Dr. Glas (1968)

Media (1 st)

Originaltitel	Dr. Glas
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Mai Zetterling
Producent	Joseph Hardy Benni Korzen
Manus	Mai Zetterling David Hughes
Förlaga	Doktor Glas (Roman)
Produktionsland	Danmark
Produktionsbolag	Laterna Film (Laterna Studio) Charles I. Weiss
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Danska Svenska
Sverigepremiär	1969-02-13

Medverkande

Per Oscarsson
doktor Glas, läkare

Lone Hertz
Helga Gregorius

Ulf Palme
pastor Gregorius, Helgas make

Bente Dessau
Eva Martens

Nils Eklund
Markel, journalist

Lars Lunøe
Klas Recke, Helgas älskare

Visa fler

Handling

Doktor Glas, en pensionerad läkare, som levt nästan ett sek- el, flanerar i Stockholm där en ny tid brutit in med popmus- ik, bilköer och tunnelbana. Hans liv har förflutit i ensam- hetens...

Visa hela handlingen

Press

Mai Zetterlings tredje långfilm, premiärsatt i Sverige efter den fjärde, "Flickorna" (1968/15), bemöttes negativt av kri- tiken. Man vände sig genomgående mot bearbetningen av den...

Visa all press

Doktor Glas, en pensionerad läkare, som levt nästan ett sek- el, flanerar i Stockholm där en ny tid brutit in med popmus- ik, bilköer och tunnelbana. Hans liv har förflutit i ensam- hetens tecken. Han har aldrig kommit en kvinna nära. Kärlek- en har han valt att uppleva som åskådare, skrämd och äcklad av dess fysiska uttryck.

I sin praktik är han konventionell och försiktig. Han avvis- ar abortsökande kvinnor. Men en gång har han begått ett öve- rlagt mord. I tankarna återvänder han till den kedja av hän- delser som ledde till gärningen. Minnen växlar med erotiska fantasier och mardrömmar.

Bland Glas patienter finns i början av seklet pastor Grego- rius och dennes unga maka Helga. Hustrun har funnit sin lycka tillsammans med en jämnårig älskare - Klas Recke. Pas- torns pockande krav på sina äktenskapliga rättigheter ter sig för henne allt mer motbjudande att tillfredsställa.

I sin nöd vänder sig Helga till doktor Glas. Han lovar att hjälpa henne och vid pastorns konsultation meddelar honom Glas att Helga är sjuk och att ett halvårs sexuell avhållsa- mhet är att rekommendera. Pastorn fortsätter dock att stilla sin erotiska hunger. Helga känner sig utsatt för våldtäkt och uppsöker ånyo Glas. Läkaren undersöker nu Gregorius, förklarar att hans hjärtfel blivit livshotande, kräver skil- da sovrum för makarna och föreslår pastorn en längre tids semester på annan ort.

Helga har gjort doktor Glas medveten om tomheten i hans liv. Hon dyker allt oftare upp i hans drömmar, som kärleksobjekt och som offer för pastorns övergrepp. Tanken att döda Grego- rius tar form i läkarens föreställningar. Först färgad av svartsjuka ter sig denna handling så småningom moraliskt mo- tiverad med hänsyn till pastorns karaktär. En tid växlar samvetsbetänkligheter och åtrå till Helga i hans sinne. Då Gregorius återvänt från semestern, och Helga låter Glas för- stå att hon sannolikt väntar barn med Recke fattar läkaren sitt beslut.

Vid en promenad i Kungsträdgården stöter doktor Glas på Gre- gorius. Utanför parkens vattenkiosk, vid ett av borden, lur- ar Glas prästen att svälja ett giftpiller i tron att det är en hjärtmedicin. Pastor Gregorius dör. Ingen misstänker ett mord.

Gärningen leder inte till någon lycka. Efter begravningen försvinner Helga Gregorius ur doktor Glas liv. Av vännerna får han veta att Recke håller på att planera ett gott parti med en förmögen kvinna.

Gammal, ensam och glömd, dör Glas på gatan under en av sina vandringar.

Pressreaktion Svensk filmografi

Mai Zetterlings tredje långfilm, premiärsatt i Sverige efter den fjärde, "Flickorna" (1968/15), bemöttes negativt av kri- tiken. Man vände sig genomgående mot bearbetningen av den litterära förlagan och de symbolmättade drömsekvenserna. Skådespelarna omnämndes dock i uppskattande ordalag, framför allt gällde det Per Oscarsson i huvudrollen. Om honom skrev Lasse Bergström i Expr: "Det finns en fint avlyssnad still- het kring Per Oscarssons ensamhet i detta annars okänsliga experiment med en klassisk svensk roman. Något annat av vär- de kan jag inte finna."

Efter att ha karaktäriserat skådespelarna som "utomordentli- ga i sina kontureringar" vände sig Jurgen Schildt (AB) under rubriken "Hjalmar Söderberg på T-banan" mot Mai Zetterlings grepp att låta handlingen "tilldra sig i huvet på en gammal gubbe", pensionären Glas år 1967. "Det lägger inte ett dyft till romanens växt eller meningsfullhet. Det är rätt och slätt en befängdhet", skrev kritikern och avgav följande slutomdöme: "Allt sammantaget har "Doktor Glas" blivit en oklar och på några väsentliga punkter klåfingrig film. Inte sällan händer det att Mai Zetterling går vilse i materialet, väljer det diffusa i stället för det karakteristiska, den tomma gesten i stället för det psykologiska klarspråket. Varför hon egentligen velat spela in filmen förblir en smär- re gåta. Men när hon nu gjort det borde hon ha litat mera på författaren. Det brukar - antingen Hjalmar Söderberg ska betrak- tas som en svensk klassiker eller inte - löna sig i de här sammanhangen."

Göran O. Eriksson (DN) ställde under rubriken "Mai Zetter- ling låter doktor Glas stanna i 1800-talet" filmen i förbin- delse med 1800-talets och sekelskiftets bildvärld med dess virtuosa akademiska måleri i vilket "sfinxer med kvinnokrop- par, omsorgsfullt grupperade orientaliska folkhopar, medel- tidsriddare, symboliska landskap, trädgårdar i skugga, psy- kologiska allegorier", dominerade. "Denna ärvda bildvärld behärskar Mai Zetterling med mästerskap", skrev kritikern men tyckte samtidigt att hon underlåtit att ställa tidsepok- en i förhållande till nutiden: "Av idéinnehållet i Söderbergs roman finns mycket litet kvar, av det som vände sig mot tide- ns seder och värderingar. Pastor Gregorius blir här nätt och jämnt osympatisk, med Ulf Palmes tungt avvaktande blick bakom de runda brillorna; det är bara i doktor Glas nattliga fanta- sier som han förvandlas till en vältrande bock. Det verkar som om Mai Zetterling hade uppfattat doktor Glas problem som helt och hållet privatneurotiskt, som en härva av sexualäck- el, halvgången liberalism och förträngda önskningar. Det var kanske det också. Men i och med att Mai Zetterling renodlar den tolkningen har hon sagt något som hon förnekar i hela filmen i övrigt, nämligen att den konflikt hon beskriver ut- spelas nu, att doktor Glas bekymmer också är våra. På det sättet skapar man ingen relation mellan oss och historien. På sin höjd en sorts falsk genväg, på samma sätt som när Di- sney gör människor av djur. Det är alltså en inkonsekvent och delvis rätt besynnerlig film (-)."

Hanserik Hjertén (SvD) var hårdast i sin bedömning och reko- mmenderade sina läsare att inte se filmen för såvitt de inte led av sömnbesvär. Av Hjalmar Söderbergs livssyn, skarpblic- kar och reflexionerna, förmedlade av författarens stilkonst, hade Mai Zetterling och hennes medarbetande make David Hugh- es "inte lyckats ge ett skvatt", enligt Hjertén, som gav fö- ljande beskrivning av filmens doktor Glas: "Per Oscarsson har klämts in i ett foto som verkar avskilt från omvärlden, beskuret för den svartvita effektens skull. Han stryker om- kring med hög vit krage bland borgerligt dunkla väggpaneler. Hans fantasier om Helga och pastorn serveras i flott överdr- ivna kontraster. De ser ut som negrer i snö. Ett slags full- komligt sterila tablåer. Glas är en intelligenssnobb som våndas över kärlekens dunster hos Söderberg. Zetterling har förvandlat honom till en tvehågsen porrgubbe."

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Doktor Glas" av Hjalmar Söderberg (1869-1941) utkom 1905. Den filmades första gången av Rune Carlsten under ro- mantiteln med premiär 30.11.1942. Läkarens roll spelades i denna version av Georg Rydeberg. Rune Carlsten spelade pas- tor Gregorius och Irma Christensson hustrun.

För att markera avståndet till romanen kallades 1967 års fi- lmversion "Dr. Glas" men originaltiteln "Doktor Glas" använ- des lika ofta i press och reklam. Samma förhållande gällde i fråga om titlarna i utlandet.

Filmen betraktas som dansk även om svenska skådespelare och tekniker dominerade i inspelningsteamet men projektet kom till stånd tack vare att det amerikanska bolaget 20th Centu- ry-Fox ställde en garantisumma till Laterna Films förfogande som täckte produktionskostnaderna. Bolaget erhöll i gengäld distributionsrätten. Den amerikanska kapitalinsatsen torde ha motiverats av bl a den anmärkningsvärda framgången för "Käre John" (1964/15) i USA och av Per Oscarssons medverkan i huvudrollen. Oscarsson erhöll 1966 års skådespelarpris vid Cannesfestivalen för sitt spel i "Svält" (1966/11).

Ett begränsat antal interiörer togs i Laterna studio i Dan- mark. För övrigt inspelades filmen på plats i Birkerød (Dan- mark), Lund, Marstrand, Uppsala och Stockholm. En passande sekelskiftesmiljön hittades i Birkerød. Mardrömsscenerna i slutet av filmen togs i gatstensupplaget vid Bohus Malmön nära Marstrand.

Inspelningen ägde rum sommaren 1967 med början i juni. Där- efter startade Mai Zetterling inspelningen av "Flickorna" (1968/15). Denna senare film fick dock premiär i Sverige fö- re "Dr. Glas". Den danska kritiken på "Dr. Glas" efter för- sommarpremiären i Köpenhamn 1968 överensstämde i stort sett med den svenska. Filmen hade samma vår av festivalkommittén i Cannes utvalts att representera Skandinavien. De politiska demonstrationerna stoppade emellertid festivalen.

Distribuerad i USA l969 under titeln "Doctor Glas".

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se