Originaltitel | Spöket på Bragehus |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1936-11-25 |
Adolf Jahr
Einar Hård, agronom, förvaltare på Bragehus
Annalisa Ericson
Adrienne Brage
Tollie Zellman
Agate Brage
Eric Abrahamsson
Johan Eriksson, betjänt
Einar Axelsson
Arnell, godsägare på Berga
Gerda Björne
Beat-Sophie Brage
I månskenet vilar slottet Bragehus, som fältmarskalken greve Joachim Brage lät bygga 1672. De tre gamla fröknarna Brage diskuterar Adrienne Brage, deras syssling, som skall ärva hälften...
SvD (Eveo): "Tancred Ibsen -- som haft uppslaget -- och Ragnar Arvedson -- som varit delaktig i manuskriptet -- ha tillsammans regisserat. De ha åstadkommit både roliga och friska scener, och...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Idé | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Scripta | |
B-foto | |
B-ljud | |
Förtexter |
Adolf Jahr | Einar Hård, agronom, förvaltare på Bragehus | ||
Annalisa Ericson | Adrienne Brage | ||
Tollie Zellman | Agate Brage | ||
Eric Abrahamsson | Johan Eriksson, betjänt | ||
Einar Axelsson | Arnell, godsägare på Berga | ||
Gerda Björne | Beat-Sophie Brage | ||
Märtha Lindlöf | Constance Brage | ||
Olof Sandborg | Dyhlén, häradshövding | ||
Ragnar Widestedt | landsfiskalen | ||
John Ericsson | befallningsman | (namnet Blom förekommer ej i filmen) | |
Anders Frithiof | rik bonde | ||
Torsten Hillberg | rik bonde | ||
Hugo Björne | "vandraren", alias Joachim Brage | ||
Erik Johansson | dräng | ||
Siri Olson | systrarna Brages jungfru | ||
Britta Estelle | Agate Brage som ung |
Produktionsbolag | AB Irefilm | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Anglo Film | 1936 | |
Laboratorium | AB Film-Labor |
I månskenet vilar slottet Bragehus, som fältmarskalken greve Joachim Brage lät bygga 1672. De tre gamla fröknarna Brage diskuterar Adrienne Brage, deras syssling, som skall ärva hälften av Bragehus och som de vill skall gifta sig med deras nevö Joachim Brage, som skall ärva andra hälften, men som utvandrat till USA. Betjänten Eriksson kör ut dem med häst och trilla nästa morgon för att inspektera ägorna, som är ganska igenvuxna, med anställda som knappast gör någon nytta.För att rycka upp gården, som håller på att ruineras, anställer häradshövding Dyhlén en ny förvaltare, som varit i USA, Einar Hård. Han är agronom men även en skämtare som trollar fram en cigarr ur örat på Eriksson och en sedel ur hans näsa. Han presenteras för fröknarna och för Adrienne och bestämmer sig för att bo i den s k spökflygeln, för slottet har ett visst spökrykte. Det blir middag och agronom Hård deltager ganska objuden i måltiden varefter han spelar vackert på slottets taffelpiano. Tanterna föser nervöst Adrienne i säng när Einar Hård visar ett markant intresse för henne.Utanför slottet konverserar Einar med en mystisk person som vi inte ser ansiktet på. Honom kallar vi "Vandraren". Adrienne skrider in i spökflygeln på natten, draperad i ett lakan men hon skräms av någonting spökaktigt och rusar in i Einars rum. När hon hör Einar komma gömmer hon sig bakom en gardin, vilket observeras av Einar, som inte låtsas om någonting. Hon smyger sig ut beskådad i smyg av Einar.Einar sätter fart på gårdens arbete. Elektrifiering, mjölkmaskiner, äggkläckningsmaskiner, motorplogar, självbindare. Fröknarna försöker få bort honom, men han har två-årskontrakt, så man ber betjänten Eriksson göra någonting. Han försöker sig på spökerier och kliver in i en riddarrustning. En annan riddarrustning börjar gå efter honom. Eriksson går in i Einars rum och drar täcket av en sovande, som visar sig vara Vandraren, liggande utsträckt som om han var död. Eriksson skriker av fasa och trasslar in sig i rustningen. Fröknarna kommer springande till hans hjälp.Einar hämtar grannen, godsägare Arnell, som han sammanför med de tre fröknarna, vilka undvikit honom tidigare. Han berättar för damerna att Einar sagt att han tänker anlägga ett kraftverk vid Lillsjön. Arnell hör Einar prata med Vandraren i ladan om papper som man skall få häradshövdingen att skriva på. Fröknarna vill inte att Einar skall få göra med Lillsjön som han vill, men han ordnar med ett spökeri som får dem att skriva på ett papper enligt vilket han får påbörja kraftverksbygget. Det är skördetid på gården och Einar leder lassandet av kärvar. Adrienne är med. Tant Agate har varit ute och dårkört med bilen och kommer hem dragen av en häst.Fröknarna och Arnell tycker det är mystiskt med Einar eftersom det dyker upp ett papper undertecknat av Joachim Brage, arvingen som inte visat sig. Då tillkallar man landsfiskalen. Adrienne tror att det är Einar som är Joachim Brage, men det visar sig i stället vara den mystiske Vandraren, som skymtat då och då. Vandraren vill emellertid inte stanna på Bragehus. Alla förstår att Einar verkligen passar mycket bra som förvaltare, och man ser Vandraren avlägsna sig i kvällssolen, bort från Bragehus.
