Falska Greta (1934)

Media (96 st)

Originaltitel	Falska Greta
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	John W. Brunius Pauline Brunius
Manus	Oscar Hemberg
Produktionsland	Sverige Finland
Produktionsbolag	Filmunion Oy Finlandia-Film Ab
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1934-02-19

Medverkande

Karin Albihn
Greta Gustafsson, maskinskriverska

Adolf Jahr
Ove Häger, affärsman

Mok Björnson-Lange
fru Eva Gramm von Link-Bromée, född Raeder

Karl-Ewert Christenson
Axel von Rexdorf, baron till Bo-Bjällsta

Sven Relander
Adolph Grönroos, tvålfabrikant från Borgå

Agnes Lindh
Lalla Grönroos

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska långfilmer som har gått förlorade, helt eller till stora delar, och vi känner inte till någon bevarad intakt kopia...

Visa hela texten

Handling

Maskinskriverskan Greta Gustafsson arbetar på firman Habercorn & Co. Hon vinner tusen kronor i en maskinskrivningstävling och reser iväg på semester till en fashionabel badort. På...

Visa hela handlingen

Press

SocD (M): "Greta Garbo kom till Sverige i slängkappa och basker och ville vara i fred, med påföljd att hon jagades överallt och att folk såg Hollywood-Gretor under varje basker som satt...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska långfilmer som har gått förlorade, helt eller till stora delar, och vi känner inte till någon bevarad intakt kopia eller förekomsten av original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Förlorade svenska ljudfilmer.

Maskinskriverskan Greta Gustafsson arbetar på firman Habercorn & Co. Hon vinner tusen kronor i en maskinskrivningstävling och reser iväg på semester till en fashionabel badort. På stationen blir hon iakttagen av baron von Rexdorff som köper biljett till samma badort. Han hamnar i samma kupé som Greta och medan hon bläddrar i sina tidningar får han plötsligt syn på en notis om Greta Garbo som ska ha kommit till Sverige för att tillbringa sommaren incognito vid en badort. Baronen tror genast att Greta är Garbo. Hon roas av hans misstag och ber honom bevara hennes hemlighet.

Men baronen telegraferar i förväg till hotellet och Greta blir mottagen som en drottning när hon anländer. Hotellets bästa rum ställs till hennes förfogande. Hon försöker förklara att alltsammans är ett missförstånd men ju mer hon protesterar, desto säkrare blir man att hon är den världsberömda stjärnan.

På tåget har Greta av misstag tagit affärsmannen Ove Hägers kappsäck Han anländer samma kväll till hotellet och ges rummet intill Gretas. En vacker månskenskväll sitter de båda på balkongen och lyssnar till musiken från en närbelägen dansbana. De beger sig dit och dansar med varandra. När de skiljs för natten har de blivit förälskade.

Följande morgon får Ove veta att man tror att Greta är Garbo, och han börjar misstänka att hon är en bedragerska. Eva Bromée, Oves fästmö, anländer till badorten och blir bekant med Greta. Eva ber Greta att vara prisdomare i en skönhetstävling. Greta börjar finna situationen ohållbar. Hon har också blivit svartsjuk på Eva. När baron von Rexdorff friar till henne svarar hon ja.

Vid skönhetstävlingen uppträder Greta som prisdomare. Eva som kommit underfund med att Greta inte är Garbo, beslutar sig för att avslöja henne. Greta anar detta och önskar nu inget högre än att försvinna från badorten. En fru Grönroos från Borgå, som är orolig för sin dotter som försvunnit, ber att få tala med Greta. För Greta blir det en bra anledning att avlägsna sig från prisdomarpodiet. Hon smyger sig iväg från hela tillställningen och reser hem. Ove letar efter henne men finner bara ett kort där Greta förklarar orsaken till sin avresa. Ove reser också från badorten för att leta reda på Greta. Av en ren tillfällighet hittar han henne på sin vän Habercorns kontor. (Efter det finska programbladets innehållsbeskrivning.)

Pressreaktion Svensk filmografi

SocD (M): "Greta Garbo kom till Sverige i slängkappa och basker och ville vara i fred, med påföljd att hon jagades överallt och att folk såg Hollywood-Gretor under varje basker som satt på sned. Idén att göra en film på Garboraseriet är otvivelaktigt god. Men att låta bli att göra en så enkel, uddlös, händelselös och delvis fånig film på uppslaget som Falska Greta, hade säkert varit ändå bättre.

Vad tjänar det till att lägga ner pengar och energi på sådant? Några friska sommarbilder få nu försöka sona vad författare och regissör felat. Skådespelarna kunna inte göra det. De ha ingenting att göra av. Inte ens Adolf Jahr har annat än i enstaka situationer fått ut något av sitt sprall. Karin Albihn liknar i vissa ögonblick Greta Garbo, men om hon någonsin blir ett namn på filmhimlen står ännu skrivet i stjärnorna. Sigge Fürst visar i några scener att han tydligen kan utnyttjas oftare."

StT (Robin Hood): "Falska Greta saknar nerv. Det börjar bra med originellt formade inledningstexter och livfulla badbilder av fotografen Hasso, som tydligen kan en hel del. Men ju längre det går dess utdragnare och långtråkigare blir filmen. Alla talar för långsamt (man tror sig vara på Dramaten). Redan detta tänjer ut filmen till ett uttuggat, segt tuggummi! Och i stället för att pigga upp rytmen med roliga badbilder eller vad som helst som rör sig, placerar regissören in oändliga, onödiga kuplettsånger av Karl-Ewert och alla upptänkliga longörer. Det blir rejält motorstopp."

Kommentar Svensk filmografi

Falska Greta/Vale-Greta är en svensk-finsk samproduktion.
Ett första manuskript med denna titel skrevs av Per-Axel Branner och Oscar Hemberg. Manuskriptet förvaras på Svenska Filminstitutets bibliotek. På första sidan har Vilhelm Bryde, då produktionschef på Svensk Filmindustri, skrivit följande PM daterat 31.7.1932: "Ett lätt och underhållande sommarmanus. Detaljanm. kunna göras, då inspelningen en gång är bestämd. Skönhetstävlan: det sämsta, måste ytterligare bearbetas. Slutet för enkelt. Sista kärleksscenen däremot mycket bra.
Efter 1 timme: Kan något göras för att fördjupa problemen vore det bra, som det nu är glömmer man det hela genast. Någon gång kan det väl bli lite farligt också. Hon är ju faktiskt en bedragerska - äventyrerska. Det är bra med brevet till Bromée. Men innan hon rymmer från badorten måste en scen föregå som är starkare än bara det med 'bröllopsresan'. Tillstyrkes till vinterfilm. Bryde."

Oscar Hemberg torde därefter ensam ha gjort en omarbetning, som han därefter sålde till bolaget Film-Union. Enligt ett avtal daterat 18.6.1933, omnämnt och godkänt i bolagsstämmeprotokoll 8.7.1933 (i bolagets handlingar, Riksarkivet) överlät Oscar Hemberg till Film-Union ett manuskript med denna titel mot ett vederlag av 33 aktier i bolaget. Branners namn finns inte nämnt i denna överenskommelse.

Ännu en inspelningstitel har förekommit: "I annans kläder". Den kvinnliga huvudrollen var från början avsedd att spelas av Eivor Nordström men hon skadades allvarligt i en bilolycka och kunde inte längre komma i fråga.

Filmen var en samproduktion med det finska bolaget Finlandia Film AB, som tillkom ungefär vid den tid då denna film inspelades.

"Avsikten sades vara att spela in rent inhemska finskspråkiga filmer, men även samproduktioner med utlandet, då i första hand Sverige, emedan inspelningskostnaderna voro avsevärt lägre i Finland än i Sverige. Samarbetet med Sverige kom dock att inskränka sig till de två filmerna Falska Greta/Vale Greta och Tystnadens hus/Hiljaisuuden talo. Den inhemska produktionen stannade vid fyra filmer." (Brev från Kari Uusitalo 26.2.1975)

Isa Quensel (intervju 9.2.1975): "Jag hade en liten roll som vanligt och jag fick det fantastiska beloppet 300 kr om dagen. Inspelningen skedde i en ateljé i Helsingfors samt på ett sommarhotell, stängt för säsongen.
Samtidigt och på samma ställe inspelade Signe Hasso någonting, jag tror det kan ha varit Tystnadens hus (1933)."

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se