Två levande och en död (1961)

Media (1 st)

Originaltitel	Two Living, One Dead
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Anthony Asquith
Producent	Karl E. Moseby
Manus	Lindsay Galloway Anthony Asquith
Förlaga	To levende og en død (Roman)
Produktionsland	Storbritannien Sverige
Produktionsbolag	Swan Productions Ltd. Wera Film
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Engelska
Sverigepremiär	1961-04-03

Medverkande

Virginia McKenna
Helen Berger

Bill Travers
Andersson, posttjänsteman

Patrick McGoohan
Erik Berger, posttjänsteman, gift med Helen

Alf Kjellin
Rogers

Dorothy Alison
Esther Kester

Noel Willman
Johnson, kommissarie

Visa fler

Handling

På ett postkontor i en svensk småstad inträffar ett väpnat rån. Tre posttjänstemän är inblandade, Kester som blir skjuten, Andersson som gör motstånd och skadas i huvudet och Berger...

Visa hela handlingen

Press

Mottagandet var mycket blandat och de flesta recensenterna var negativa. Skådespelarprestationerna ansågs vara rätt lyckade men man ifrågasatte berättelsens trovärdighet och sättet att...

Visa all press

På ett postkontor i en svensk småstad inträffar ett väpnat rån. Tre posttjänstemän är inblandade, Kester som blir skjuten, Andersson som gör motstånd och skadas i huvudet och Berger som lämnar ifrån sig kassan. Andersson utropas till hjälte medan Berger stämplas som feg av omgivningen fast han handlade under pistolhot.

Den huvudsakliga delen av berättelsen handlar om de svårigheter Berger råkar ut för med anledning av detta, både på arbetsplatsen, där Andersson så småningom blir chef, i hemmet och i skolan genom sonen. Bojkotten mot Berger kommer till uttryck redan på Kesters begravning och senare på en fest där Berger och hans hustru isoleras från de andra.

Berger börjar tvivla på sitt eget handlande. Av en slump kommer han i kontakt med Rogers, som tillsammans med sin bror utfört rånet. Rogers förklarar för Berger att brodern, som blev dödligt sårad vid rånet, skjutit Kester av misstag i panik, att Berger själv varit utsatt för ett reellt hot och att "hjälten" Andersson försökt smita men slagit huvudet och svimmat.

Berger inser att han handlat moraliskt rätt och kan ta itu med de misstankar som varit nära att förstöra hans liv.

Pressreaktion Svensk filmografi

Mottagandet var mycket blandat och de flesta recensenterna var negativa. Skådespelarprestationerna ansågs vara rätt lyckade men man ifrågasatte berättelsens trovärdighet och sättet att gestalta den. Signaturen "Höken" i Svenska Dagbladet skrev:

"Anthony Asquith berättar segt och ospänstigt och med en alldeles glanslös realism. (-) Över hela filmen ligger ett dödmansgrepp av förlegad berättarteknik."

Robin Hood i Stockholms-Tidningen delade den åsikten: "'Två levande' är ett generalexempel på hur det går med en film när regissören inte räcker till. Den som ej redan i den tafatta spelöppningen med brevbäraren såg regins svaghet fick nog ögonen öppnade under pensionatsscenerna med tanterna. Det var inte B-film, det var C-film."

Jurgen Schildt i Aftonbladet opponerade sig mot problemställningen: "Felet är på ren svenska, att intrigen är seg som knäck och att manuskriptet - det stöder sig på en roman av Sigurd Christiansen och handlar om ett postrån - innehåller några moraliska trevare om mod kontra feghet som är triviala på gränsen till nonsens. Med sådana papper går det inte att göra en bra film. Med sådana papper behöver man inte heller skicka britter till Sverige.

Återstår bara att konstatera att Gunnar Fischer fortsätter att stärka den inhemska fotokonstens prestige och att Isa Quensels inpass åtminstone för undertecknad innebar en stunds lisa i den respektfulla ledan. Totalt sett: ingen generalmiss kanske. Men vilken onödighet, vilket torftigt ingenmansland."

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "To levende og en død" av Sigurd Christiansen utkom 1931. Den filmades under sin originaltitel i Norge 1937.

Denna engelsk-svenska film tillhör den typ av inspelningar som gjordes i Sverige av det skälet att man ansåg Sverige som produktionsplats vara billig i förhållande till de anglosaxiska länderna. Troligen var finansieringen nästan helt utländsk. Efter filmreformen 1963 blev det svårare att godkänna sådana filmer som svenska.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se