lämpliga godbitar för en film har av regissör Schamyl Bauman bemästrats på det enda riktiga sättet. Utan hämningar har han fiskat upp det brett folkliga, det mustiga och drastiska hos Albert Engström -- den sida av Engström som förstås av hela svenska folket: den saftiga karikatyren. (-) Resultatet har blivit en präktig folklig skärgårdsmålning av det gamla Roslagen -- de utdöende och martallsvridna originalens Roslagen, utan radio och elektriskt ljus. Målningen är drastisk så det förslår, den osar av kaffekask, den är sillsur av käringträta och kryddad med beska och saltade skärkarlsrepliker. Det som här sägs över pilsnern nere i skärgårdsbåtarnas aktersalong på tal om äktenskapet, gäller nog också själva filmen: 'det är inte som att lukta på ådekålång hela tiden'. Men att filmen ger publiken 'Albert Engströmsgubbar' precis som den vill ha dem, kunde konstateras vid premiären, där både enstaka scener och enstaka repliker fick rungande applåd."

Jerome i DN: "Det är kärvt och vresigt virke i filmen om Albert Engströms rospiggar. Man får ett stycke Roslagen i den, en bit karg skärgård med blicken öppen mot havet. Engström kände sina rospiggar i grunden, de äro levande krumelurer också när man möter dem i denna film. Styrkan i Rospiggar är att den just befolkas av -- rospiggar! Stötestenen i en film som uppges vara byggd på de bästa av Engströms skärgårdshistorier är naturligtvis den att den lätt blir en samling hoptråcklade historier utan egentligt sammanhang. (-) Men ramen håller kring filmens gestalter; den lilla historien om hur Österman finner broderns son inne i Stockholm och får ut honom till ön som dräng på gården för att pröva virket i honom har en trohjärtad blåögdhet som stämmer en sympatiskt. Men viktigare än denna lilla intrig är rospiggarna själva och den skildring de bestås. (-)

Schamyl Bauman har signerat Rospiggar. Han håller filmen tryggt på jorden. Scenerna på slutet med Efraim i sängen efter det långa badet snuddade vid det makabra, men det hela klarade sig. Walléns insats i Efraims roll är av väsentlig betydelse för filmen. Vilken vital kraft och inlevelseförmåga denne aktör besitter! Tuggbussen åker upp och ner i munnen, den luriga blicken och de karska tonfallen, kan i alla fall inte dölja godheten under ytan; det är en förnämlig prestation, präglad av humor och träffande observationsförmåga."

Det är Sigurd Wallén som dominerar filmen, skriver Axon i NDA: "Wallén var idealisk som den gnällige, knipsluge och samtidigt bredkäftigt karske skärgårdsbonden, och annat var ej heller att vänta av landets utan tvekan främste Engströmstolkare. Han talar språket från öarna som om han var barnfödd därute, och i varje gest och varje knarr i rösten känner man igen sommarbekantskaperna Österman och Sjöberg och vad de nu brukar heta, gubbarna i sjöbodarna. På kornet är ett kanske utslitet uttryck, men sällan har det omdömet varit så berättigat som om Walléns rospigg, och säkert skulle Engström själv velat haft sin film-Efraim just så. Scenen, då Efraim börjar tänka på resan till en annan värld och har sina drastiska fyllefantasier, tillhör det bästa som vi sett Wallén prestera, och den har också Bauman stor heder av. Det var en liten fin pärla."

Lill kallar i SvD Walléns prestation "ett litet mästerstycke av karakteriseringskonst och mimisk komik. Och han är ensam i ensemblen om att suveränt behärska rospiggarnas tungomål. Mindre klipsk men nästan lika äkta är Emil Fjellströms Mandus, något lik en sorgmodig gädda efter 37 års äktenskaplig samlevnad med sin Xantippa."

