Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (19 st)

Beskrivning

Skådespelare (filmroller 1941-1980). Född Sture Fredrik Magnus Eriksson i Salem, Stockholm, död i Högalids församling, Stockholm. Efter realexamen började han spela teater och fick sina första kontakter där med Ingmar Bergmans amatörteaterverksamhet, när han ingick i dennes ensemble vid Medborgarteatern hösten 1941. Han kom till Helsingborgs stadsteater 1944 samtidigt som Bergman och förblev där till 1949. På 1950-talet var han till en början vid Boulevardteatern och därefter vid Norrköping-Linköpings stadsteater 1951-1953. Under resten av 1950-talet var han vid...

Visa hela beskrivningen

Beskrivning

Skådespelare (filmroller 1941-1980). Född Sture Fredrik Magnus Eriksson i Salem, Stockholm, död i Högalids församling, Stockholm.

Efter realexamen började han spela teater och fick sina första kontakter där med Ingmar Bergmans amatörteaterverksamhet, när han ingick i dennes ensemble vid Medborgarteatern hösten 1941. Han kom till Helsingborgs stadsteater 1944 samtidigt som Bergman och förblev där till 1949. På 1950-talet var han till en början vid Boulevardteatern och därefter vid Norrköping-Linköpings stadsteater 1951-1953. Under resten av 1950-talet var han vid Göteborgs stadsteater. Mellan 1966 och 1970 var han engagerad vid Dramaten innan han återkom till Göteborg och Folkteatern 1970. Vid sin bortgång var han åter vid Dramaten.

Han var länge ett ganska okänt ansikte även om åskådare av den tidigaste televisionens barnprogram kring 1960 kanske kommer ihåg honom som Kapten Bäckdahls (Nils Dahlbeck) medhjälpare i serien Humle och Dumle. Det var först mot slutet av sin karriär som han blev verkligt känd, som den gamle sanningssägande f.d. kommunalpampen Ragnar Dahl i tre serieomgångar av tv-serien Hem till byn (1971, 1973 och 1976).

Det fanns något filosofiskt över hela hans uppenbarelse, själv sade han sig eftersträva en sant mänsklig ton i det han gjorde. Som skådespelare kan man också närmast karaktärisera honom som en "trollgubbe" som med sitt speciella utseende var lämpad att gestalta ganska bisarra och aparta figurer. Bergman gav honom aldrig några stora roller på film men de var då i regel desto mer ägnade att skapa speciellt, poetiska stämningar, t.ex. som nasaren i Det regnar på vår kärlek (1946). Han verkade också under senare tid som betydelsefull mentor för flera yngre skådespelare.

P O Qvist (2004)

Insatser

Musikstycken

Sångare

Relaterat


    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?