Vi flyger på Rio (1949)

Media (79 st)

Originaltitel	Vi flyger på Rio : En historia om en flygplansbesättning
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Åke Ohberg
Manus	Rune Lindström (som Ove C. Bergman)
Produktionsland	Sverige Norge
Produktionsbolag	AB Svea Film Europa Film A/S
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska Norska Franska Engelska Portugisiska Spanska
Sverigepremiär	1949-12-26

Medverkande

Åke Ohberg
Curt Åhs, flygkapten

Lars Nordrum
Frans Hauge, förstepilot

Per Oscarsson
Helmer Wallberg, andrepilot

Lauritz Falk
Eyvind Lynge, telegrafist

Åke Söderblom
Fridolf Karlsson, mekaniker

Margareta Fahlén
Berit Thorsson, flygvärdinna

Visa fler

Handling

DC 6:an Anund Viking återkommer till Bromma efter en flygning tur och retur Rio de Janeiro via Genève, Lissabon och Dakar. Besättningen skiljs på tre dagar. Sedan är det dags för en ny...

Visa hela handlingen

Press

MT (-yer): "Det är en riktigt trevlig film Åke Ohberg har gjort om en flygplansbesättning och det sällsamma liv sådana människor för. Man får en glimt av flygets romantik, som...

Visa all press

DC 6:an Anund Viking återkommer till Bromma efter en flygning tur och retur Rio de Janeiro via Genève, Lissabon och Dakar. Besättningen skiljs på tre dagar. Sedan är det dags för en ny flygning på samma rutt.

Flygkapten Curt Åhs kommer hem och upptäcker att hans fru Karin har haft besök av en annan man. De börjar gräla. Hon säger, att hon inte orkar vara gift med en man som aldrig är hemma.

Curt går upprörd hemifrån. Han möter Berit Thorsson, flygvärdinna i hans besättning. Också hon har nyss varit med om en omskakande upplevelse. Hennes fästman har gjort slut.

Curt bjuder Berit på middag. De tränger bakom sin ytliga bekantskap från arbetet och kommer varandra närmare.

Det är dags för nästa färd till Rio. Ombord träffar förstepiloten Frans Hauge, känd som besättningens Don Juan, en vacker kvinna som han med möda försöker konversera på det han tror vara hennes modersmål, franska. Men vid mellanlandningen i Lissabon, där planet gör ett par dagars uppehåll, avslöjar kvinnan att hon är lika norsk som Frans. Namnet är Irene Gruwe.

Frans och Irene genomlever några dagar av intensiv kärlekslycka i hennes fars villa. För Frans är detta något helt nytt. Det är första gången han är allvarligt förälskad, och därmed väcks även hans svartsjuka, när han i en gardrob hittar en uppsättning manskläder.

Irene förklarar att kläderna tillhör en spanjor, som hennes far har hyrt villan av, och med detta låter sig Frans nöja.

Också Berit och Curt upplever lyckliga dagar, som fortsätter sedan färden gått vidare till Rio. De känner sin vänskap fördjupas och växa till kärlek. Men Berit vågar inte acceptera en sådan utveckling. Hon vill göra slut.

Spänningen är stark inom besättningen vid avfärden från Rio. Berit och Curt lider av sina undertryckta känslor, Frans längtar tillbaka till Irene och dessutom har telegrafisten Eyvind Lynge nyss fått veta att det uppstått så svåra komplikationer vid hans hustrus förlossning att hennes liv är i fara.

Planet råkar snart in i ett våldsamt oväder och tvingas landa på reservflygfältet i Natal i norra Brasilien. Uppehållet i Natal förlängs dessutom av väntan på ytterligare en passagerare, som så snabbt som möjligt måste komma över till Afrika.

Den tillkommande passageraren visar sig vara en framstående läkare, som ska hjälpa till att bekämpa en allvarlig epidemi. Framme i Dakar visar det sig dock att läkaren inte kan ta sig vidare som planerat.

Curts andrepilot Helmer Wallberg erbjuder sig hjälpa till. Med ett lånat sportplan flyger han läkaren till epidemiområdet.

På flygningen tillbaka till Dakar går ett rör sönder. Het olja sprutar i ögonen på Helmer, och han kan inget se. Med hjälp av radion försöker han "blindlanda". Men planet kraschar. Curt och hans besättning får fortsätta utan andrepilot.

I Lissabon träffar Frans Irene. Men hon är tillsammans med en annan man. Frans är förkrossad. Flygvärdinnan Li Arnessen säger till honom att till sist har han blivit utsatt för det han alltid har gjort mot andra.

Frans tittar på Li som om inte enbart hennes ord gjort intryck.

Åter på Bromma har Berit och Curt definitivt funnit varandra. De har beslutat dra ett streck över det som varit. Framtiden är deras gemensamma. (Bearbetning av bildnovell, artikel, reklammaterial och recensioner.)

Pressreaktion Svensk filmografi

MT (-yer): "Det är en riktigt trevlig film Åke Ohberg har gjort om en flygplansbesättning och det sällsamma liv sådana människor för.

Man får en glimt av flygets romantik, som ingalunda kan vara mindre än de gamla diligensernas en gång i världen. En jättemaskin, som går till väders, hör nu en gång till den tekniska epokens skönhetssyner. Och det finns ingen annan konstart än filmen som kan återge den.

Det är en rätt löst hopkomponerad episodfilm, som utspelar sig omväxlande i Stockholm, Genève, Lissabon, Dakar, Rio de Janeiro. Vackra turistbilder från de olika platserna ger filmen dess bakgrund. Men man intresserar sig också för människorna i den. De upplever var och en på sitt sätt kärleken under denna resa, Och det är en fin erotisk psykologi i dialogen, som skrivits av Sigurd Hoel.

Ensemblen är sammansatt av svenskar och norrmän, och redan denna lilla språkbrytning bidrar till att ge filmen en doft av internationalism."

StT (Robin Hood): "Den här har Åke Ohberg gjort bra. En tjusig film. Det är alltid tjusigare att långflyga på bio än i verkligheten -- man slipper den sövande monotonin. (-)

Naturligtvis kan mycket kritiseras i manuskriptet: kapten Åke Ohbergs skilsmässohistoria är valhänt, det kysses väl mycket, Per Oscarssons religiösa störtning hör till schabloningredienserna som 'måste vara med', likaså Lauritz Falks vånda när hustrun därhemma skall ha barn. Men å andra sidan har Sigurd Hoels manus många originella och färska smådrag, och besättningen och tonen är så sympatisk i sin blandning av allvar och skämt att man kapitulerar utan villkor.

Regissören Ohberg har fått sin trupp att agera påfallande naturligt i den ovana miljön. Själv har han några vackra och vänliga scener med Margareta Fahlén. Den norske charmören Lars Nordrum är ett fynd -- Norden har knappast någonsin producerat en ung herre så klippt och skuren till filmhjälte och samtidigt så god skådespelare. Mycket nöje har man av det evigt gnabbande norsk-svenska paret Henki Kolstad-Åke Söderblom. Svensken hävdar sig gott vid den skicklige norrmannens sida. Ju mera Söderblom lugnar sig, dess bättre och roligare tycks han bli."

DN (C B-n): "Åke Ohbergs flygarfilm har blivit förbluffande kantig och poesilös; utan charm berättar den om ett charmfullt yrke. (-)

Filmen vill spegla livet -- eller åtminstone en dag av livet. Åke Ohberg har hört talas om att Livet även rymmer humor: då sätter han in två muntergökar, en svensk och en norrman, som kuttrar om flickor, åker bil för långt och småputtrar om unionsbrottet 1905. Han vet att Livet också rymmer Allvar, Ansvarskänsla och Tragedi. Då hinner han med att mellan all kurtisen, under en mellanlandning i Dakar, skicka i väg en pilot med ett serum som skall rädda trehundratusen infödingar från tropiksjukdomar. Och han hinner låta piloten efter välförrättat värv störta och omkomma. Någonting om O f f r e t har föresvävat honom.

Man är ledsen åt att behöva vara så stygg mot filmen -- ty för var gång Åke Ohberg själv tittar fram ur den, ser han så förtvivlat hygglig och välmenande ut."

Kommentar Svensk filmografi

Vi flyger på Rio inspelades samtidigt i svensk och norsk version (norsk titel Vi flyr på Rio). Skådespelarna var i huvudsak de samma i båda versionerna. Dock spelades flygvärdinnan Berit Thorsson, Margareta Fahléns roll i den svenska versionen, av Helen Brinchmann i den norska. Medregissör och ansvarig för den norska versionen var Henki Kolstad. (BHg)

Filmens interiörscener spelades in i Norsk Films Ateljé på Jar utanför Oslo under tiden 22.6--11.8.1949. För ljudupptagningen hade den norske producenten av Svensk Filmindustri i Stockholm hyrt en inspelningsbil för ljudupptagning jämte ljudingenjören Gustav Halldin, som åtföljde den.

Efter filmens premiär i Oslo 17.11.1949 ansåg den svenska producenten Svea Film att vissa brister hos filmen borde rättas till före den svenska premiären. I all hast hyrde man in sig på SF:s ateljéer i Råsunda och tog om resp kompletterade filmen under veckan 10--17 december 1949. Det var i allra sista minuten eftersom filmens svenska premiär sedan länge var bestämd till Annandag Jul 1949. (GW)

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se