Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Om 7 flickor
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1973-12-17

Medverkande

Bergljót Árnadóttir
Marie-Louise "Maria" Thörngren

Lena Brogren
Nillan, vårdare

Roland Hedlund
Gustav, övertillsyningsman

Folke Hjort
Svegås, vårdare

Visa alla medverkande

Handling

Filmen skildrar ett dygn med en samling inlåsta tonårsflickor på en anonym lantlig ungdomsvårdsskola. I filmens början har flickorna klädproblem. De ska få permission för att gå...

Visa hela handlingen

Press

Kritiken av Om 7 flickor blev blandad. Den var dock övervägande positiv mot innehållet som sådant och framför allt skådespelarna. Den negativa kritiken upphöll sig mest vid det...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspelningsledare
B-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Passare
Ljussättare
Orkesterledare
Exekutör
Rekvisita
Kläder
Smink
B-ljud
Specialeffekter, ljud
Mixning
Övrig medarbetare

Medverkande

Bergljót Árnadóttir Marie-Louise "Maria" Thörngren
Lena Brogren Nillan, vårdare
Agneta Ehrensvärd Åsa
Stig Ossian Ericson Stenson
Roland Hedlund Gustav, övertillsyningsman
Folke Hjort Svegås, vårdare
Jan Koldenius Sven, vårdare
Åsa Melldahl Elsa
Ann Sofi Nilsson Gun
Lise-Lotte Nilsson Barbro
Gunilla Nyroos Maj
Eva Kristin Tangen Gudrun
Kjell Bergqvist kille tillsammans med Maj
Jan Jönsson kille tillsammans med Maj

Bolag

Produktionsbolag SF-Produktion AB
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
AB Svensk Filmindustri
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Filmen skildrar ett dygn med en samling inlåsta tonårsflickor på en anonym lantlig ungdomsvårdsskola.

I filmens början har flickorna klädproblem. De ska få permission för att gå på en offentlig danstillställning. I fortsättningen skildras konflikter, som uppstår mellan dessa nervösa och instabila, alkohol- och knarkskadade flickor, samt mellan dem och vårdpersonalen. Någon permission blir det aldrig.

Det handlar om mållösa tonåringar utan framtid, utan språk, självdestruktiva och desperat ömhetstörs!tande. Det är unga människor som står utanför välfärden och som väljer knark och fylla, lögn och ensamhet därför att deras verklighet, deras sanning, är svårare och värre.

Bland de många levnadsöden som blänker förbi märks den unga narkomanen Barbro som, trots protester, vid filmen slut forslas till en medicinsk institution för en intensiv form av avvänjning.

Censur / granskning

Censurnummer 112816
Datum 1973-12-07
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 2860 meter
Kommentar Aktlängder: 520-5490-395-450-500-505 = 2860 meter.


Tekniska fakta

Bildformat 1.85:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Optisk mono
Färgtyp Färg
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2860 meter
Längd i minuter 104 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritiken av Om 7 flickor blev blandad. Den var dock övervägande positiv mot innehållet som sådant och framför allt skådespelarna.

Den negativa kritiken upphöll sig mest vid det faktum att det rörde sig om en filmatisering av en pjäs, begränsad i tid och rum, vilket alltid måste ge vissa teatrala effekter.

Men Lasse Bergström i Expr gav filmen 5 getingar och tyckte att "detta material först nu fått full uttryckskraft. Det är nämligen så att film av den här sorten, när den är som bäst och gjord med gestaltande viljor på de båda plan som Dahlberg och Seth behärskar, ligger långt före både den litterära och teatrala uttrycksformen när det gäller att snabbt få oss att lära känna och älska nya människor. Och det är exakt detta som Om sju flickor så mirakulöst får oss att göra.

Den här filmen bygger inga broar över klyftorna (--) men i sin vrede över detta avslöjar den en hemlighet: det finns just hos de förlorande och de utstötta, någonstans bakom det taggiga riset en vitalitet, som kan få molnen att röra sig bort och ängarna att blomma igen.

Det är därför som jag tror att vi alla mår bra av att se filmer som den här och Family Life (--) Det finns i Om sju flickor inte en falskspelad scen, inte ett uttryck som släcker illusionen om att detta är liv, inte spel, verklighet, inte film. Jag skulle vilja bjuda er alla att se den."

Samma önskan hade även Elisabeth Sörenson i SvD, fast hon stördes av vissa "fyrkantigheter (--) men se filmen ändå.! För den är viktig -- för de här flickornas skull eller rättare sagt för de flickor de 7 representerar.

Det finns egentligen inga ursäkter för att låta bli. Ämnet är skakande men regissörerna frossar inte i ödestragedi. Deras film är saklig och klar och där finns andhämtningstillfällen, för de är begåvade nog att se den livets komik som stundom uppstår även i de besvärligaste situationer."

Liknande synpunkter framförde Jurgen Schildt i AB:

"Vårdare bör se den. Föräldrar bör se den. Flera bör strängt taget se den. Därför att den -- liksom Family Life och trots sina smärre tillkortakommanden -- är en dagsrapport som har svåra och smärtsamma saker att säga."

Leif Zern i DN menade att "om man accepterar förutsättningarna så är Om 7 flickor en film med många förtjänster", men själv gjorde han det inte. Han tyckte att det hade blivit "en så oförarglig historia", eftersom "Dahlberg och Seth har varit alltför bundna vid pjäsen. Det är som om de hade placerat en kamera mitt på scengolvet och filmat av en färdig föreställning. Därav dessa extrema närbilder, denna fixering vid flickornas ansiktsuttryck, som om nyckeln till deras problem låg i deras personligheter. (-)

Jag föreställer mig att en filmatisering av Om 7 flickor måste ha en mycket mer dokumentär prägel om den skall kunna blotta den dolda och glömda verkligheten på våra ungdomsvårdsskolor."

Av samma uppfattning var Jan Aghed i SDS:

"På Camera i Malmö kan man de närmaste veckorna se en filmad teaterföreställning. Det tycker jag för min del är mycket trist. (--) Synsättet i Om 7 flickor är idealistiskt. Varken öppet eller underförstått aktualiseras något behov av grundläggande förändringar i det svenska samhället. Att som några kritiker gjort anställa positiva jämförelser med Family Life och detta avideologiserade, analytiskt-socialkritiskt fantomtrubbiga svenska debutverk är en förolämpning mot regissören Ken Loach.

Men det är inte därför som Om 7 flickor är en trist filmupplevelse. Själv tror jag, att man med ett material som det här är fråga om, bör välja en dokumentarisk berättarmetod, eller en metod där fiktionen tillförsäkras starka reportagemässiga suggestionsmöjligheter."

Aghed avslutade med att tala om "det överväldigande intrycket av spel, skådespeleri på en platt, dimensionslös filmduk".

Monika Tunbäck-Hanson i GP ville ha "mer av fördjupning, mer av bakgrund: ett samspel med det samhälle och de människor som ställde dessa flickor utanför", men filmatiseringen som sådan hade hon ingenting emot:

"Här har vi ett stycke verklighet och det är inget fantasins nederlag att hålla sig till den. (--) Om 7 flickor är en viktig film, eftersom det den har att berätta är viktigt. Flickorna -- och alla de som är dess likar -- kan inte hjälpa sig själva. Det är vi som går friska ute i samhället som måste hjälpa till. Kan Om 7 flickor vidga vår kunskap det allra minsta, då är filmen sannerligen inte gjord förgäves."

Carl-Eric Nordberg i Vi fann att filmen var "en glad överraskning. Om 7 flickor värmer sannerligen och lyser upp i det bistra svenska filmklimatet. (-) Scenen -- filmen bygger på en teaterpjäs och det märks kanske lite väl mycket -- är nämligen förlagd till en uppfostringsskola för vinddrivna tonårsflickor. Det är i deras slutna värld som hela dramat äger rum. Eller rättare sagt exploderar. (-) Det är ett skådespel som smakar verklighet och sanning. Trots de många temperamentsutbrotten ger det också rikt utrymme åt en varsam människoskildring."

Nils-Hugo Geber i Chaplin menade också att "man bör inte klanka på svensk film i onödan när den verkligen vill något", och det är därför "ingenting att säga om att den söker sig till beprövade pjäser. (--) Dahlberg & Seth har gett oss ett ambitiöst stycke svensk vardag. Det handlar om sju helt vanliga flickor. Med problem. Så enkelt är det. Regissörernas samarbete borde fortsätta."

Kommentar Svensk filmografi

Carl-Johan Seth (f 1938) gick igenom Dramatens elevskola 1960--64 och hamnade sedan på Folkteatern i Göteborg, först som skådespelare, sedan som regissör, dramaturg och författare -- en yrkesutövning som han sedan också fortsatt efter filmen Om 7 flickor på bl a Dramaten, Stockholms stadsteater och TV.

Sina första pjäser skrev han under pseudonym, och så var också fallet med Om 7 flickor som först kom ut som debattbok på Rabén & Sjögrens förlag 1970, "Ja skiter i varenda jävla pundhuve", under pseudonymen Erik Torstensson.

Författaren dramatiserade sedan själv boken, och pjäsen fick sin urpremiär i Målarsalen på Dramatens 17.9.1971. Det blev en omedelbar framgång, och pjäsen spelades året därpå på en rad scener ute i landet och senare även utomlands. Enligt Seths egen uppgift hade han dock redan från början haft en film i tankarna, och under 1972 skrev han själv ett filmmanuskript som något skiljer sig från pjäsen. Övertillsyningsmannen gör en kortare utflykt med flickorna till en sjö och den sjunde flickan, Maria, får vara med. I pjäsen förekom hon inte på scenen.

Manuskriptet lämnades in till SF med förslag om att författaren -- alltjämt anonym -- skulle regissera stycket tillsammans med Hans Dahlberg (f 1942) som 1970 hade utexaminerats från Filmskolan och därefter arbetat med kortfilm och TV.

Seth skulle stå som personinstruktör och konstnärlig ledare, Dahlberg som teknisk regissör. I praktiken blev det dock Dahlberg som blev "filmregissören", och han skulle sedan återkomma med ytterligare ett par filmer.

Producenterna Olle Hellbom och Olle Nordemar på SF nappade omedelbart på idén, och filmen spelades in i Viggbyholmsskolan sommaren 1973 (4.6 -- 8.8) med planenlig premiär till julen.

Filmen blev en hygglig publikframgång med 115 000 besökare, och 1973-74 års kvalitetspremiejury satte filmen på andra plats efter Vilgot Sjömans En handfull kärlek (1974/3).

Filmen fick också en god recension i det amerikanska branschorganet Variety, men SF gjorde trots detta inga större ansträngningar att lansera filmen utomlands.

Filmen visades i svensk TV (TV2) 19.11.1977.

Förlaga

Originaltitel Ja skiter i varenda jävla pundhuve (Bok)
Författare Erik Torstensson


Inspelning

Viggbyholmsskolan Sverige 1973-06-04 1973-08-08

Visningar

Sverigepremiär 1973-12-17 Spegeln Stockholm Sverige 104 min
Urpremiär 1973-12-17 Spegeln Stockholm Sverige 104 min
TV-visning 1977-11-19 TV2 Sverige 100 min

Musikstycken

Originaltitel Här har du ditt liv. Ur musiken till filmen
Kompositör Erik Nordgren (1966)


Originaltitel Romance in Paris
Kompositör Daniel J. White


Originaltitel Min soldat
Kompositör Jokern (1940)
Textförfattare Jokern (1940)


Originaltitel If I Had the Power
Kompositör Gösta Wälivaara
Textförfattare Gösta Wälivaara


Originaltitel No Can Do
Kompositör Nat Simon
Textförfattare Charlie Tobias


Originaltitel Snövit och de 7 dvärgarna
Kompositör Berndt Egerbladh (1972)
Textförfattare Karin Liungman (1972)


Originaltitel Om 7 flickor
Kompositör Lars Färnlöf (1973)
Textförfattare Lasse Bagge (1973)


Utmärkelser

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1974 (bidrag om 321 422, 35 kr)

Ämnesord

Alkoholism
Avvänjning/narkotika
DK Drama
DK Ungdomskultur
Narkotika
Ungdomsvårdsskolor
Viggbyholmsskolan
Vårdare
Övervakare

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2859


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2861


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2866


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2866


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ I-band musik


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Av Erik Torstensson. En bearbetning av Carl-Johan Seth.
Omfång 93 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Av Erik Torstensson. En bearbetning av Carl-Johan Seth.
Omfång 179 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper 16
Bakombild papper 4
Dia SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?