Kristoffers hus (1979)

Media (2 st)

Originaltitel	Kristoffers hus
Svensk premiärtitel	Kristoffers hus
Distributionstitel	Kristoffers hus (Norge)
Alternativtitel	Filmen om K (vid inlämning till H-fonden)
Inspelningstitel	Upplösningen
Manustitel	Mörkrum

Regi	Lars Lennart Forsberg
Manus	Lars Lennart Forsberg Vilgot Sjöman Tommy Berggren (som Thommy Berggren) Lena Stromberg (vernissagescenen)
Producent	Måns Reuterswärd
Produktionsledare	Staffan Hedqvist
Foto	Lennart Carlsson
Musik	Lasse Dahlberg (originalmusik) Björn Isfält (originalmusik)
Scenograf	Ulf Axén
Klippning	Lars Lennart Forsberg
Ljudtekniker	Christer Furubrand
Regiassistent	Steve Jansson
Scripta	Kerstin Eriksdotter
Inspelningsledare	Eva Ivarsson
Pressinformation	Lars-Olof Löthwall Ursula C:son Haegerström
B-foto	Lars Karlsson
Stillbildsfoto	Carl Johan De Geer
Elektriker	Hans Wallin
Passare	Sten Valegren
Ljussättare	Gunnar Andersson
Musikarrangör	Lasse Dahlberg Björn Isfält
Dirigent	Lasse Dahlberg
Scenografiassistent	Peter Beckman
Rekvisita	Hans Harnesk (som Hasse Harnesk)
Kläder	Karin Erskine Ingrid Nordwall (assistent)
Smink	Cecilia Drott (som Cecilia Drott-Norlén) Tina Johansson (kompletterande) Kjell Gustavsson (kompletterande)
B-ljud	Peter Holthausen
Ljudläggning	Christin Loman
Mixning	Sven Fahlén
Förtexter	Rolf Bergström
Övrig medarbetare	Georg A. Sessler (utställningsbilder) Nils Skeppstedt (ljudöverspelning)

Tommy Berggren (som Thommy Berggren)	Kristoffer Collin, fotograf
Agneta Eckemyr	Hanna, hans fästmö, fotomodell
Mimi Pollak	Kristoffers mormor
Gunnel Broström	Kristoffers mamma
Börje Ahlstedt	Börje Friberg, redaktionschef
Mona Seilitz	Katarina, Börjes fru
Marie Göranzon	Mona, Kristoffers f.d. fru
Sten Johan Hedman	Leif, Monas man
Pia Garde	den sjuka flickan
Linda Megner	Frida, Kristoffers och Monas dotter
Silvija Bardh	Siri, mormoderns hembiträde
Birgitta Andersson	Helena Sandholm
Majlis Granlund	den sjuka flickans mor, den döde herr Sandholms granne
Urban Sahlin	Helenas bror
Alvaro Eljach	doktor Enrique Rodrigues, Kristoffers mors vän
Berto Marklund	galleriägaren
Stig Ossian Ericson	Stenkil, psykologen på vernissagen
Per Oscarsson	"Kräftan", journalist
Gunnar Friberg	journalist på redaktionen
Mårten Larsson	kriminalkommissarien vid förhöret
Anders Jonason	Kristoffer morfar
Per Sundling	Kristoffer som tolvåring
Folke Broström	Sandholm, Helenas far
Björn Larsson	fotografen på galleriet
-	Ej krediterade:
Henry Bengtsson	bartendern på krogen
Lotta Westberg	ena kvinnan på krogen
Patricia Lovelock	andra kvinnan på krogen
Per-Inge Nylin	ena ambulansföraren
Karl-Rune Karlsson	andra ambulansföraren
Bengt Larsson	städare i Sandholms lägenhet
Hans Harnesk (som Hasse Harnesk)	städare i Sandholms lägenhet
Mikko Helles	ena kriminalaren i Kristoffers hus
Hans Augander	andra kriminalaren i Kristoffers hus
Ulla Aspgren (som Ulla Feldéus)	galleribesökare/kvinna på redaktionsfesten
Sven Cederö (som Sven-Olof Cederö)	galleribesökare
Gunilla Norlund	galleribesökare
Gunilla Callin	galleribesökare
Lise-Lott Nöjd	galleribesökare
Anna Block	galleribesökare
Hans Rytterström	galleribesökare
May Caslant	galleribesökare
Tage Rindebratt	galleribesökare
Gösta Mattson	galleribesökare
Gunela Rhodin	galleribesökare
Jan Kruse	galleribesökare
Inger Svenonius	galleribesökare
Elisabeth Johansson	galleribesökare
Inga-Britt Lindblom	galleribesökare
Bell Wall	galleribesökare
Anna-Greta Björck	galleribesökare
Torkel Kraft	galleribesökare
Bibbi Brodin	galleribesökare/kvinna på redaktionsfesten
Anders Swegen	galleribesökare
Mats Benthe	galleribesökare/man på redaktionsfesten
Ann-Christine Andersson	galleribesökare
Kurt Sandberg	galleribesökare
Kurt Friborn	galleribesökare
Arne Rubensson	galleribesökare/man på redaktionsfesten
Ingegerd Franzén	galleribesökare
Jean-Louis Thomas	galleribesökare
Marita Johansson	galleribesökare/kvinna på redaktionsfesten
Anita Nelson	galleribesökare
Ulf Lindblad	galleribesökare
Katarina Ewerlöf	galleribesökare/kvinna på redaktionsfesten
Jeanette Jensen	galleribesökare
Britta Blomgren	galleribesökare
Paula Block	galleribesökare
Anna Hagström	kvinna på redaktionsfesten
Marie-Louise Skonare	kvinna på redaktionsfesten
Måns Reuterswärd	man på redaktionsfesten
Rosie Ottoson	kvinna på redaktionsfesten
Ingrid Kindahl	kvinna på redaktionsfesten
Görel Crona	kvinna på redaktionsfesten
Lisbeth Zachrisson	kvinna på redaktionsfesten
Håkan Alexandersson	man på redaktionsfesten
Tom Megyessi	man på redaktionsfesten
John Alexander	man på redaktionsfesten
Anders Friberg	man på redaktionsfesten
Edna Alsterlund	kvinna på redaktionsfesten
Linda Krüger	kvinna på redaktionsfesten
Kerstin Eriksdotter	frun till Helenas bror, begravningsbesökare
Clea Faragó-Lundberg	Helenas brors ena dotter vid begravningen
Anne Li Megner	Helenas brors andra dotter vid begravningen
Maj Thunberg	en sörjande vid begravningen
Eric Thunberg	en sörjande vid begravningen
Lars Malmström	prästen vid begravningen

Produktionsbolag	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Treklövern HB
	Lasse Forsberg Produktion AB
	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1979
Distributör i Sverige (16 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
Laboratorium	FilmTeknik AB

Kristoffer är reportagefotograf med konstnärliga ambitioner. Han har just fått ett kulturstipendium och förbereder en separatutställning.

Han är frånskild och bor tillsammans med sin lilla dotter och sin nya kvinna, en fotomodell, i nedervåningen i mormoderns gamla djursholmsvilla. Mormodern tas om hand av en gammal trotjänarinna som också bor i huset. Modern däremot, framgångsrikt verksam i modebranschen, lever sitt eget liv på kontinenten. Fadern är död -- liksom morfadern. (I filmens prolog ses Kristoffer som liten pojke fotografera sin döde morfar.) Kristoffer har ofta gjort frilansuppdrag för veckotidnignen Se, och en dag försöker en av tidningens redaktörer, Börje, en gammal vän till Kristoffer, övertala honom att ta ett hemlighetsfullt specialjobb. Han ska bara fotografera vad han ser i en lägenhet på Gärdet. Portvakten har lovat låsa upp.

Kristoffer är mycket tveksam, men åtar sig till sist jobbet. I lägenheten finner han en död gammal man, död sedan kanske flera månader -- en mycket ensam människa.

Kristoffer chockas -- men blir också starkt gripen. Han fotograferar men vägrar att lämna bilderna för publicering. i stället tar han hand om den dödes dagbok och börjar forska i mannens förflutna. Hur kunde han bli så ensam att ingen har saknat honom -- mitt i välfärdssamhället!

Upplevelsen och efterforskningarna, liksom hans eget liv och hans egna bristfälliga relationer, driver honom till sist mot ett sammanbrott -- i den döde mannens, nu tomma, rengjorda och nymålade lägenhet. Han identifierar sin ensamhetskänsla med den dödes. Allting rämnar.

Filmens slut antyder dock en början till ett nytt liv.

Kristoffer kommer och hämtar sin lilla dotter på dagis. I slutbilden står de tillsammans ombord på en djurgårdsfärja, en bild av levande kontakt och trygg gemenskap, kanske den enda bilden av det slaget i hela filmen.

Censurnummer	120418
Datum	1979-07-27
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2685 meter

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Fujicolor
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2685 meter
Längd i minuter	98 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Kristoffers hus fick ett blandat mottagande. Det många hade svårt att ta till sig var det destruktiva draget, hopplösheten.

I stockholmspressen var Eva af Geijerstam i DN den som tyckte mest om filmen:

"Lars Lennart Forsberg beskriver Kristoffers kris på ett sakligt, återhållsamt och ändå känsligt sätt. Egentligen hade han velat kalla filmen 'Upplösningen'. Det hade passat bra, ty vad Forsberg beskriver är en upplösning på flera plan: en högborgerlighet på väg i graven, ett samhälle där människor kapas från sina historiska och geografiska rötter, ett kärleksförhållande på väg mot haveri."

Främst fäste sig Geijerstam vid Thommy Berggrens insats:

"Sällan har en film vilat så tungt på hans resurser, både skådespelartekniska och personliga. Utan dem, vågar jag säga, hade Kristoffers hus riskerat bli en betydligt mer endimensionell skildring av en krisdrabbad borgerlig själ.

Men han har hjälp: av framför allt Agneta Eckemyr som Hanna och Börje Ahlstedt som journalisten Börje.

Och mitt i den mörka helhetsbilden rymmer Kristoffers hus också kostliga kommentarer. Till psykoterapins avarter. Till den förmenta frigjordhetens irrgångar och till skandalpressens raljanta människoförakt.

Den är kort sagt rikare än en svensk spelfilm på mången god dag."

Elisabeth Sörenson i SvD:

"Filmens enda värme är koncentrerad till den mjuka slutbilden. Den visar på en möjlig mänsklig gemenskap. Ändå tycker jag Kristoffers hus är Forsbergs svartaste film. Misshandlingen som handlade om mentalvården var en upprörd film, men den var riktad mot ett visst område. I Kristoffers hus finns en sorg med vidare perspektiv. Med Thommy Berggren i rollen som den sökande och kämpande Kristoffer fördjupas bilden, får reliefverkan. Thommy Berggren och Börje Ahlstedt har en del gnistrande sekvenser tillsammans som representanter för alldeles skilda synsätt. Kristoffers hus är en film som bränner sig fast även om jag tycker att den är alltför behängd med mondäna attribut och alltför ivrigt hänger sig åt att lyfta fram det slappa och läbbiga i en torftig lyxvärld. Det förrycker proportionerna och gör det svårare att se vad Forsberg verkligen vill ha sagt."

Mårten Blomkvist i Expr tyckte bäst om fotot och musiken -- "när det gäller filmmusik ligger Sverige just nu en bit över det internationella snittet" -- och om Thommy Berggren skrev han att denne "visserligen är svensk films bäste stirrare, och över huvud taget en av våra bästa filmskådespelare, men man kan få för mycket av hans vackra halvprofil. (-)

Det är inte en film som strålar av originalitet, den här berättelsen om Kristoffer som kapslat in sin sårbarhet, tills han en dag stöter på någonting som får allt att välla fram. Det är inte dåligt, men det är ganska förutsägbart. Den är gjord på samma sätt som de flesta svenska filmer nu för tiden, där nästan varje replik skall följas av en djup och mättad tystand."

Mest kritisk, och mest välformulerad, var Jurgen Schildt i AB:

"I långa stycken är det som om vi beskådade en svensk och lösligare nyinspelning av Antonionis Blow-up. Liksom i Blow-up utgörs dekoren av en stålskodd modernism, kliniskt vita rumsytor mot vilka Agneta Eckemyr får spela upp sin förvirring. Liksom Antonioni nalkas Forsberg detta besvärande och samtida fenomen som kallas alienationen. Liksom hos Antonioni förekommer här en invävd kriminalgåta.

Och liksom Blow-up, slutligen, handlar filmen om fotografens förhållande till sina bilder. Vad föreställer de bakom det som syns? Vilken verklighet gömmer sig under negativen och förstoringarna? Hur mycket är fixeringsbilder eller optiska villor?

Anonioni, emellertid, använde gåtorna som någonting mer än gåtor, d v s som ett avstamp mot insikten om våra sinnens bedräglighet i den absurdaste av världar. Forsberg orkar inte fjärdedelen så långt. Hans film liknar en tomhet som i onödan gör anspråk på att ha ett innehåll."

Gunnar Rehlin i GT var mycket positiv:

"Så blir Forsbergs film en insiktsfull och engagerande inledning till en uppgörelse med hela samhället, en allegorisk berättelse om sjukdomssymptom och förtvivlade läkningsförsök. Filmen är rik på uppslagsändar, och mågna åskådare kan säkert läsa insig själva i den. Den inbjuder till många tolkningar. Thommy Berggren gör Kristoffer, och han är strålande. Han spelar öppet och naket, och övertygar till hundra procent."

Annika Gustafsson i SDS:

"Forsberg slår an en känsla som oroar och engagerar från första till sista bild och här finns också en bitsk underton av humor. Filmen överraskar, öppnar sig mot nya dimensioner och borrar sig allt djupare ned (-) men utan Thommy Berggren skulle det inte bli lika effektivt och trovärdigt. Kristoffers hus är nämligen i stor utsträckning hans film."

Carl-Eric Nordberg i Vi:

"Forsbergs regi är smakfull och välvårdad: raka linjer, rena ytor, sobra färger, utsökta bildkompositioner. Men blir inte denna stil underligt opersonlig? Speglar den inte oavsiktligt -- på sitt mer estetiska plan -- just den mondäna ytvärld som Forsberg vill kritisera?"

Ana Maria Narti i Chaplin var kluven. Inledningsvis skrev hon om "denna lågmälda och känsliga berättelse om en värld där allting döljs under ett täcke av konventionellt lugn och lögnaktig oberördhet", om att "Thommy Berggren gör ett perfekt porträtt av en självcentrerad neurotiker", om att allt "detta gestaltas med hjälp av välbyggd dramatisk struktur, vackra och kalla bilder och ett mycket skickligt spel".

Men, frågade hon sig:

"Det är kanske just denna professionella korrekthet som orsakar en otydlig otillfredsställelse. Hur annars kan man förklara den känsla man har medan man ser filmen, att man redan har sett just denna berättelse utformad på just detta sätt, att man hela tiden vet hur varje scen och hela filmen kommer att sluta? Varför kan ingenting i Kristoffers historia väcka förvåning, tvinga fram nya insikter, provocera nya reaktioner och nya tankar?

På alla möjliga sätt påminner filmen om andra korrekta svenska produktioner, som man ser med intresse men som försvinner ur minnet så snart man lämnat biosalongen."

Kommentar Svensk filmografi

Efter att under en rad av år ha blivit sammanblandad med två namnar, även de sysselsatta med film och TV, beslöt Lars Forsberg att från och med denna film kalla sig Lars Lennart Forsberg.

Forsberg (f 1933) har alltid idkat växelbruk mellan film och TV. Efter sin föregående långfilm, Måndagarna med Fanny (1977/13) blev det åter TV, en omdebatterad julkalender, men i januari 1978 kom han att läsa en roman av den finlandssvenske författaren Johan Bargum (f 1943) som kunde lämpa sig för film, "Tre två ett". Han for över till Finland för att diskutera projektet med författaren, men denne föreslog då i stället sin senaste bok, "Mörkrum", som just kommit ut. Forsberg läste -- och lät sig övertalas.

Hemkommen kontaktade Forsberg Vilgot Sjöman för ett manussamarbete, och vårvintern 1978 skrevs ett första manuskript som Filminstitutets nye producent Måns Reuterswärd blev intresserad av. Huvudrollen skrevs direkt för Thommy Berggren, men denne var inledningsvis inte intresserad. Först sedan han direkt involverats i manusarbetet, accepterade han rollen, och i juni 1978 kunde manus lämnas in till H1-fonden för produktionsgaranti. Budget 3,2 miljoner.

Produktionsgaranti beviljades, men som så ofta visade det sig att budgeten var för snålt tilltagen. 650 000 kronor fick läggas till, och i september sa Jörn Donner okey. Då var planeringsarbetet redan i full gång, ty den 2.10.1978 gick inspelningen i gång. Kontrakt med Bargum skrevs 5.10.1978 och med Lars Lennart Forsberg 6.10.1978!

Filminspelningen avslutades planenligt 22.12.1978, men några exteriörtagningar blev kvar till januari 1979. 50 000 m film hade då gått åt och budgeten slutade på 4 miljoner kronor. Filmen låg premiärklar till sommaren, men släpptes inte upp förrän i september. Det blev ingen större publiksuccé -- 60 000 besökare.

Våren 1980 fick filmen en hedersam inbjudan till "Un certain regard"-serien i det officiella Cannes-programmet men väckte inget internationellt intresse.

Filmen visades i svensk TV (TV2) 6.2.1983 och 7.3.1986.

Originaltitel	Mörkrum (Roman)
Författare	Johan Bargum

		Sverige	(64 inspelningsdagar)	1978-09-27	1979-01-10
AB Europa Studio	Solna		(ateljé)
	Kårsta		(= den amatörfilm som Helena visar Kristoffer)
Galleri Futura, Karlaplan 14	Stockholm		(= galleriet)
Slottsvägen 9	Djursholm		(= Kristoffers hus)
De Geersgatan 14, 2 trappor	Stockholm		(= Hannas lägenhet)
Bonnierhuset, Torsgatan 21	Stockholm		(= tryckeriet och redaktionen)
KF-huset, Stadsgården 6, plan 10	Stockholm		(= redaktionsfesten)
Skogskapellet, Skogskyrkogården	Stockholm		(= begravningskapellet interiör och exteriör)
Rindögatan 50	Stockholm		(= grannfruns lägenhet och trapphus)
Valhallavägen	Stockholm		(diverse exteriörer)
Lidingö polisstation	Lidingö		(= polisstationen interiör)
Djurgårdsfärjan	Stockholm
Daghemmet Ymervägen 58	Djursholm		(= Fridas daghem exteriör och interiör)
Restaurang Metropol, Sveavägen/Odengatan	Stockholm		(= krogen)
Hjortstigen 5	Lidingö		(= Monas och Leifs sovrum)
Älta	Nacka		(= Helenas lägenhet)

Sverigepremiär	1979-09-19	Victoria	Göteborg	Sverige	98 min
	1979-09-19	Palladium	Lund	Sverige	98 min
	1979-09-19	Camera	Malmö	Sverige	98 min
	1979-09-19	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	98 min
Urpremiär	1979-09-19	Victoria	Göteborg	Sverige	98 min
	1979-09-19	Palladium	Lund	Sverige	98 min
	1979-09-19	Camera	Malmö	Sverige	98 min
	1979-09-19	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	98 min
TV-visning	1983-02-06	TV2		Sverige	94 min
	1986-03-07	TV2		Sverige	94 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	1991-10-03
TV-visning	2004-05-16	SVT1		Sverige	94 min
Cinemateksvisning	2014-03-22	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2014-03-22

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1980			(bidrag om 330 963,25 kr)

DK Drama

DK Konst, Målning, Teckning, Foto

DK Relationer, Samliv

DK Thriller

Dagbok

Dagis

Djursholm

Dödsfall

Ensamhet

Fotograf

Fotomodell

Lik

Redaktion

Reportage

Se

Skilsmässor

Stockholm

Utställning

Veckotidning

Välfärdssamhälle

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2673

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Lågkontrastkopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2673

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild för OP
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	I-band effekter
Bärare	17,5 mm

Typ	I-band musik
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Affischtitel	Thommy Berggren KRISTOFFERS HUS En film av Lars Lennart Forsberg
Affischdesign	Olle Frankzen
	Design 2001

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Affischtitel	Thommy Berggren KRISTOFFERS HUS en film av Lars Lennart Forsberg

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Affischtitel	Thommy Berggren Ny storroll i svensk film KRISTOFFERS HUS en film av Lars Lennart Forsberg
Tryckeri	Uddeholms Offset

Affischtitel	KRISTOFFERS HUS en film av Lars Lennart Forsberg

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Mörkrum. Filmmanus byggt på en roman av Johan Bargum. Av Lars Lennart Forsberg och Vilgot Sjöman.
Omfång	147 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Kristoffers hus. Andra versionen. Filmen om K. Av Vilgot Sjöman, efter en roman av Johan Bargum.
Omfång	124 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Mörkrum. 3:e versionen.
Omfång	112 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	Scriptamanus del 1
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Mörkrum. Upplösningen. Filmmanus byggt på en roman av Johan Bargum. Av Lars Lennart Forsberg och Vilgot Sjöman.
Omfång	147 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Mörkrum. Filmmmanus byggt på en roman av Johan Bargum. Av Lars Lennart Forsberg och Vilgot Sjöman.
Omfång	147 s. + 3 s. lista på inspelningspersonal.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kristoffers hus (Mörkrum).
Omfång	35 s. + 1 s. trailer.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kristoffers hus (Mörkrum).
Omfång	35 s. + 1 s. trailer.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	30 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	La maison de Christophe.
Omfång	26 s.
Språk	Franska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Mörkrum. Filmmanus byggt på en roman av Johan Bargum. Av Lars Lennart Forsberg och Vilgot Sjöman.
Omfång	147 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Kristoffers hus. Andra versionen. Filmen om K. Av Vilgot Sjöman, efter en roman av Johan Bargum.
Omfång	124 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Mörkrum. 3:e versionen.
Omfång	112 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	30 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	Scriptamanus del 2
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Färg papper	SET
Bakombild papper	5
Dia	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska