Systrarna (1912)

Media (1 st)

Originaltitel	Systrarna
Filmtyp	Kortfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Anna Hofman-Uddgren
Manus	Elin Wägner
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Orientaliska Teatern
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Sverigepremiär	1912-01-12

Medverkande

Edith Wallén
Fanny, uppassers!ka på Mosebacke

Anna-Lisa Hellström
Ruth, hennes syster, uppasserska på Mosebacke

Sigurd Wallén
Notarie X

Anna Hofman-Uddgren
frälsningssoldat

Gösta Ekman
detektiv

Carl Hagman
detektiv

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...

Visa hela texten

Handling

"Systrarna öppnade med en bild av Frälsningsarméns högkvarter, återgiven med "röd films", dvs rödtonad film. Ett gammalt original, Jörgen, som retas av en barnflock, är nära att bli...

Visa hela handlingen

Press

"Svenska dramat Systrarna, inspelat av svenska artister, av gott innehåll, med vackert och rörande spel." (William i AT) "På Orientaliska teatern spelades likaledes ett drama, som...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

"Systrarna öppnade med en bild av Frälsningsarméns högkvarter, återgiven med "röd films", dvs rödtonad film. Ett gammalt original, Jörgen, som retas av en barnflock, är nära att bli överkörd av en bil. Ur högkvarterets port tågar under spel och sång kvinnliga frälsningssoldater ut. En av dem, spelad av regissören själv, söker sig till Mosebacke terrass, i vars restaurang de båda systrarna Ruth och Fanny arbetar som servitriser.

Den vackra och lättsinniga Fanny kurtiseras av punschdrickande ungherrar, medan Ruth håller sig på sin kant, kyligt avvisande de rosor som en av herrarna, den inställsamme och hycklat hederlige notarie X för hennes räkning inköpt av en kringvandrande bloms!terförsäljerska.

En fattigpojke, som säljer kängsnören, blir bortmotad och gråter men tröstas av frälsningssoldaten. Ruth köper Stridsropet, men retas av Fanny som rycker från henne tidningen och föraktfullt sliter den i stycken.

I de inledande scenerna har således filmens dramatiska motiv raskt etablerats och huvudrollerna presenterats, en dramaturgisk grundregel manifesterats.

Båda systrarna lämnar hastigt servitrisyrket: Ruth för att efter någon tvekan ansluta sig till Frälsningsarmén, Fanny för att leva tillsammans med en rik "vän".

Ruth upplever först av dem att män inte är att lita på. Notarien har följt hennes exempel och även han anslutit sig till Frälsningsarmén. Men han visar sig snart vara en ulv i fårakläder. Det är endast för att vinna den åtrådda Ruth som han ifört sig kadettuniformen. Notariens förförelsekonster misslyckas och avslöjar honom som en brutal maktmänniska.

Ruth ger sig ut på spaning efter Fanny som övergetts av älskaren och tycks spårlöst försvunnen i storstaden. Kameran följer Ruth i en serie montagebilder genom Stockholm, bilder delvis tagna från spårvagn. Vid Karlaplan finner hon Fanny sittande på en bänk. Ruth hoppar av spårvagnen i full fart men systern gäckar henne och flyr undan i tid.

I restaurang Continentals tidstypiska lagerberså sitter detektiverna Gösta Ekman och Carl Hagman. Vid en grogg spanar de efter lösdriverskan Fanny. De upptäcker henne, men hon hinner kasta sig i en taxi. Detektiverna söker springande nå bilen men misslyckas. De får själva tag på en bildroska och förföljer Fanny till Saltsjöbanans station vid Slussen, men även här undgår Fanny dem i sista stund. Hon har försvunnit med Saltsjöbadståget och detektiverna får snopna invänta nästa tåg.

Invid Saltsjöbadens järnvägsstation sitter Ruth omgiven av en barnflock som hon leker med. Det är fattiga barn som skall på koloni över sommaren. När kängsnörepojken dyker upp, utlovas även han en kolonisommar av den snälla Ruth.

Den jagade Fanny får nu syn på systern och skyndar sig att förtvivlat be henne om hjälp. Först villrådig kommer Ruth slutligen på idén att byta kläder med Fanny som genom en ödets ironi nu får Frälsningsarméns skyddande uniformsrock på sig.

I Fannys hatt och kappa möter Ruth notarien som med händerna i fickan åser hur detektiverna griper henne. Först utanför Nicolai polisstation befrias Ruth ur detektivernas grepp. Förvarnade av Fanny skyndar sig frälsningssoldater att för detektiverna förklara missförståndet, Ruth är ju en av dem. Detektiverna vill nu i stället häkta Fanny, men frälsningssoldaterna hävdar med kraft att Fanny nu står under deras beskydd. Hon bär arméns uniform och är alltså en av dem.

Systrarna omfamnar varann och detektiverna ger snopna upp jakten.

I en slutapoteos tågar hela Frälsningsarmén med general Booth i spetsen med fanor och musik över Djurgårdsbron och systrarna Ruth och Fanny går sjungande sist i tåget." (Rune Waldekranz i Chaplin nr 3 1983.)

Pressreaktion Svensk filmografi

"Svenska dramat Systrarna, inspelat av svenska artister, av gott innehåll, med vackert och rörande spel." (William i AT)

"På Orientaliska teatern spelades likaledes ett drama, som denna gång var hopsatt af Elin Wägner och af en tämligen oskadlig art. Den skildrar två unga uppasserskors lif. Huru den ena för att undgå en ungherres förföljelser går in vid Frälsningsarmén, medan den andra systern sjunker allt djupare, tills hon slutligen genom omständigheternas makt räddas och äfven hon blir frälst. Några osmakligheter förekomma inte, så att dramat behöfver inte demoralisera -- snarare tvärtom." (Sis i AB)

Kommentar Svensk filmografi

Rune Waldekranz behandlar Anna Hofman-Uddgren i en essä i Chaplin nr 3 1983. Om Systrarna skriver han där bl a: "Efter hustruns framgångar som filmregissör fann Gustaf Uddgren tiden mogen att finna ett mer 'seriöst' ämne till hennes tredje film. Han lyckades i det syftet övertala Elin Wägner att göra ett novellutkast till en stockholmsfilm. Wägner skrev filmnovellen Systrarna, vilken han omformade till ett scenario.

Lyckligtvis finns filmmanuskriptet till Systrarna bevarat, utskrivet med Gustaf Uddgrens karaktäristiska piktur. Vi kan alltså göra oss en tämligen klar bild av hur Hofman-Uddgren gestaltade denna film.

Systrarna var en moralitet på ett konventionellt uppslag: Två systrar, den ena rättfärdig, den andra lättfärdig, går skilda vägar i livet. Den syndfulla av systrarna som halkat på sned i samhället räddas i sista stund från undergång genom rådigt ingripande av den äldre och förståndigare. Den äldre har i tid gått in i Frälsningsarmén och blivit slumsyster.

Kanske var det journalisten Wägners sinne för aktualiteter som gjorde att hon valt just Frälsningsarmén till ämne för sitt filmutkast. Den legendariske grundaren av The Salvation Army, William Booth (1829-1912), befann sig sommaren 1911 i Stockholm.

Av allt att döma ägde filmen Systrarna sin styrka mindre i teckningen av de väsensskilda syskonen, som är de uppbyggliga ljusbildsseriernas stereotypa, än i den livfulla miljöskildringen och i berättelsens filmiska rytm.

Av okänd anledning kom filmen Systrarna först 12 januari 1912 upp på Orientaliska Teatern."

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se