Trettio pinnar muck (1966)

Media (1 st)

Originaltitel	Trettio pinnar muck
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Ragnar Frisk
Producent	Inge Ivarson
Manus	Lennart Ekström
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Bison Film AB
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1966-12-22

Medverkande

Anita Lindblom
Kristina Kalling

Bengt Johansson (som Jokkmokks-Jokke)
Jokke, malaj

Arne Källerud
Knislund, spion

Carl-Axel Elfving
Evald Storm, sergeant

Lars Lind
34:an Rolf Jönsson

Julia Cæsar
faster Clara Andersson

Visa fler

Handling

En spion landar i fallskärm för att inhämta uppgifter om det svenska försvaret. Han är särskilt intresserad av den nya stridsvagnens kikarsikte, vilket befinner sig under konstruktion....

Visa hela handlingen

Press

Kritikerna fattade sig kort om denna film, vars ramberättelse inte var mer tyngande än i en nummerrevy. Signaturen Eliza (SvD) konstaterade att "var och en som har någon talang av vad slag...

Visa all press

En spion landar i fallskärm för att inhämta uppgifter om det svenska försvaret. Han är särskilt intresserad av den nya stridsvagnens kikarsikte, vilket befinner sig under konstruktion. Till hans medarbetare hör den söta och välsjungande Kristina Kalling samt en skrothandlare. Den senare är dock mer intresserad av runda former än försvarets material.

Kristina uppvaktas av regementets mannar, inte minst på Café Clara, där hennes faster styr och ställer. Faster Clara har ekonomiska bekymmer och stärker sig emellanåt med självtillverkat vin. 34:an Jönsson får den goda idén att iscensätta en kabaré för att samla ihop de 15.000 kronor Clara behöver.

Sergeant Evald Storm försöker hålla pli på sina mannar men låter lura sig av 112:ans skickliga röstimitationer. Dessa drabbar även kapten Friman i vars tjänsterum Storm opåkallad dyker upp. Det dagliga slitet bryts av malajen Jokkes glada sånger och sjukstugans intagande sköterskor.

Spionen lyckas söva 99:an Nilsson och ta hans plats i plutonen. Trots energiska ansträngningar kommer den falske 99:an dock inte över ritningarna till det nya kikar- siktet. 34:ans vaksamhet och utbyte av portföljer omintetgör hans planer. Kabarén går av stapeln med Kristina som stjärna och spionen, släppt av polisen, visar sig vara utsänd av försvaret för att sätta de värnpliktiga på prov. Men det blir inte han utan 34:an som tar hem Kristina.

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna fattade sig kort om denna film, vars ramberättelse inte var mer tyngande än i en nummerrevy. Signaturen Eliza (SvD) konstaterade att "var och en som har någon talang av vad slag det vara må har uppenbarligen varit hjärtligt välkommen till inspelningen". Jonas Sima (Chaplin) lät föra vidare Ragnar Frisks TV-bekännelse att han varit regiassistent åt den store tyske regissören Fritz Lang i några av dennes berömda expressionistverk men avslutade sin recension med orden "...ack vad Lang skulle grina illa bland sina gudar ifall han såg lärjungens villfarelse".

I AB skrev Hans Fridlund: "Efter alla långa utläggningar som på sistone författats om fru Anita Högberg är förstås det mesta redan sagt. Hoppoms bara att Anita fått en väl tilltagen slant för att ställa upp tillsammans med Jokkmokks-Jokke, Carl-Axel Elfving m fl i denna remarkabelt usla militärfars."

Lennart Jönsson (DN) erinrade om genrens schabloner: "Var det roliga låg framgick dock aldrig klart. Historien, en tam och helt förvirrad liten spionaffär, innehöll bokstavligen en röd tråd då spionen antyddes vara ryss. De gamla schablonerna om lumpen upprepades: att vara malaj, det är sköj det, kaptener är dumt folk, sergeanter är ännu dummare och pratar dessutom dialekt (-). Jokkmokks-Jokke var med som dekoration. Han fotograferar dock utomordentligt och inledningsscenen med "Gulligullan koko" hade påbrå av Richard Lester."

Jonas Sima i Expr framhävde att filmen trots allt hade en folkkär attraktion: "Jokkmokks-Jokke har personlig scencharm, den rår inte ens Ragnar Frisk och Bisonfilm på. Men visst är det riskabelt att utsätta sin popularitet för det artistiska attentat som fått namnet "30 pinnar muck". Jokke klarar sig dock hyggligt tack vare äkta spelhumör. Obetalbar gitarrteknik modell lappkast. Det är tjosit hit och tjosit dit, och ibland så hamnar han förstås själv i diket."

Kommentar Svensk filmografi

Orkestern Mascots uppträdde utan förvarning då och då i handlingen, vilket kritikerna inte omnämnde. Inte heller att Anita Lindblom höjde sin schlagersång till det stora artisteriets nivå. För akrobatiken i regementets hindergård svarade gruppen Veteranerna.

Inspelningen skedde inte i Astro-Films "ateljé", som ibland uppgetts, men väl på platser som Gullins konfektionsfirma och Stora Skuggans skjutfält i Stockholm.

Upplysningar om inspelningen har lämnats av Stig Skoglund, Ragnar Frisk och Carl-Henry Cagarp.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se