Emil Fjellström får också mycket beröm av Nils Beyer i BLM men först är denne kritisk mot både filmen och Sigurd Wallén. Filmen har, skriver han, "kommit till på det sättet, att kring en liten intrig hängts på ett antal karakteristiska engströmshistorier. I den mån man kan tala om en 'handling' består den till största delen av löst tråcklade situationer, tillkomna för att den ene eller andre av gubbarna på sin roslagsdialekt skall få servera en replik ur den store folklivsskildrarens outtömliga förråd av roligheter.

Detta anekdotiska sätt att bygga upp en film är naturligtvis djupt odramatiskt, allra helst som intrigen är alldeles hopplös. (-)

För min del tycker jag minst om Sigurd Wallén. Det beror i viss mån på rollen, som inte hänger ihop, därför att han fått för många roligheter på sin lott -- roligheter hämtade från alla möjliga olika gubbar. Men han är inte heller vad man kallar ärlig i sitt spel. Han koketterar med rollen. Grimaserna, blängandet med ögonen och inte minst monologerna är reminiscenser från teatertribunen, där det gäller att också låta galleriet få full valuta för slanten. Inför kamerans kallt registrerande öga avslöjas dylikt publikfrieri. Det som är äkta i filmen skall man finna hos andraplansskådespelarna -- framför allt Emil Fjellström, som fått sitt livs roll som gubben Amandus, med en sällsam blandning av fiskare och sjörövare i den härjade uppsynen, som tycks berätta ett långt livs historia -- och med en olycksbådande röst som kommer som nerifrån graven. Hans makabra komik profiterar direkt på det lilla tycke av buktaleri, som trots allt vidlåder ljudfilmen."

Även S Almqvist i AT är kritisk mot Wallén: "Det är också mycket av estrad i hans framställning även på film. Wallén gör gubbar. Det rycker i honom: det blir miner, fnysningar, bläng med ögonen. Streck i ansiktet, läten. Somliga är roliga -- men det blir ingen organisk människoskildring på det viset."

Men Larz ger i StT Wallén likväl det erkännandet att han också ha "oförglömliga scener och tonfall, där Roslagens själ blänker fram i sin kargt blommande, blåögda klarhet -- och envetenhet."

Meningarna var som synes delade, och Filmson slutade sin recension i AB med ett ord om Albert Engström själv: "Herrn i Grisslehamn var en stor filmhatare i livet, men han skulle ha accepterat figurerna i den här filmen. De är hans egna."

Kommentar Svensk filmografi

Bakom filmen låg i första hand tre berättelser av Albert Engström (1869--1940): "Gråsälen" ur samlingen "Mitt lif och lefverne" (1907), "Isaksons död" ur "En bok till" (1909) och "Broder Karlsson" ur "Kryss och landkänning" (1912). Den i filmen sammanhållande intrigen med Karl-Erik och Anna stammar däremot inte från Albert Engström. Den har filmens manusförfattare hittat på. De har samtidigt flyttat handlingen från sekelskiftet till modern tid, och där opponerade sig flera kritiker och hävdade att en person som kolportören Broder Johansson visserligen fanns då men knappast nu längre.

Tidigare har två svenska filmer på motiv från Albert Engströms berättelser spelats in. Den första var stumfilmen Skärgårdskavaljerer (1925), regi Theodor Ber!thels. Den andra var Storm över skären (1938/10), regi Ivar Johansson.

Rospiggar spelades in under juni och juli 1942, men filmens upptakt, som utgörs av vinterbilder, togs redan i april vid Simpnäs ute i yttersta havsbandet. Övriga exteriörscener och de var många i filmen spelades in i och omkring Grisslehamn, Albert Engströms egen trakt.

Filmen föranledde en hel del insändare och debatt i olika tidningar, dels för det trägna drickandet av kaffekask, dels för det illvilliga porträttet av kolportören Broder Johansson, vilken -- som en djupt upprörd insändare skrev -- "har kortleken i kappsäcken och brännvinspluntan i rockfickan och som våldkysser fruntimmer var han kan komma åt".

Originaltitel	Gråsälen (Berättelse)
Författare	Albert Engström

Originaltitel	Isaksons död (Berättelse)
Författare	Albert Engström

Originaltitel	Broder Karlsson (Berättelse)
Författare	Albert Engström

Originaltitel	Skärgårdsoriginal (Novell)
Författare	Albert Engström

Grisslehamn	Norrtälje	Sverige		1942-06-15	1942-07-07
Strandvägen	Stockholm	Sverige		1942-06-05	1942-06-05
Jungfrugatan	Stockholm	Sverige		1942-05-26	1942-05-26
Skeppsbron	Stockholm	Sverige		1942-05-22	1942-05-22
AB Sandrew-Ateljéerna	Stockholm	Sverige		1942-05-18	1942-07-27
Simpnäs på Björkö	Norrtälje	Sverige		1942-04-20	1942-04-20

Sverigepremiär	1942-09-03	Royal	Norrtälje	Sverige	90 min
Urpremiär	1942-09-03	Royal	Norrtälje	Sverige	90 min
Stockholmspremiär	1942-09-04	Royal	Stockholm	Sverige	90 min
TV-visning	1969-05-12			Sverige	86 min
	1998-01-02	SVT1		Sverige	86 min
	2002-06-17	SVT1		Sverige	86 min
	2003-06-24	SVT1		Sverige	86 min
	2004-04-20	SVT1		Sverige	86 min
Extern biograf, Sverige	2007-10-16					För Pilsnerfilmens vänner.
Filmhusetvisning	2009-03-16					För Richard Peña (Lincoln Center), 16-20/3.
TV-visning	2010-05-03	SVT1		Sverige	86 min
	2012-07-31	SVT2		Sverige
	2014-08-04	SVT1		Sverige
	2017-10-02	SVT1		Sverige

Originaltitel	Calle Schewens vals
Kompositör	Evert Taube	(1931)
Textförfattare	Evert Taube	(1931)

Originaltitel	Rospiggar
Kompositör	Jules Sylvain	(1942)
Textförfattare	Fritz Gustaf	(1942)

Originaltitel	Allt under himmelens fäste
Sångare	Birgit Tengroth

Originaltitel	Finns det flickor, ja då finns det kyssar
Kompositör	Jules Sylvain	(1930)
Textförfattare	Gösta Stevens	(1930)

Originaltitel	Den blå färgen
Textförfattare	Albert Engström	(1902 "Av alla färgerna de små")
	Carl Gustaf Wadström	(1820 "Af alla färger ack ändå")
Sångare	Sigurd Wallén

Originaltitel	Skärgårdsflirt (1928)
Kompositör	Jules Sylvain	(1928)
Textförfattare	Nils Gustaf Granath	(1928)

Originaltitel	Johan på Snippen
Kompositör	Gaston René Wahlberg	(1922 - "Hindersmässan")
Textförfattare	Skånska Lasse	(1922 - "Johan på Snippen")

Originaltitel	Sjösalavals
Kompositör	Evert Taube	(1941)
Textförfattare	Evert Taube	(1941)

Originaltitel	Polka (Sylvain)
Kompositör	Jules Sylvain

Barn/utomäktenskapligt

Engström/Albert

Frikyrkopredikant

Grisslehamn

Kaffekask

Kärringträta

Midsommar

Präst

Roslagen

Rospiggen

Simpnäs

Simtur

Skärgård

Skärgårdsbåt

Sol och vårare

Säljakt

Testamenten

Tullare

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2411

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild Huvudtext
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	GöstaX Åberg

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Appelbergs Boktryckeri

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Wernqvist & Co boktr. AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Rospiggar.
Omfång	101 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	103 s. Miljölista (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista å svenska filmen Rospiggar.
Omfång	29 s + 23 s. + 1 s. produktionsuppgifter och rollista.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	15
Album	Ja

Typ	Program folio
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska