Ungkarlshotellet (1975)

Göte Löv är sedan några år skild från sin hustru Gun. Sedan skilsmässan har det gått mest utför med honom. Han är svårt alkoholiserad och arbetar från och till i hamnen och bor på ett ungkarlshotell. Han är kring de femtio och på många sätt en drömmare och skrävlare.

En dag vaknar drömmen om ett annat och bättre liv. Han vill lyfta sig ur misären, skaffa sig egen lägenhet och en egen rörelse. På detta sätt ska han också revanschera sig socialt och få ta hand om sonen från sitt spruckna äktenskap.

Tillsammans med bästa vännen Blomman vill Göte öppna ett stånd på Hötorget och sälja frukt och grönsaker. Till detta behövs ett startkapital. Nu visar omgivningen sitt rätta ansikte mot Göte och Blomman. Ingen vare sig vill eller kan hjälpa dem. Ingen tror att det är ett seriöst och pålitligt försök. De försöker ta ett banklån, men utan säkerhet är det lönlöst. Göte dras tillbaka till sin gamla omgivning, parkbänkar och ölcaféer.

När Blomman dör och Göte orsakar att en annan av kumpanerna blir överkörd av en bil, får Göte nog av staden. I ett desperat försök att frigöra sig beger han sig ut på landet.

I filmens slutscen ligger Göte i en rågåker och gråter.

Pressreaktion Svensk filmografi

Beröm åt skådespelarna och då främst Keve Hjelm, tveksam välvilja inför själva filmen -- så kan mottagandet av Ungkarlshotellet sammanfattas. Filmen ansågs för monoton och alltför lik ett TV-reportage.

"Låt oss öppna med ett axiom och fastslå att Keve Hjelm är en av de 4 eller 5 verkligt betydande och profilerade aktörerna i det här riket.

Han är det i kraft av sin elektricitet, sina skapande pauser, sin talande tystnad, sin skenbara och spänningsfyllda distraktion. (-)

Det finns stunder, långa sådana, när man sitter och jämför den här filmen med Lasse Forsbergs Misshandlingen, den vassaste och styvast genomförda av det inhemska 60-talets samhällskritiska rapporter. Jämförelser utfaller för dagen inte till Lennart F Johanssons fördel. (-) Lennart Johansson, däremot, gör halt hos verkligheten och dess fotografiska avbilder, d v s den ruttnande, som ungkarlshotellet erbjuder. Han reproducerar istället för att gestalta och verklighet utan gestaltning blir ett TV-reportage.

Han hyser en övertro på det naturalistiska och det dokumentära. Han håller sig till verklighetens yttre sanning, men vänder ryggen åt den inre, som är tiofalt viktigare och antagligen hundrafalt mera avskräckande. Han lämnar -- vilket med alla dess råa förtjänster gör den här filmen till en socialkritisk allmänning -- orsakerna därhän till förmån för verkan." (Jurgen Schildt i AB)

"Denne Göte Löv verkar bitvis så uppe i det blå att han hotar bli ett osannolikt inslag i vardagsbilden. Men Keve Hjelm med sin enorma förmåga att skildra livslögnare, som han demonstrerat sedan Kvarteret Korpen, håller honom trots allt inom trovärdighetens gränser. Göte Löv representerar både en sympatisk kampvilja nere i träsket och en lust till självhävdelse som är typisk för konkurrenssamhället. (-)

Vad Johansson vill säga är -- förmodar jag -- att det här är det enda sättet vi lärt att leva och överleva, ett slags armbågarnas vitalitet. I Ungkarlshotellet speglar han kapitalismens förbannelse i samhällets grumligaste bottensats.

Resultatet är en lite monoton och odramatisk film, men med stor närhet till människorna och den nergångna värld de lever i. Jag tror man kommer att tänka mycket på den efteråt." (Hanserik Hjertén i DN)

"Här är det en medelålders arbetare som börjat dricka och blivit utslängd ur ett äktenskap. Han bor bland tillfällighetsjobbarna på ett s k ungkarlshotell och mellan vinfyllorna och arbetstimmarna nere i hamnen drömmer han om sin minderårige son och om framgångslandet som finns om hörnet. (-) Han är en livslögnare och egocentriker och murarna kring honom, de svenska murarna, växer allt högre för varje steg han tar i sina illusioner. Det är Keve Hjelm som med all sin intelligens och erfarenhet gestaltar denne storstadsträskets vilsegångne poet och han bär upp hela filmen och gör en av de mest gripande människostudier jag på länge sett på bio. (-)

För Lennart F Johansson är det långfilmsdebut. Hans film har sentimentala stråk, men också en i sammanhanget ovanlig tragisk storhet." (Lasse Berg!ström i Expr)

Kommentar Svensk filmografi

Ungkarlshotellet är den enda film som Lennart F Johansson (1922-1980) kom att regissera. Han hade dock tidigare skrivit flera manus som filmatiserats av TV. Även Ungkarlshotellet var i första hand gjord för TV. Grundtemat var alltid det samma: den slumrande vitaliteten hos de missanpassade i samhället.

Lennart F Johansson hade personlig erfarenhet av de miljöer han skildrade. I en intervju av Elisabeth Sörenson (SvD 17.6.1974) sa han bland annat:

-- Jag har sett eländet inifrån. Jag känner lukten. Och aggressiviteten -- den aggressivitet som är ett försvar, dels inför kompisarna på ungkarlshotellet, dels inför omvärlden. Det är ett sätt att överleva.

-- Samhället är hårt i dag, hårt och brutalt mot de här människorna. Vi måste hitta en väg ut ur hårdheten.

-- Det är något jag alltid önskat [regissera!. Jag vill pröva bärigheten i min egen text, arbeta intimt tillsammans med skådespelarna. Det är ju först med regissören och skådespelarna som manuskriptet blir färdigt.

-- Vi [jag, Keve Hjelm och Gun Jönsson! möts i enorma diskussioner. Och det är nödvändigt. Ibland kan jag nog ge mig, men vid andra tillfällen sätter jag emot allt jag kan.

-- Han [Stefan Jarl! är ett oerhört fint stöd och han har också lyckats utverka en rimlig inspelningstid, så vi slipper känna oss pressade."

Ungkarlshotellet visades i TV1 3 februari 1975.

Inspelningen påbörjades 10 maj 1974 och avslutades 20 augusti samma år.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se