Originaltitel | Rid i natt! |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1942-11-23 |
Lars Hanson
Jon Stånge, byålderman i Brändebol
Oscar Ljung
Ragnar Svedje på Svedjegården
Gerd Hagman
Annika
Eva Dahlbeck
Botilla, åldermans dotter, Ragnars trolovade
Erik "Bullen" Berglund
Lars Borre, kammarherren Bertold Klewens fogde
Hilda Borgström
mor Sigga, Ragnars mor
Fredlös svedjebonde som vägrat betala skatt till tysk godsägare jagas genom småländska skogar i Gustaf Molanders filmatisering av Vilhelm Mobergs beredskapsroman om ett...
Värend i Småland på 1650-talet. Trettioåriga kriget är slut och några av de tyska officerare och fältöverstar, som stred med svenskarna på den protestantiska sidan, har kommit till...
Med något enstaka undantag fick filmen genomgående mycket god kritik. Flera kritiker jämförde den med pjäsen med samma titel, som redan spelats på olika svenska scener, och fann den i de...
Fredlös svedjebonde som vägrat betala skatt till tysk godsägare jagas genom småländska skogar i Gustaf Molanders filmatisering av Vilhelm Mobergs beredskapsroman om ett bondeuppror på 1650-talet.
Värend i Småland på 1650-talet. Tyska officerare som stred på svenska sidan i trettioåriga kriget har av drottning Kristina belönats med gods och ägor. När en av tyskarna kräver bönderna på skatt och dagsverken vägrar de. Godsägarens fogde kuvar alla utom en, en svedjebonde som slår ihjäl en av fogdens män och flyr till skogs. När han dödas får de upproriska bönderna med sig hela byn, och en budkavle med orden "Rid i natt!" går mellan gårdarna i trakten.
Vilhelm Moberg hade återvänt från sin beredskapstjänst när han hösten 1940 började på romanen "Rid i natt!". Tyska trupper hade ockuperat Danmark och Norge, och Moberg skrev en roman i historisk förklädnad. Den kom ut i början av oktober 1941, exakt när Hitler förklarade att fälttåget i öster var vunnet. "Rid i natt!" blev en enorm framgång och Moberg dramatiserade sin roman. Men innan dess sålde han filmrättigheterna till Svensk Filmindustri och åtog sig att skriva en utförlig synopsis. Regissör blev Gustaf Molander, som sedan stumfilmstiden gjort både filmer med ett indignerat politiskt innehåll och sofistikerade dramer och komedier. Molander gjorde en rad filmer med Ingrid Bergman, och Intermezzo som tog henne till Hollywood, är hans mest hyllade verk. I Rid i natt! debuterade Eva Dahlbeck och Molanders ständiga medarbetare Åke Dahlqvist stod för fotot.
Kritikerna var med något undantag mycket positiva till Molanders film. Fotografen Åke Dahlqvist gjorde intryck på flera recensenter. Axon skrev i Nya Dagligt Allehanda att han "fick tillfälle att visa vilken bildartist och bildmålare han är". Och Stig Almqvist skrev i Afton-Tidningen: "[…] vad man i går mötte på Röda Kvarn, var levande, häftig och lidelsefull verklighet. Som en ny skapelse gick 'Rid i natt' över bions duk och fick blodet att pulsera snabbare […]. Dess heta temperament, dess brinnande patos kommer så småningom för att slutligen helt övermanna. De senare partierna har en besegrande kraft och äro mättade av en hård spänning." Almqvist avslutade sin recension med att säga att "jakten och dråpet på Flyakärret, mig veterligt de mest skakande scenerna i svensk ljudfilm."
Nästan helt negativ var Nils Beyer i BLM: "[…] någon verkligt stor film har det inte blivit. Det ligger i viss mån i sakens egen natur. Det är inga 'riktiga' bönder från drottning Kristinas tid, som vi här möter, utan symboliska gestalter, som i konstfullt arkaiserande vändningar bär fram ett aktuellt budskap. Replikerna blir med nödvändighet deklamatoriska, hur skickligt regissören än lyckats stämma ned tonen till ett neutralt 'bildat' nutidsspråk. […]. Felet med denna filmatisering ligger med andra ord inte i att romanen förvanskats -- det brukar annars vara det vanliga -- utan i att den alltför pietetsfullt överflyttats till scenariot."
Nina Widerberg (2015)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus |
|
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Rådgivare |
|
Scripta | |
Scenario | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto |
|
Musikarrangör | |
Orkesterledare | |
Scenografiassistent | |
B-ljud | |
Förtexter |
Lars Hanson | Jon Stånge, byålderman i Brändebol | ||
Oscar Ljung | Ragnar Svedje på Svedjegården | ||
Gerd Hagman | Annika | ||
Eva Dahlbeck | Botilla, åldermans dotter, Ragnars trolovade | ||
Erik "Bullen" Berglund | Lars Borre, kammarherren Bertold Klewens fogde | ||
Hilda Borgström | mor Sigga, Ragnars mor | ||
Nils Lundell | Ygge, kallad Bläsmåla tjuv | ||
Erik Hell | Hans i Lenhovda, mästerman | ||
Hugo Björne | prästen Petrus Magni | ||
Sven Bergvall | ärkebiskopen | ||
Carl Ström | Klas Bock, bonde i Brändebol | ||
Gunnar Sjöberg | främmande bonde med budkavlen | ||
Erik "Hampe" Faustman | Bo Eriksson, bonde i Brändebol | ||
Josua Bengtson | Danjel, gästgivaren | ||
Axel Högel | Ola i Kalvamo, en av männen som jagar Svedje | ||
Gunnar Collin | Matts Elling, bonde i Brändebol | ||
- | Ej krediterade: | ||
Stina Ståhle | Karin, Klas Bocks hustru | ||
Artur Rolén | Micrander, kaplanen | ||
Torsten Lilliecrona | Anders Månsson, bonde i Brändebol | ||
Knut Lindroth | Börje Henriksson, bonde i Brändebol | ||
Albert Ståhl | Simon Sibbeson, bonde i Brändebol | ||
Helge Andersson | bonde | ||
Anders Ek | bonde med budkavlen | ||
John Ericsson | bonde som jagar Svedje | ||
Albin Erlandzon | bonde som tar emot budkavlen | ||
Nils Johannisson | bonde som jagar Svedje | ||
Helge Karlsson | bonde i Brändebol | ||
Arne Lindblad | bonde som jagar Svedje | ||
Helge Mauritz | fogdens medhjälpare | ||
Gabriel Rosén | fogdens medhjälpare | ||
Harald Wehlnor | bonde som jagar Svedje | ||
Margit Andelius | bondkvinna | ||
Gertrud Fridh | bondkvinna | ||
Margareta Bergman (som Margareta Malmgren) | bondkvinna | ||
Marga Riégo | bondkvinna | ||
Dagny Stenius | bondkvinna | ||
Torsten Hillberg | landsfiskalen som jagar Svedje | ||
Signe Lundberg-Settergren | husfrun på herr Klewens Ubbetorp | ||
Artur Cederborgh | gårdsfogden på Ubbetorp | ||
Gunnel Broström | piga på Ubbetorp | ||
Gun Robertson | piga på Ubbetorp | ||
Kerstin Holmberg | Britta i prästgården | ||
Carl Deurell | bonde i Brändebol | ||
Erik Forslund | bonde i Brändebol | ||
Oscar Qvarnström | bonde i Brändebol | ||
Birger Åsander | bonde | ||
Sten Larsson | ridande med budkavle | ||
Marta Toren (som Märta Torén) | ung kvinna vid gästabudet i Brändebol | ||
Holger Löwenadler | röst som säger "Budkavle går! Rid i natt! I natt!" | ||
Helge Hagerman | röst som säger "Budkavle går! Rid i natt!" | ||
- | Ej identifierade: | ||
Harry Ahlin | bonde | (ej identifierad) | |
Axel Isaksson | bonde | (ej identifierad) | |
Hans Strååt | bonde | (ej identifierad) | |
Helga Brofeldt | bondkvinna | (ej identifierad) | |
Bror Berger | bonde | (ej identifierad) | |
Rita Sandström | en flicka | (ej identifierad) | |
- | Bortklippt i den slutliga filmen: | ||
Elsa Ebbesen-Thornblad | Birgitta | (bortklippt) |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1942 | |
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2018 | |
Laboratorium | AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium | ||
Smink | Firma Carl M. Lundh AB |
Värend i Småland på 1650-talet. Trettioåriga kriget är slut och några av de tyska officerare och fältöverstar, som stred med svenskarna på den protestantiska sidan, har kommit till Sverige. Där har de för sina insatser under kriget av drottning Kristina belönats med gårdar och andra förläningar.
En av dem är herr Klewen på Ubbetorp. Han har med sin förläning även fått skatterätten över bönderna i Brändebols by. I den ingår dagsverken som bönderna är skyldiga att göra åt honom.
Men bönderna vägrar. De hävdar att de är fria "skattebönder" och inga mer eller mindre livegna "frälsebönder". De lyder inte under herr Klewen, de lyder under kronan.
Klewen låter emellertid sin fogde Lars Borre ta i med hårdhandskarna. Då faller bönderna till föga, alla utom en. Det är Svedjebonden Ragnar, trolovad med åldermans dotter Botilla. Han värjer sig och dödar därvid en av fogdens män. Då förklaras han fredlös och kungörelsen läses upp från predikstolen. Svedjebonden går på skogen för att frälsa livet.
Men det jäser bland bönderna. De sänder budkavle för att kalla till uppror. Ålderman Jon Stånge i Brändebol vågar emellertid inte skicka budkavlen vidare utan gräver ner den.
Fogden och hans män jagar Svedjebonden, finner och dräper honom.
Samtidigt har Botilla blivit beskylld för att vara en trollkona. Hon går till en källa i skogen för att genom att göra vattenprovet själv få veta om det är sant. När hon gör provet drunknar hon.
Men nu har även åldermannen långsamt insett att man måste ta upp kampen mot herr Klewen och hans välde. Bönderna i byn gräver upp budkavlen och skickar den vidare: "Rid i natt!" I natten rider en ryttare med budkavlen till nästa gård och lämnar den vidare med orden: "Rid i natt! Budkavle går. Rid i natt!"
Censurnummer | 65086 |
---|---|
Datum | 1942-11-20 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2915 meter |
Kommentar | Aktlängder: 590-545-550-570-660 = 2915 meter - 107 minuter. Aktlängder: 590, 545, 550, 570, 660. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Petersen-Poulsen, AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2915 meter |
Längd i minuter | 107 min |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
Med något enstaka undantag fick filmen genomgående mycket god kritik. Flera kritiker jämförde den med pjäsen med samma titel, som redan spelats på olika svenska scener, och fann den i de flesta avseenden överlägsen denna. Andra gjorde jämförelser med romanen och därvid skrev Lill i SvD bl a:
"Är det månne första gången i den svenska filmproduktionens historia som ett litterärt verk blivit överflyttat till film utan om- och tilldiktning, utan s k popularisering? I så fall är Rid i natt ett utomordentligt exempel på att sådant går. Det går till och med att låta en hel ensemble tala ett språk med ålderdomliga vändningar och enstaka okända ord. När örat en gång vant sig vid detta kärnfulla språk -- det tar en stund liksom vid läsningen av romanen -- så vill man inte vara det förutan. Var och en som har det minsta sinne för språkets klang och uttryck måste finna Mobergs dialog i filmen inte bara karakteristisk och därmed bidragande till hela tidsstilen utan också direkt vacker och känna tacksamhet mot Gustaf Molander för att han icke tillåtit en banalisering. Över huvud taget är regissören och manusförfattaren värd en ärlig honnör för det utomordentligt kongeniala sätt på vilket han överflyttat 'Rid i natt' till film, med bibehållande och förstärkande av dess lugna och djupa frihetspatos men också utan försök att göra detta mörka drama från en mörk tid till något annat än det är. Det liknar på intet sätt de många granna och glansfulla äventyrsfilmer med frihetstendens och pålitligt lyckligt slut, som Hollywood försett världen med -- det är fattigt och ärligt och svenskt. Över dessa dystra blad ur hävderna över några smålandsbönders fåfänga kamp mot förtryck och övervåld lyser ingen annan glans än den från budkavlebärarens fackla i natten. Men Svedjebondens sista ord: 'Jag ger mitt liv men rätten lever kvar', uttrycker den stolta okuvligheten hos den orättvist förtrampade mera verkningsfullt än alla tirader."
I fortsättningen skriver Lill att filmen "uppfordrar i ovanligt ringa grad till kritiska invändningar", men trots det allmänna berömmet har hennes recensentkollegor många kritiska invändningar mot filmen. Även om Axon i NDA berömmer filmatiseringens "pietetsfullhet" och skriver att "bokens starka tendens kommer här fram med nästan förstorad styrka", så tycker han att många episoder i boken blivit "för knappt skildrade" och även "att många av filmens bärande figurer också blivit för knapphändigt och schematiskt tecknade."
Den mot svensk film vid denna tid annars så kritiske S Almqvist i AT var denna gång full av lovord. Han inledde sin recension med att erinra om romanens och pjäsens dittillsvarande öden i Sverige och fortsatte sedan: "Man trodde, att man kunde 'Rid i natt'. Man var beredd på att få se en reproduktion i film. En upprepning, en neutral och ambitiös bilderbok, som man kunde nicka igenkännande åt. Och kanske säga: behövs egentligen denna filmatisering av ett verk, som redan trängt så brett och så djupt in hos folket?
Men vad man i går mötte på Röda Kvarn, var levande, häftig och lidelsefull verklighet. Som en ny skapelse gick Rid i natt över bions duk och fick blodet att pulsera snabbare hos 'den representativa publiken' och oss andra.
Icke i de första scenerna, icke i början. Icke så, som skulle filmen någonsin vara svag. Den har märg hela tiden. Men det tar någon tid, innan den samlar sig och stiger. Dess heta temperament, dess brinnande patos kommer så småningom för att slutligen helt övermanna. De senare partierna har en besegrande kraft och äro mättade av en hård spänning."
S Almqvist avslutar sin recension med att kalla "jakten och dråpet på Flyakärret, mig veterligt de mest skakande scenerna i svensk ljudfilm."
Ny Dag gav filmen ett mera ljumt mottagande. Pen: "Gustaf Molander, de väl avrundade societetsfilmernas regissör, har emellertid inte helt lyckats förmedla detta patos och den tunga realismen i Rid i natt! till vita duken. Det har mera än frihetsdrama blivit en äventyrsfilm i kostym, mycket bra på sitt sätt men endast delvis kongenial med det litterära verket. Bokens budskap till oss nutidsmänniskor, att friheten ej kan begravas, ges med ganska deklamatoriska tonfall, som för tanken till modern beredskapspropaganda av standardtyp i stället för att gripa in i hjärterötterna. (-)
Filmens framgång är given på förhand. En hel del har den att säga dem som ger sig tid till en smula eftertanke. Skada blott att budskapet ej klingar än mer fulltonigt."
Filmens fotograf, Åke Dahlqvist, blev för ovanlighetens skull uppmärksammad av flera recensenter. Axon skrev i NDA att han "fick tillfälle att visa vilken bildartist och bildmålare han är" och O R-t skrev i DN att "i den grandiosa finalen har han fångat bilder av stor skönhet". Men det vackraste berömmet stod kanske Chat för i SocD, när hon skrev: "Filmen är sannfärdig folklivsskildring och sägenskimrande folkvisa."
I AB skrev Filmson om den av alla recensenter mest uppmärksammade birollen i filmen: "Nisse Lundell som Bläsmåla tjuv träder (-) fram som folksagan själv i den gröna skogen."
Eva Dahlbeck debuterade i filmen som Botilla, åldermans dotter och Svedjebondens trolovade. Alla recensenter var inte lika förtjusta i henne, men Chat skrev i SocD att hon "är i sin blonda ljuvhet drömmen om det evigt kvinnliga" och Filmson i AB att "när hon är som bäst är det något av folkvisa över den väna gestalten". Något liknande föresvävade S Almqvist i AT, när han skrev: "Hon blev veligt ljuv. Men när hon skulle sänka sig i källan kom lyriken med ens -- i speglingen i vattnet, i bilden med de nakna axlarna. Där fick man folkvisan!"
Nästan helt negativ var Nils Beyer i BLM. Han bekänner att i filmen finns "scener, som inte lämnar något övrigt att önska i fråga om realistisk kraft," men reserverar sig: "Men med allt erkännande åt filmens ideella resning och det lidelsefulla grepp, med vilket regissören tagit fatt på sitt ämne, måste det samtidigt sägas, att någon verkligt stor film har det inte blivit. Det ligger i viss mån i sakens egen natur. Det är inga 'riktiga' bönder från drottning Kristinas tid, som vi här möter, utan symboliska gestalter, som i konstfullt arkaiserande vändningar bär fram ett aktuellt budskap. Replikerna blir med nödvändighet deklamatoriska, hur skickligt regissören än lyckats stämma ned tonen till ett neutralt 'bildat' nutidsspråk. Lars Hansons vankelmodige ålderman -- i och för sig en mästerlig studie i defaitistiska sinnesstämningar -- och Oscar Ljungs Svedjebonde med sin typ av flammande nordisk kristusgestalt blev aldrig riktigt levande människor bakom skäggen och vadmalskläderna. En ren anakronism var den trygga uppsynen av välsituerad familjeflicka, som Eva Dahlbeck givit Botilla -- där skulle ha legat en skräck i dessa ögon, som skådat marorna både i drömmen och verkligheten. Men mest typisk för filmens bristande verklighetskaraktär blev Hilda Borgström, som spelade Mor Sigga. Skådespelerskans vackra stämma hade samtidigt använts till en rad visionära och symboliska bilder. På detta sätt förvandlades den lilla envetna bondegumman till en halvt verklig, halvt mytologisk gestalt, som genom århundradena framförde ett slags tidlöst frihetsevangelium.
Sådant kan med fördel göras i en episk dikt -- liksom i ett teaterstycke -- men i en film med dess obönhörliga krav på dokumentarisk äkthet verkar det förkonstling eller nödfallsutväg. Felet med denna filmatisering ligger med andra ord inte i att romanen förvanskats -- det brukar annars vara det vanliga -- utan i att den alltför pietetsfullt överflyttats till scenariot.
Hur utmärkt Åke Dahlqvist än lyckats få fram ett medeltidsmässigt 'mörker' i de stämningsfullt skuggade bilderna, har han inte fått med perspektivet bakom figurerna, och detsamma gäller i överförd mening om filmen i dess helhet. Varför får man aldrig se det förtryck, under vilket dessa bönder lever? (-)
Här hade krävts en nydiktning för att filmen skulla ha kommit i nivå med boken. I grälla växelbilder skulle den ha visat herrarnas barbariska överdåd och de utplundrade böndernas armod. Man skulle ha fått se, hur det gick till i en spöstuga. Då hade filmen fått historiskt perspektiv och i ordets bokstavliga betydelse gjort verklighet av de sociala motsättningar, på vilka den dramatiska konflikten är byggd."
Författaren Vilhelm Moberg (1898--1973) hade just återvänt från beredskapstjänst vid ett bevakningskompani, när han hösten 1940 påbörjade arbetet på romanen "Rid i natt!" Under starkt intryck av händelserna tidigare under året, när tyska trupper ockuperade Danmark och Norge, tog han upp ett tidigare utkast till en roman om ett bondeuppror i Värend på 1600-talet och utarbetade det till en aktuell roman i historisk förklädnad. Romanen "Rid i natt! kom ut i början av oktober 1941, vid exakt den tidpunkt, när Hitler övermodigt och segervisst men något förhastat förklarade att det tyska fälttåget i öster var vunnet och skulle avslutas före vinterns inbrott. Romanen blev en stor publikframgång och på kort tid såldes över 50 000 exemplar.
Moberg dramatiserade själv romanen, och pjäsen fick under samma titel premiär på Dramatiska teatern i Stockholm den 4 september 1942 och togs kort därefter upp både av Göteborgs stadsteater (14.10.1942), Hälsingborgs stadsteater (10.10.1942) och Riksteatern, av den senare som turnépjäs. "Rid i natt!" och dess frihetspatos blev på kort tid ett för alla svenskar levande begrepp.
Men dessförinnan, redan några veckor efter det att romanen kommit ut, sålde Vilhelm Moberg filmrätten till SF och åtog sig samtidigt att till den 1 februari 1942 skriva en utförlig synopsis för filmning av den. Denna synopsis skrevs och levererades alltså, innan dramatiseringen för scenbruk var färdig.
Filmen spelades in under senare hälften av juni 1942 och hela sommaren fram till slutet av september. Halva juli, hela augusti och september gick åt till filmens talrika och svåra exteriörer. Flera av dessa togs i 1600-talsbyn Viby i närheten av Sigtuna. Scenerna i skogen, vid kärret o s v togs på olika håll i Mellansverige.
Vid filmens premiär visades de pampiga slutscenerna på en så kallad grandeur-duk, vilket ytterligare ökade dess verkan med den bakom bilderna sjungna "Biskop Thomas' frihetssång." Denna var det enda tillägg, som gjorts i filmen till Vilhelm Mobergs berättelse.
Av naturliga skäl kunde filmen inte visas i Danmark och Norge förrän efter kriget (i bägge länderna 1946), men romanen "Rid i natt!" tilläts komma ut i Danmark 1942 och blev där en stor framgång. Först 1946 kunde filmen också visas i Finland.
Våren 1942 utbröt i Sverige en häftig diskussion i tidningarna om den historiska sanningen bakom romanen. Debatten, som fördes med hetta och snabbt blev inflammerad, har senare sammanfattats av fil dr Alf Åberg i en understreckare i SvD den 6 juni 1969.
Rid i natt! var den första svenska beredskapsfilmen av psykologisk art och trots senare efterföljare förblev den tack vare sin starka puls och sin våldsamma, dynamiska kraft även den i det avseendet väsentligaste under andra världskriget.
Originaltitel | Rid i natt! (Roman) | |
---|---|---|
Författare | Vilhelm Moberg |
Originaltitel | Rid i natt! (Pjäs) | |
---|---|---|
Författare | Vilhelm Moberg |
1942-06-17 | 1942-09-23 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | (ateljé) | |||
Viby | Sigtuna | Sverige | (exteriörer) |
Sverigepremiär | 1942-11-23 | Skandia | Eskilstuna | Sverige | 107 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1942-11-23 | Röda Kvarn | Linköping | Sverige | 107 min | ||
1942-11-23 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 107 min | ||
1942-11-23 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 107 min | ||
Urpremiär | 1942-11-23 | Skandia | Eskilstuna | Sverige | 107 min | |
1942-11-23 | Röda Kvarn | Linköping | Sverige | 107 min | ||
1942-11-23 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 107 min | ||
1942-11-23 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 107 min | ||
Annan visning | 1947 | Polen | ||||
TV-visning | 1965-04-18 | Sverige | 102 min | |||
1982-11-14 | TV2 | Sverige | 102 min | |||
1990-09-14 | Kanal 1 | Sverige | 102 min | |||
1993-05-16 | Kanal 1 | Sverige | 102 min | |||
1998-08-16 | SVT1 | Sverige | 102 min | |||
Cinemateksvisning | 2019-11-16 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2019-11-16 | |||||
TV-visning | 2021-04-06 | SVT1 | Sverige | |||
2023-09-08 | SVT1 | Sverige | ||||
VOD-release | 2023-09-08 | SVT Play | Sverige | Antal dagar på SVT Play 30 |
Originaltitel | Frihetsvisan | |
---|---|---|
Kompositör | Jules Sylvain | (1942) |
Textförfattare | Tomas Simonsson | |
Sångare | kör |
Från spex till sex (1971) | Citat ingår från | Rid i natt! (1942) |
Minns ni? (1993) | Citat ingår från | Rid i natt! (1942) |
Budkavle |
Fogde |
Fredlös |
Frihetskamp |
Frälsebönder |
Herremän/tyska |
Historisk film |
Krig/trettioåriga |
Mästerman |
Sigtuna/Viby |
Skattebönder |
Skogskälla |
Trolldomar |
Värend |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2903 |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2915 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2912 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | RID I NATT |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Ewes tryckeri AB |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | LARS HANSON I "RID I NATT" |
Tryckeri | Esselte |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | GERD HAGMAN I "RID I NATT" |
Tryckeri | Esselte |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | OSCAR LJUNG I "RID I NATT" |
Tryckeri | Esselte |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 26 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Ride this night |
Omfång | 25 s. + 1 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Efter Vilhelm Moberg. Synopsis av Vilhelm Moberg. Manuskript Gustaf Molander. |
Omfång | 184 s. Rollista (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 184 s. Rollista (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Film efter Vilhelm Mobergs roman. Manuskript av Gustav Molander. |
Omfång | 172 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Ride to-night. |
Omfång | 1 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Omfång | 1 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Omfång | 1 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Reitet heute Nacht. |
Omfång | 1 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Ride to-night. |
Omfång | 1 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Reite heute Nacht. |
Omfång | 22 s. + 1 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Reite heute Nacht. |
Omfång | 25 s. + 1 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Ride to-night. |
Omfång | 1 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Kringmaterial |
---|
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | SET |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Hastighet | 24 |
Längd i minuter | 107 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |