Kan doktorn komma? (1942)

Media (89 st)

Originaltitel	Kan doktorn komma?
Svensk premiärtitel	Kan doktorn komma?
Distributionstitel	Kan Doktoren komme? (Danmark) Kan doktoren komme? (Norge)

Regi	Rolf Husberg
Manus	Erik Lundegård (ej krediterad) Rune Waldekranz (ej krediterad)
Produktionschef	Rune Waldekranz
Foto	Olle Nordemar
Musik	Lars-Erik Larsson (originalmusik)
Arkitekt	Bibi Lindström
Klippning	Rolf Husberg
Ljudtekniker	Sven Josephson
Scripta	Britta Bergquist
Inspicient	Barthel Ryberg
Pressinformation	Lennart Svenander
B-foto	Arne Palm
C-foto	Birgitta Pramm-Johansson (som Birgitta Pramm)
Stillbildsfoto	Birgitta Pramm-Johansson (som Birgitta Pramm)
Passare	Tage Frisell
Musikarrangör	Lars-Erik Larsson
Smink	Inga Lindeström
Chaufför	Rudolf "Ada" Adolfsson
B-ljud	Lars Lalin Hilding Andersson
Förtexter	Alva Lundin

Olof Widgren	doktorn
Birgit Tengroth	Anna i Kraja
Björn Berglund	Bengt Hansson
Emil Fjellström	Jon i Jovik
Birger Åsander	Edgar, Jons son
Aurore Palmgren	mor Sara i Jovik
Bertil Ehrenmark	kronojägaren
Elsa Desolneux	Sigrid, Annas syster
Håkan Åsell	Per, Annas bror
Siv Læstander	Maj, Annas syster
Ulf Berggren	lillpojken, Annas bror
Blenda Bruno	syster Ruth, mottagningssköterskan
Georg Dalunde	fattigvårdsnämndens ordförande
Allan Norberg	fanjunkaren vid ambulansflyget i Boden
-	Ej krediterade:
Gerda Boman	doktorns hushållerska
Edvin Widman	Pava, lappfar
Signe Lundberg-Settergren	mor Karin i Kraja, Annas mor
Otto Elfstrand	Nicke, gammal man på ålderdomshemmet
Anders Nyström	pojken med tandvärk
Elsa Nilsson	ett sjukvårdsbiträde
Albin Erlandzon	ledamot av fattigvårdsnämnden
Alma Bodén	den gamla sängliggande gumman i stugan
Edgar Carlberg	stand-in för Björn Berglund i forsfärden

Produktionsbolag	AB Sandrew-Produktion
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Sandrew-Bauman Film	1942
	Artfilm AB	1956	(smalfilmskopian 1956)
Laboratorium	AB Film-Labor

Det är midsommarafton. Hela det lilla lappmarkssamhället bereder sig att fira årets längsta dag. Men doktorn har annat att tänka på. Han har just fått bud från ett sameläger att han behövs där. Efter flera timmars färd med bil, båt och till fots är han äntligen framme. Under färden har han fått sällskap med den unge nybyggaren Bengt. Anna i Kraja har redan hunnit före honom och förberett hans arbete. Medan doktorn håller på med sin patient, språkas Anna och Bengt vid och kommer bra överens.

En tid därefter dör Annas mor och Anna som varit hjälpreda åt doktorn måste flytta hem för att sköta gården samt hushålla för sina minderåriga syskon. Bra hjälp med gårdssysslorna får hon av Bengt, som flitigt börjar uppvakta henne.

Jon i Jovik är en kanalje av den gamla skolan som har svårt att förlika sig med "nymodigheter" som kronojägare, fiskeförbud och jakt endast på lovlig tid. Han är skarpt misstänkt för tjuvskytte, och en gång då han är nära att åka fast för olovligt skjutande av ren, tror man att det är Bengt som angivit honom. Något sådant kan man inte förlåta här uppe i lappmarkerna, som har sin egen lag. När Anna får veta misstanken mot Bengt vill hon inte längre veta av honom.

Anna insjuknar plötsligt i blindtarmsinflammation och doktorn ringer efter flygambulansen. Denna måste emellertid vända på grund av tjock dimma. Enda räddningen är att med båt forsla den sjuka till närmaste sjukstuga. Det blir en vådlig färd nedför virvlande forsar och vilda fall. Båten springer läck. Man är nära att ge upp allt hopp om räddning, då man plötsligt hör en flygmaskins brummande. Anna förs ombord och innan hon skiljs från Bengt, som hela tiden följt henne i båten, talar hon om att hon älskar honom och ber honom vänta på henne.

Censurnummer	65203
Datum	1956-11-16
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	1066 meter
Kommentar	Aktlängder: 340-238-438 = 1066 m. Aktlängder: 340, 238, 438.

Censurnummer	65203
Datum	1942-12-14
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2620 meter
Kommentar	Granskningskopian saknade förtexter. Visningskopiornas aktlängder: 560-515-490-570-530 = 2665 m - 97 minuter. Aktlängder: 515, 515, 490, 570, 530.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Intensitetston
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2665 meter
Längd i minuter	97 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick genomgående mycket beröm av Stockholms recensenter. Man anmärkte på en eller annan detalj men eljest tyckte alla så som S Almqvist skrev i AT: "Kan doktorn komma? är en ovanligt sympatisk svensk film, alldeles full av tilltalande egenskaper. (-)

Det finns icke skymten av läkarromantik eller upparbetat patos i denna film. Den är självklar som den orörda naturen, flärdfri, lågmäld, manlig. (-)

Man är lycklig över det öppna lugnet i denna film. Den hopar inte effekter, ehuru den är mycket verkningsfull. Den knyter sig inte till någon strängt individuell intrig, ehuru människorna träder en mycket nära. Den dramatiserar inte, understryker inte. Den bara visar: så och så är det djupt inne i Lappland, och det räcker. Ty den visar något som det är angeläget för oss svenskar att veta och som omedelbart fängslar oss. Och naturen kring denna varmhjärtade skildring är hänförande."

I NDA skriver Bern: "Det har blivit ett pampigt obygdsreportage, osminkat, utan krusiduller och excellerande i magnifika ödemarksbilder. (-) Det är en renhårig och rejäl film, vilken bland sina många förtjänster även kan räkna en final, som i spänning och realism söker sin like. Färden med den sjuka flickan utför de virvlande forsarna, där skummet yrde kring relingen och båten till sist sjönk, var storartat skildrad."

O R-t erinrar i DN först om "Lappmarksdoktorn" Einar Wallquist och hans berättelser och fortsätter sedan: "Filmen har något av hans trygga, vederhäftiga sätt att utan åthävor eller förhävelse berätta om Lappmarkens människor och väsentliga ting. Doktorn i filmen har inte försetts med någon extra förgyllning (som oftast skett de senaste åren då svensk film presenterat medlemmar av vår förträffliga läkarkår), det finns inte heller ett spår av gammal falsk Norrlandsromantik i teckningen av honom. Och last but not least: doktorn blir, gudskelov, inte indragen i någon kärlekshistoria! Han är 'bara' en vanlig hygglig ung människa, för vilken arbetet bland fjällbygdens folk blivit ett kall. Detta är det bästa med filmen. Någon märkvärdig produkt är den inte, men den stämmer en sympatisk och man trivs med människorna i den. Själva storyn är ibland väl konstlöst flätad, och regiarbetet är, särskilt när det gäller personinstruktionen, ganska svagt."

Filmson i AB: "Det märkvärdiga med Kan doktorn komma? är egentligen att den inte alls gör sig märkvärdig utan enkelt och rättframt breder ut ett stycke Sverige inför våra förtjusta blickar, ett nordligt hörn av folkhemmet. Man blir glad i naturen, man blir glad i människorna, glad ända in i själen. (-)

I all sin rätlinjiga saklighet har denna film ett djupare värde, som kommer av kärleken till allt detta som filmen skildrar. (-) Här är ingen billig vildmarksromantik. (-)

Här står ödemarksfolket livs levande för oss och vad vi se är deras slitsamma liv i en vacker men karg natur.

Alltsammans är tvättäkta. Från lapparna och gubbarna på ålderdomshemmet och de näpna småungarna till de rutinerade skådespelarna. Olof Widgren är sympatisk som doktorn, hans naturliga auktoritet har inte ett uns av läkarförgudning, men han står ändå tillbaka för gamle Emil Fjellström som en filur till tjuvskytt, han står med båda benen stadigt i vildmarken och samma är att säga om det nya fyndet Birger Åsander som hans son, en ung kolonist, han har samma robusta naturlighet och självklara replik som Fjellis, -- Aurore Palmgren fullkomnar familjen som en sträv nybyggarkvinna av äkta virke. (-) Mot dessa blir Birgit Tengroths stora syster lite konstlad, men är annars en förtjusande, kysstäck svensk jänta med de rätta tagen i slit och smek. (-) Bäst av alla i filmen är kanske de små pojkvaskrarna och deras resonemang om behovet av en karl åt stora syster är storartat i all sin ringhet. (-)

Nej, det är mycket litet man vill ha annorlunda i filmen, men man skulle ha velat ha mer. Jag vill ärligen tala om att jag satt fängslad från första scen till sista, och jag har sett en del filmer. Och en del fjäll också. Det bästa med filmen är att den är barntillåten. Bättre familjefilm kan inte tänkas, den är frisk och framåt och så där lagom rörande och roande. Och härligt svensk!"

Även de andra recensenterna berömde skådespelarna. I AT skrev S Almqvist: "Flärdfriheten och äktheten omfattar alla element av denna film, inte minst spelet."

Monika skriver i StT att Olof Widgren "är idealisk som doktorn med sin fåmälda värme och undviker att fastna i det söndagsskoleaktiga och idealiserade som lätt annars kunna vidlåda rollen."

Monika säger i StT även vackra ord om två andra i filmen: "Emil Fjellström gör en färgrik figur av sin illmariga tjuvgubbe, mest av allt liknar han en vindvriden fura. Birgit Tengroth är ovanligt till sin fördel där hon spelar ut all sin mjukhet och äkthet."

Alla recensenter berömmer även fotografen Olle Nordemar för hans storslagna naturbilder. Filmen är ju i övervägande grad en exteriörfilm "och som sådan är den sällsynt lyckad", skriver S Almqvist i AT. O R-t tillfogar i DN: "Över huvud taget är det en förtjänst hos filmen att regissören inte varit rädd för exteriörer. Kameran befinner sig största delen av berättelsen mitt uppe i den granna svenska Lappmarken, dit handlingen är förlagd."

I BLM kallar Nils Beyer filmen "i många avseenden stilfull" och fortsätter: "Konstnärligt är den föga märklig, och den framträder väl inte heller med några anspråk i den vägen: meningen har varit att ge en dokumentarisk skildring av en läkares strapatsfyllda gärning i ödebygderna och samtidigt fånga några glimtar av det liv, som leves av människorna där uppe bland fjällen. (-) Men sällan har resultatet blivit så lyckat som här, och det beror framför allt på det fina allvar, som präglar de olika skådespelarprestationerna, framför allt Olof Widgrens framställning av 'doktorn', och som ger hela filmen intellektuell hållning. Dessutom fängslas man av naturbilderna, som inte blott framstår som en dekorativ bakgrund till de människoöden, som skymtar förbi, utan som direkt förklaring till dem. De är präglade av ensamheten, de väldiga avstånden, vildmarkens lag om inbördes hjälp."

Nils Beyer slutar med att säga att Kan doktorn komma? är "en vacker och vederhäftig film om det fredliga kulturarbetets heroism."

Lill, som i SvD sagt om filmen att den är "icke särskilt spännande" och att "tempot då och då blir en smula sävligt", är emellertid den enda som i högre grad uppmärksammat musiken i filmen: "Lars Erik Larsson har klätt filmen i en rik och välljudande tonskrud av utpräglat nordiskt kynne -- även om den lappländska älven ibland sjunger en melodi som är märkbart besläktad med Moldaus. Hela filmen har en tilltalande anspråkslös och nationellt betonad friskhet."

Kommentar Svensk filmografi

Arjeplogläkaren Einar Wallquist (f 1896) med Sveriges största läkardistrikt ovan polcirkeln gav 1935 ut en samling berättelser från sin vardag som läkare: "Kan doktorn komma?" Uttrycket blev tack vare hans bok och dess osentimentala ton snabbt ett bevingat ord.

Filmen hade, som även recensenterna med glädje påpekade, fler exteriörscener än som vid denna tid var brukligt i svensk film. Inspelningen startade sista dagarna i juli 1942 med exteriörscenerna, som tog hela augusti i anspråk och spelades in dels i trakten av Arjeplog, dels vid Tjallas och Peljekaise nära Jäckvik. Forsfärden spelades in på de s k Kapellströmmarna. Under september spelades interiörerna in på ateljén i Stockholm och återstående, talrika kompletteringar togs i oktober 1942.

Kan doktorn komma? var den första film, som Sandrews nyanställde produktionschef Rune Waldekranz hade hand om. Det var också den första film, där han aktivt medarbetade vid manuskriptet.

Filmen visades 1944 i Danmark under titeln Kan Doktoren komme? och det var det tyska filmbolaget UFA som där stod för distributionen, kanske i ett försök att för de tyska soldaterna popularisera ödemarkslivet norr om polcirkeln. Den visades samma år även i Norge som Kan doktor'n komme?

I Stockholm fick filmen förhandspremiär på Grand söndagen den 20.12.1942 vid en välgörenhetsföreställning till förmån för Norrbottens arbetsstugor. Dr Einar Wallquist inledde föreställningen med ett kort anförande.

Originaltitel	Kan doktorn komma? (Bok)
Författare	Einar Wallquist

		Sverige	(med kompletteringar i oktober 1942)	1942-07-23	1942-10-03
AB Sandrew-Ateljéerna	Stockholm	Sverige	(Novilla)
Peljekaise	Arjeplog	Sverige
Sädvajaure	Arjeplog	Sverige
Laisan	Arjeplog	Sverige
Jäckvik	Arjeplog	Sverige
Kapellströmmarna vid Ringselet	Arjeplog	Sverige	(m.fl. platser)

Sverigepremiär	1942-12-21	Grand	Stockholm	Sverige	97 min
Urpremiär	1942-12-21	Grand	Stockholm	Sverige	97 min
TV-visning	1999-01-07	SVT1		Sverige	95 min
	2005-06-21	SVT1		Sverige	95 min
	2007-07-02	SVT1		Sverige	95 min
	2011-12-05	SVT1		Sverige
	2014-01-14	SVT1		Sverige
	2016-03-01	SVT1		Sverige
	2019-09-02	SVT1		Sverige

Originaltitel	Jesus ist gar ein süsser nam
Textförfattare	Basilius Förtsch	(tysk text 1609 "Jesus ist gar ein süsser Nam)
	Håkan Ausius	(svensk text 1641)
Bearbetning	Jakob Boëthius	(svensk textbearbetning 1694)
Sångare	Birgit Tengroth
	Olof Widgren
	Edvin Widman

Pappa Sandrew (1964)		Kan doktorn komma? (1942)
Shortcuts från Sandrews (1999)		Kan doktorn komma? (1942)

Ambulansflyg

Arjeplog

Forsfärder

Jäckvik

Lappland

Läkare

Läkarmottagning

Nationella minoriteter, samer

Nybyggare

Peljekaise

Samer

Sjukstuga

Sjuktransport

Strapatser

Tjuvskytte

Ålderdomshem

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2720

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2620

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Kopia
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Wernqvist & Co boktr. AB

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	KAN DOKTOREN KOMME?
Tryckeri	Nornotryk

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	LÄS LAPPMARKSDOKTORNS ROMAN EFTER FILMEN "KAN DOKTORN KOMMA?". Ny följetong i Filket i Bild.
Tryckeri	Esselte

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Kan doktorn komma? En filmberättelse från lappmarken av Einar Wallquist. 1942.
Omfång	93 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	Ca 200 s. Handskrivna listor (ca 10 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kann der Doktor kommen? (Kan doktorn komma?).
Omfång	19 s. Produktionsuppgifter och rollista (1 s.) ingår.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kan doktorn komma? Manus: Einar Wallquist.
Omfång	19 s. + 1 s. produktionsuppgifter och rollista.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Kan doktorn komma? En filmberättelse från lappmarken av Einar Wallquist. 1942.
Omfång	93 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kann der Doktor kommen? (Kan doktorn komma?).
Omfång	19 s. Produktionsuppgifter och rollista (1 s.) ingår.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kan doktorn komma? Manus: Einar Wallquist.
Omfång	19 s. + 1 s. produktionsuppgifter och rollista.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	11
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska