Gränsfolken (1913)

Media (53 st)

Originaltitel	Gränsfolken : Drama i 3 akter
Filmtyp	Kortfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Mauritz Stiller
Manus	Peter Lykke-Seest
Förlaga	La débâcle (Roman) La débâcle (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svenska Biografteatern
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Sverigepremiär	1913-12-20

Medverkande

Egil Eide
Ivan

Richard Lund
Gregori, hans yngre bror

John Ekman
Alexei Potowski, deras far

Jenny Tschernichin-Larsson
Ivans, Gregoris och Alexeis mor

Lilly Jacobsson
Ivans, Gregoris och Alexeis syster

Carl Borin
Sumi, bonde

Visa fler

Handling

Två bröder, Ivan och Gregori, bor nära gränsen mellan två gamla fiendeländer. Bägge älskar den unga Katjuscha, bonddotter från andra sidan gränsen, men hon föredrar den yngre...

Visa hela handlingen

Press

Några recensioner i stockholmspressen har inte återfunnits, vare sig i samband med filmens premiär eller senare. Premiären i Sverige ägde rum i Malmö, där två dagstidningar...

Visa all press

Två bröder, Ivan och Gregori, bor nära gränsen mellan två gamla fiendeländer. Bägge älskar den unga Katjuscha, bonddotter från andra sidan gränsen, men hon föredrar den yngre Gregori. Detta föranleder fiendeskap och häftiga uppträden mellan bröderna.

Kriget närmar sig hotande. Gregori ber därför sin far om tillstånd att gifta sig med Katjuscha, men denne nekar bryskt. Trots detta gifter han sig med henne, och på bröllopet kommer det till ett nytt, häftigt uppträde mellan bröderna.

Två år senare bor Gregori med Katjuscha och deras lille son på andra sidan gränsen. Det väntade kriget bryter ut.

Ivan drar ut i spetsen för en ryttartrupp. Den gamle Potowski besöker för första gången Gregori i dennes nya hem och försöker övertala honom att återvända för att kämpa för sitt fosterland. Men sonen vägrar envist. Då förbannar fadern honom innan han går.

Gregori undgår att enrolleras som soldat i sitt nya lands armé, men han lyckas inte undandra sig att civilklädd tjänstgöra som vägvisare under gränsstriderna. Därvid blir han tillfångatagen av sina forna landsmän och dömd till döden som förrädare.

Det blir hans bror Ivan, som får order att verkställa dödsdomen.

Men stridslyckan växlar snabbt. En kula når Ivan, och bara Katjuscha blir ensam kvar, nu sörjande dem bägge.

Pressreaktion Svensk filmografi

Några recensioner i stockholmspressen har inte återfunnits, vare sig i samband med filmens premiär eller senare.

Premiären i Sverige ägde rum i Malmö, där två dagstidningar recenserade den, dock ingen dagen efter premiären. Denna sammanföll med invigningen av den nya Metropolteatern, den gången Malmös elegantaste biograf.

SkD uppehöll sig också mer vid invigningen av biografen, därvarande gäster med landshövdingen i spetsen, "den präktiga orkestern", elegansen och de stora utrymmena, än vid invigningsfilmen. Om den hette det kort och gott på slutraderna: "I den konstnärligt inspelade filmen Gränsfolken förekommo de mest illuderande krigsbilder vi ännu sett på vita duken."

Arbetet hade åter en lång recension, men största utrymmet ägnades en rad lovord om lokalen och dess arkitekt, som särskilt namngavs. Om Gränsfolken skrev recensenten att filmen var ett drama, "varpå säkerligen mycken möda nedlagts, men vars naivt brutala läggning knappast är ägnad att tilltala. Vad man utan reservationer kan lämna sitt erkännande är regiens överraskande noggranna studium av de slaviska folklivstavlor, som här upprullas, och som förefalla fullkomligt etnografiskt tillförlitliga. En sådan härligt manlig skådespelare som Eide, en så temperamentsfull och sanningskär tolkerska av den passionerade dottern av naturen som hjältinnan i Gränsfolken höra också till det som ej var dag bjudes. Själva krigstavlorna sakna ej heller -- långt därifrån! -- en verklig kläm."

Kommentar Svensk filmografi

Gränsfolken, inspelad oktober 1913 och ifråga om exteriörerna till väsentliga delar i Visby med omgivningar, var Stillers sextonde film under hans två första år hos Svenska Bio.

Filmen bygger på vissa motiv som står grundtankarna i Zolas roman "La débâcle", utgiven 1892 som 19e och näst sista delen i hans stora romansvit "Les Rougon-Macquart", nära, men Lykke-Seest har behandlat dem mycket fritt och förlagt handlingen, som hos Zola utspelas under Pariskommunen 1871, till en allmänt nordisk, närmast norsk-svensk miljö. Stiller har i sin tur flyttat handlingen till en östeuropeisk, närmast rysk miljö, givit personerna polska och ryska namn och klätt officerare och soldater i uniformer, som direkt associerar till ryska förhållanden.

Lykke-Seest måste rimligen ha varit medveten om förebilden till sitt manuskript, som han gav titeln "Krigen", samma titel som Zolas vid denna tid mycket spridda roman hade i dansk översättning. Trots det försäkrar han i författarkontraktet (i SFs arkiv) att det rör sig om ett originalmanuskript av honom. I Sverige är Zolas roman utgiven under titlarna "I grus och spillror" (1892) och "På lif och död" (1899).

Gränsfolken är inte bevarad med undantag för den scen, där Potowski för första gången efter sonen Gregoris giftermål besöker dennes hem och då bl a får sin sonson förevisad för sig. Avsnittet, som ingår i klippfilmen Stillerfragment (1975), är 62 m långt, vilket motsvarar en dåtida körtid av ca 4 minuter. Avsnittet var i originalkopian i sin helhet tonat i rött.

Utom till Norge, där Gränsfolken hade sin urpremiär, såldes filmen till Danmark, Storbritannien, Irland, Belgien, Frankrike, Italien, Österrike, Grekland, Albanien, Montenegro, Turkiet, Sydafrika, Australien, Nya Zeeland, Japan, Kanada och USA. I Finland, dit filmen också sålts, förbjöds dess offentliga förevisande av filmcensuren 1914-11-21. Gränsfolken var en av Svenska Bios största dåtida internationella framgångar och minst 41 kopior av filmen såldes utomlands, därav 10 till Storbritannien och 12 till USA och Kanada.

(Tillägg till kommentar 2013-05-30:)
2009 återfanns en tintad nitratkopia med tyska mellantexter i en kyrka i sydvästra Polen. Från denna nitratkopia togs duplikatnegativ och visningskopior med svenska texter fram 2011.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se