Censurnummer | 54882 |
---|---|
Datum | 1936-11-24 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2480 meter |
Kommentar | Aktlängder: 660-600-680-540 = 2480 meter - 91 minuter. Aktlängder: 660, 600, 680, 540. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Selenophon |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2480 meter |
Längd i minuter | 91 min |
Akter | 4 rullar |
SvD (Eveo): "Tancred Ibsen -- som haft uppslaget -- och Ragnar Arvedson -- som varit delaktig i manuskriptet -- ha tillsammans regisserat. De ha åstadkommit både roliga och friska scener, och särskilt upptakten är mycket lovande. Om man fasthållit vid en klar linje och arbetat detaljerat med den, så hade resultatet säkert blivit en ovanligt underhållande film. Nu avslöjar Spöket på Bragehus, liksom så mycken annan svensk film att upphovsmännen inte förstått att arbeta inom de naturliga gränserna för stoffet och -- ännu viktigare -- för de givna karaktärerna.
Adolf Jahr representerar som alltid där han är med en frisk och okonventionell fläkt, som sätter fart på de scener, där han är med. Den unga flickan är denna gång Anna-Lisa Ericsson, näpen och söt, men knappast riktigt övertygande som ung herrgårdsfröken, uppfostrad av tre äldre tanter. Eric Abrahamsson varierar en av sina frispråkiga, spattiga betjänter, och i en liten roll återfinner man Einar Axelson. Tollie Zellman har redan nämnts ett par gånger; hon är naturligtvis alltid på sin mammas gata i skepnaden av ett enfant terrible."
GHT (Candide): "Ett och annat i intrigen, speciellt vad som beträffar en kufisk kusin till flickungen, förefaller i hög grad tvivelaktigt och enbart påhittat för att locka åskådaren på villospår. Men handlingen avvecklas med så friskt skämtlynne, framför allt i de festliga spökeriscenerna, och så många goda poänger, att man villigt överser med det något abrupta och konfunderande slutet.
Spelet är förträffligt. De gamla damerna ha karikerats på ett för svensk film ovanligt varsamt och moderat sätt. Tollie Zellman är naturligtvis den som breder på kraftigast, men här har hon fått vad hon länge behövt, den dämpande regi, som tvingar henne att visa vilken praktfull comedienne hon kan vara även på film, när hon slipper förbilliga sig."
StT (Robin Hood): "Spöket på Bragehus är ett städat spöke från diverse romaner och följetänger. Det rör sig i överklasskretsar, karikerade -- men inte grovt -- och uppblandade med stoff från vår egen tid. En vacker bildserie visar moderna skördemaskiner och traktorer i arbete på Bragehus' mögliga åkrar. 'Spöket' betyder en uppryckning inte bara för Bragehus utan också för Ire-Film, som inte tidigare signerat ett så genomarbetat och soignerat arbete. Och för Tollie Zellman. Hon är storartat bra, för att hon inte bråkar och flämtar, utan presterar en dämpad humor med glittrande ögon. Full i sjutton, men samtidigt på något sätt innerlig och rar.
Vad man kunde anmärka på är närmast Abrahamssons ordspråk -- kunde ha varit roligare -- och själva upplösningen. Inspektoren borde ha fått förbli greve och den vagabondiska greven kunde ha fått förbli ofödd. Den nödiga spänningen kunde ha fåtts dit på piggare sätt.
Jahr trevlig som vanligt, Anna-Lisa Ericsson ovanligt trevlig."
Tancred Ibsen (intervju 16.2.1976): "Jag köpte i Norge en norsk komedi av Ove Artur Ansteinsson (1884-1942) som hade skrivit den för Central-teatret, som inte finns längre. Den hette rätt och slätt 'Hansen' och handlar om en norrman som kommer hem från några år i USA och tar sig an en bondgård med tre gamla fröknar. Han rycker upp jordbruket men samtidigt roar han sig med att anordna en del spökerier. Det gjorde vi om i filmen för att skapa lite spänning. Bondgården i Norge blev det pampiga svenska herresätet Bragehus och förövaren av spökerierna blev i filmen inte han som ryckte upp jordbruket (Adolf Jahr) utan någon annan."
"Hansen" hade enligt Central-teatrets tryckta historia premiär den 30.12.1928 och pjäsen hade sänts in anonymt under signaturen Fritz Spassvogel därför att författaren Ansteinsson ansåg sig orättvist behandlad av Oslokritikerna och hoppades att "Spassvogel" skulle få en mildare bedömning.
Börje Larsson (intervju 5.7.1972): "Inom filmbranschen blir ju ofta ett tema mycket modernt. Gör någon en lyckad läkarfilm så görs det sedan hundra läkarfilmer. På den här tiden gjordes det spökfilmer. Direktören på Irefilm sa 'Tänk om vi skulle göra en spökfilm med Adolf Jahr'. Varpå man satte sig ner och funderade. Sedan gjorde vi så småningom den här Spöket på Bragehus. När den var färdig och mixad så sa vi: 'Mjaa-tjaa-sådär...' Varefter det blev en mycket stor succé, och då var det ju förstås som alltid allas förtjänst. Men filmförfattarna... det har nog aldrig i världen funnits något så anonymt som en svensk filmförfattare på 30-talet."
(sommaren) | 1936 | 1936 | ||||
Irefilms ateljéer | Stockholm | Sverige |
Sverigepremiär | 1936-11-25 | Astoria | Stockholm | Sverige | 91 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1936-11-25 | Roxy | Stockholm | Sverige | 91 min | ||
Urpremiär | 1936-11-25 | Astoria | Stockholm | Sverige | 91 min | |
1936-11-25 | Roxy | Stockholm | Sverige | 91 min | ||
Annan visning | 1989-04-20 | |||||
TV-visning | 1998-12-08 | SVT1 | Sverige | 83 min | ||
2006-04-25 | SVT1 | Sverige | 83 min | |||
2008-01-15 | SVT1 | Sverige | 83 min | |||
2010-04-20 | SVT1 | Sverige | 83 min | |||
2012-11-26 | SVT1 | Sverige | ||||
2014-04-29 | SVT1 | Sverige | ||||
2016-10-25 | SVT1 | Sverige | ||||
2019-10-21 | SVT1 | Sverige |
Originaltitel | Aisling an óig-fhir | |
---|---|---|
Kompositör | Trad | (traditionell irländsk folkmelodi) |
Textförfattare | Thomas Moore | (engelsk text 1805) |
Zacharias Topelius | (svensk text 1870) | |
Sångare | Britta Estelle | (dubbad av ?) |
Originaltitel | Friska tag | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Armand | |
Textförfattare | Jacques Armand | |
Sångare | kör | (skördearbetare) |
Originaltitel | Vad säger du om de', Adrienne? | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Armand | (1936, publ. 1937) |
Textförfattare | Karl-Ewert | (1936, publ. 1937) |
Sångare | Adolf Jahr | |
Annalisa Ericson | (nynnas) |
Originaltitel | Einzug der Gladiatoren, op. 68 | |
---|---|---|
Kompositör | Julius Fučík | (1897) |
Instrumentalist | Adolf Jahr | (pianino) |
Originaltitel | Joachim uti Babylon | |
---|---|---|
Kompositör | Carl Michael Bellman | (1791) |
Textförfattare | Carl Michael Bellman | (1791) |
Instrumentalist | Adolf Jahr | (pianino) |
Originaltitel | Pekfingervalsen | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Armand |
Originaltitel | Väva vadmal |
---|
Agronom |
Arv |
Jordbruk |
Landsfiskaler |
Lantbruk |
Riddarrustning |
Salongsmagi |
Skörd |
Slott |
Spökerier |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2356 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2328 |
Typ | Originalnegativ bild Huvudtext |
---|---|
Materialbas | Nitrat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Nitrat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2328 |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Nitrat |
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | SPÖKET PÅ BRAGEHUS |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | SPÖKET PÅ BRAGEHUS Adolf Jahr |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | SPOGERIET PAA BRAGEHUS |
Tryckeri | Dyva & Jeppesens bogtrykkeri aktieselskab |
Affischdesign | Erik [F?] |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 168 s. + 1 s. rollista klistrad vid pärmen. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 168 s. Miljölista (3 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 168 s + 3 s. Miljölista (3 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 8 |
---|---|
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |