Grundfakta

Media (101 st)

Originaltitel Bara en mor
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1949-10-31

Medverkande

Eva Dahlbeck
Maria kallad Rya-Rya

Ragnar Falck
Henrik, statare, Rya-Ryas man

Ulf Palme
Hammar

Hugo Björne
Eniel, statare

Åke Fridell
inspektorn

Mona Geijer-Falkner
Emili, statarhustru

Visa fler

Om filmen

Filmatisering av Ivar Lo-Johanssons berättelse om ett statarkollektiv i början av 1900-talet, med den självständiga statarhustrun Rya-Rya, porträtterad av Eva Dahlbeck,...

Visa hela texten

Handling

Det är under höbärgningen. Statarna sliter sig svettiga på fälten. Plötsligt är det en kvinna som har gjort en upptäckt och kallar på de andra. Alla samlas vid sjön. De stirrar på en...

Visa hela handlingen

Press

BLM (Harry Schein): "Ett samarbete med Ivar Lo-Johansson och Alf Sjöberg inger naturliga farhågor för omöjligheten att förena epikerns jordbundna tyngd och sociala allvar med den...

Visa all press

Om filmen

Filmatisering av Ivar Lo-Johanssons berättelse om ett statarkollektiv i början av 1900-talet, med den självständiga statarhustrun Rya-Rya, porträtterad av Eva Dahlbeck, i fokus.

"Hur långt är inte avståndet från människa till människa." Frasen inleder Alf Sjöbergs Bara en mor och fångar in det mesta som Sjöberg vill berätta.

1945 upphörde statarsystemet i Sverige, efter att ha funnits i framför allt södra Sverige sedan 1700-talet. Systemet innebar att lantarbetare anställdes årsvis och betalades i natura av markägare, vilket innebar att de blev näst intill livegna. När man i slutet av 40-talet började få viss distans till systemet blev statarnas utsatta förhållanden allt vanligare föremål för fiktionen, något som författaren Ivar Lo-Johansson till stor del lade grunden för. Han hade skrivit "Bara en mor" 1939 och inledde ett samarbete om filmatisering av romanen med Alf Sjöberg, som var inne i en intensiv period på Dramaten där han under några år gjorde sina främsta och mest omfattande föreställningar. Johanssons krav för att filmen skulle få bli gjord var att statarnas liv måste skildras realistiskt. Inför inspelningen reste han runt med Sjöberg för att hitta de rätta inspelningsmiljöerna. Filmen blev en av många statarskildringar under kommande år.

Historien kretsar kring ett statarkollektiv på ett storgods i Södermanland från 1910-talet fram till 30-talet. I centrum står statarhustrun Rya-Rya. I filmens början badar hon till kollektivets förskräckelse naken i en sjö. Det bryter mot deras moral och konventioner. På grund av badet blir hon avvisad av sin trolovade Nils, som på en dans efter badincidenten kallar henne för "allmänning" och överger henne. I bitterhet ger Rya-Rya sig åt Henrik, en annan statare. Hon blir gravid och de gifter sig.

Rya-Rya blir en stark symbol för individens konflikt med kollektivet. Hon försöker följa sina känslor och söker friheten men ju mer hon gör det desto hårdare dömer omgivningen och desto tydligare blir det hur bunden hon är av tradition, klass och kön.

Liksom i många av Sjöbergs verk står en kvinna i berättelsens centrum. Medan Rya-Rya finner sin mening i moderskapet finns männen runtomkring henne som ständiga hot. Hon är utsatt för deras makt och begär, Nils som överger henne, hennes man som tvingar sig på henne, godsinspektorn som vill byta arbete mot sexuella tjänster och den kringresande som hon förälskar sig i. Sjöberg beskrev i en artikel hur han tänkte kring kvinnan, och modern: "Jag ville i Bara en mor skildra den kamp som en människa får utkämpa i en värld, inom ett kollektiv som ställer sig fientlig till henne ... Bara en mor blir på det sättet en hyllning till den anonyma modersgestalten." Filmen handlar således också om ensamhet i stort, även det ett vanligt förekommande tema i Sjöbergs filmer. Rya-Rya alieneras från omvärlden, som individ, som kvinna, som mor. Kollektivet som man kan tycka borde stötta de sina, gör bara ensamheten starkare.

Sjöberg valde Eva Dahlbeck till rollen som Rya-Rya. Han uppskattade den "jordiska kvinnlighet" som hon genom tidigare roller var förknippad med. Med sin ståtlighet dominerade hon rummet med en självklarhet och hon var skicklig med bitsk dialog. Ingmar Bergman, som var full av beundran inför hennes intelligens, hade gett henne epitetet Pansarskeppet Kvinnligheten.

Filmen togs emot med tveksamhet av pressen. Kritikerna tyckte att till skillnad från förlagan fick berättelsen om kollektivet stå tillbaka för mycket för individens öde. Dessutom tyckte man att Sjöberg hade förskönat statarlivet. Men Eva Dahlbeck hyllades. Och hon bär verkligen filmen. Även om hon snart tröttnade på alla "jordiska" modersgestalter och senare lämnade filmen för litteraturen ansåg hon alltid att rollen som Rya-Rya var hennes främsta.

Lova Hagerfors (2015)

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Orkesterledare
Scenografiassistent
B-ljud
Förtexter
Speaker

Medverkande

Eva Dahlbeck Maria kallad Rya-Rya
Ragnar Falck Henrik, statare, Rya-Ryas man
Ulf Palme Hammar
Hugo Björne Eniel, statare
Åke Fridell inspektorn
Mona Geijer-Falkner Emili, statarhustru
Max von Sydow Nils, statare
Margaretha Krook Berta, Nils hustru
Mimi Pollak Erika Rost, statare
Elsa Widborg ladugårdskarlens hustru, mjölkerskan med värkbruten arm
Olof Widgren Rya-Ryas far
Ulla Smidje Cecilia, den lungsiktiga flickan
Sif Ruud skollärarinnan
Signe Eklöf Rya-Ryas mor
Ernst Brunman skolrådets ordförande, handlare
Nils Hultgren Alm, statare, Cecilias far
- Ej krediterade:
Gun Arvidsson Mathilda, statarflicka
Birger Lensander Häger, statare
Erna Ovesen Hägran, Hägers hustru
Lars-Eric Larsson Otto som liten pojke
Ulf Andersson Otto som barn
Jan-Olof Strandberg Otto, 8 år senare
Björn Montin Elis som barn
Sten Mattsson Elis, 8 år senare
Hans Edelskog Stig, 12 år
Mona Malm (som Mona Eriksson) Anna, 14 år
Aurore Palmgren fru Håkansson, statarhustru
Emmy Albiin gammal statarhustru
Astrid Bodin expediten i juvelbutiken i Nyköping
Svea Holst Adèle, fotograf Rosanders biträde
Karl Bökman statare
Tryggve Jerneman fotografen som tar gruppbild av statarna
Uno Larsson statare som beundrar Elis motorcykel
Gunnar Collin statare hemma hos Rya-Rya och Henrik på midsommarafton
Valfrid Andersen statare
Theodor Berthels gårdfarihandlaren
Birgit Hemmingson Jenny, statarflicka
Lena Bergström Gärda, statarflicka
Gösta Qvist Håkansson, statare
Arne Källerud O. Rosander, fotografen i Nyköping
Anna Gräber dam hos fotografen
Björn Näslund skolpojke
Lars Anjou skolpojke
Anders Andelius den munspelande beväringen på bröllopsfesten
Rune Stylander gardisten hos fotografen
Yvonne Eriksson en liten flicka
Bengt Berger statare
Sonja Rolén statarhustru
Ida Otterström gammal kvinna i sjukhussäng
Elgina Quist statarhustru vid gruppfotograferingen
Lena Nordenmark ung statarflicka vid gruppfotograferingen
Anders Nohrborg en statarpojke vid gruppfotograferingen
Jan Hagerman en statarpojke vid gruppfotograferingen
Sigvard Törnqvist stand-in för Max von Sydow som kusk vid skenfärden
- Bortklippta i den slutliga filmen:
Knut Frankman dragspelaren vid midsommardansen (bortklippt)
Rita Sandström Anna som vuxen (bortklippt)
Vincent Jonasson handlare (bortklippt)

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
AB Svensk Filmindustri 1949
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2015
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Handling

Det är under höbärgningen. Statarna sliter sig svettiga på fälten. Plötsligt är det en kvinna som har gjort en upptäckt och kallar på de andra. Alla samlas vid sjön. De stirrar på en vacker statarflicka som badar naken. Det är Rya-Rya som sökt svalka.

I statarlängan Bakvänt skvallras det om det oerhörda man fått bevittna. Men Rya-Rya tar uppståndelsen lugnt. Hon är förälskad. Hon har sin Nils.

Nils är inte lika oberörd som Rya-Rya. Det är dans, och hon har gjort sig fin, men han vill inte se åt henne. Han dansar i stället med Berta, och när Rya-Rya tränger sig på, säger han: Jag har inget otalt med en allmänning.

Nu ser Henrik sin chans. Rya-Rya vill genast gå från dansen, och han ber att få följa med. Tillsammans lägger de sig ned i Varma Backarna.

En tid senare ber Nils Rya-Rya om ursäkt. Han vill att de ska fortsätta att vara tillsammans. Det är för sent, svarar Rya-Rya. Hon är med barn. Snart åker hon med Henrik in till Nyköping för att köpa ringar.

Henrik vänder sig till inspektorn och begär att få flytta från Bakvänt till torpet Svartmyllan, som nu är ledigt -- annars lämnar han gården. Inspektorn låter sig övertalas.

En tid efter bröllopet föder Rya-Rya en son, Otto.

Rya-Rya är ute med Otto i barnvagn, då hon möter Berta, som berättar att Henrik ligger efter henne och andra ungflickor. Rya-Rya svarar att det inte gör henne något. Då slipper hon. Berta berättar att hon ska gifta sig med Nils.

Rya-Rya skriver ett brev till Nils, där hon ber honom söka upp henne. Men Nils kommer inte. I stället finner hon plötsligt en främling, Hammar, sittande i köket. De växlar några ord. Han frågar om något behöver slipas. Jag kommer väl tillbaka en annan gång, säger han innan han går. Rya-Rya tittar efter honom i fönstret.

Inspektorn vill ha Rya-Rya till hjälp med mjölkningen. Hon måste arbeta som andra statarhustrur. Då Rya-Rya svarar nej, har inspektorn ett alternativ. Hon kan i stället få städa hemma hos honom. Men hon vägrar igen, hon har numera två barn och behöver vara hemma.

På midsommarafton är Henrik full. Han vill vara snäll och ger sin lilla dotter en slant. Hon sväljer den -- och kvävs.

Åren går. Fast Rya-Rya nu har fyra barn att ta hand om kan hon inte längre komma ifrån inspektorns krav på arbete. Men alternativen finns kvar, och hon väljer städningen.

För inspektorn har det varit underförstått att arbetet ska förenas med andra kvinnliga tjänster åt honom personligen. Rya-Rya vägrar bestämt, vilket inte hindrar skvallret från att skjuta fart, och så småningom når det även Henriks öron. På julafton kommer han hem och skriker ut sin förtvivlan: Inspektorsfrilla!

Hammar har kommit till gården. Han arbetar i skogen. Han och Rya-Rya stöter ihop ett par gånger. En dag släpper de sina känslor fria och får uppleva en tid av intensiv kärlek. Men deras gemenskap blir kort. Än en gång börjar det skvallras om Rya-Ryas leverne, och nu leder det till att Henrik går till inspektorn och säger upp sig.

Henrik, Rya-Rya och barnen lämnar Svartmyllan.

Åtta år senare kommer familjen med ett flyttlass tillbaka till gården. Nu får de bo i Bakvänt. I Svartmyllan har Nils och Berta flyttat in.

Hammar finns kvar på gården. Under de gångna åren har han hela tiden väntat på att Rya-Rya skulle komma tillbaka. Men nu vill hon inte ha med honom att göra. Nu bryr hon sig bara om sina barn.

De yngsta barnen, Stig och Anna, är duktiga i skolan. Rya-Rya känner sig stolt över dem.

En dag faller Rya-Rya ihop i lagården. Hon förs till sjukhus.

Rya-Rya känner slutet närma sig. Henrik sitter vid hennes säng. Du har varit en god make, säger hon, och du har haft en otrogen hustru. Skulle du kunna förlåta?

Du har varit bra du med, Maria, säger Henrik.

Sedan dör hon.

Censur / granskning

Censurnummer 76032
Datum 1965-08-20
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2750 meter
Kommentar Aktindelning: 545-560-555-530-560 = 2750 meter - 101 minuter. Aktlängder: 545, 560, 555, 530, 560.


Censurnummer 76032
Datum 1949-10-24
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2735 meter
Kommentar Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem AGA-Baltic
Färgtyp Svartvit
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2735 meter
Längd i minuter 100 min
Akter 5 rullar
Dialogspråk


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

BLM (Harry Schein): "Ett samarbete med Ivar Lo-Johansson och Alf Sjöberg inger naturliga farhågor för omöjligheten att förena epikerns jordbundna tyngd och sociala allvar med den spirituelle estetikerns raffinerade bildkonst och symboliskt stiliserade människouppfattning. I Bara en mor har dessa farhågor besannats. Som ytterst få filmer retar denna till invändningar, främst då mot stilbrytningen och den därför ofrånkomligt ojämna rytmen; men det märkvärdiga är att man ändå tvingas böja sig för dess gripande budskap och dess storslagna intensitet. Ivar Lo och Sjöberg passar inte ihop, men de har, var på sitt sätt, alltför mycket att säga för att lämna något likgiltigt banalt efter sig.

Kanske frestas man av den iögonfallande temperamentsskillnaden mellan Lo-Johansson och Sjöberg att dra förhastade slutsatser. Det här skisserade konfliktläget återfinns ju redan i romanen, i spänningen mellan det individuella dramat och det kollektiva skeendet, även om författaren på ett förnämligt sätt lyckats låta gestaltningen av statarkvinnan Rya-Rya, en av svensk litteraturs ståtligaste kvinnoskildringar, organiskt sammanväxa med berättelsen om en hel befolkningsgrupps sociala frigörelse. Sjöberg måste ha varit medveten om de formella svårigheterna att till film överföra denna syntes av två motiv. Han har därför valt det för honom lämpligaste och skjutit det individuella i förgrunden på det kollektivas bekostnad och för övrigt kanske gjort en dygd av nödvändigheten genom att låta just de från början krampaktiga, sedan sökande och mot slutet förlösande momenten i regin svara mot de två motivens grundfärger. Resultatet har som sagt blivit splittrat som ett kaleidoskop, men med ett sådants mest intensiva ljus- och tonbrytningar. (-)

Det finns ingen humor i filmen, men man saknar den inte. Det finns ingen kompromiss i filmen, men den saknar man, åtminstone ur den formella enhetlighetens synpunkt. Bara en mor är en storslaget otillfredsställande film."

MT (Nils Beyer): "Ett rikare och mera betydelsefullt stoff har Alf Sjöberg aldrig förut gestaltat på film. Men just därför måste man säga, att filmen gör ett ytterst blandat intryck -- lysande i enskildheterna men misslyckad som helhet.

Felet ligger framför allt i manuskriptet. Nogare uttryckt däri, att filmen på en gång följer bokens händelseförlopp alltför noga -- som ofta sker när författaren själv skrivit manuskriptet -- och ändå inte fått fram det som boken en gång i världen ville säga. Ivar Lo-Johanssons epos om statarkvinnan Rya-Rya har i filmen på något sätt förlorat sin psykologiska och sociala bakgrund. Man får de mest hänförande bilder, men inte inlevelsen i själva statarmiljön, man får dekorativt staffage, där man hade önskat en förklaring. (-) Man bevittnar ett perfekt samarbete mellan regissören och hans fotograf Martin Bodin. Men samtidigt står varje episod för sig i filmen, det hela upplöser sig i en rad vackra, komiska eller fantastiska tablåer, belysande ett ensamt och heroiskt livsöde. Felet är bara, att detta livsöde endast momentant kan gripa oss. Det blir aldrig förklarat inifrån."

DN (C B-n): "Romanens charm låg ju inte minst i kontrasten mellan en ovanlig kvinna och hennes vanliga miljö. Det är synd att inte filmen -- Alf Sjöbergs film -- förmått balansera dessa båda element. Det är bara den ena av de båda komponenterna som här kommer till sin rätt.

Ingen behöver ju tveka om det utomordentliga allvar med vilket Alf Sjöberg gått till en sådan här uppgift: hans konstnärliga samvete är alldeles omutligt. Men det är så omutligt att det förnekar verklighetens fulhet, det vill inte låtsas om trivialiteten. Han hyser ett förakt för det banala. Han korrigerar realismen. Eller rättare: han stiliserar den. Han bearbetar den plastiskt. Det är nu hans program, och han kommer inom kort att lägga fram det -- i anslutning just till denna film.

Felet med dessa vackert stiliserade bilder -- det må gälla svenska björkbackar eller statarlängans interiörer -- är naturligtvis att de inte endast är sköna, utan förskönande. Om Ivar Lo-Johanssons statarvärld ska det lukta illa, man ska med sina nerver känna enformighetens pina, fattigdomens förtvivlan, hopplösheten i tillvarons grå sump. Och man tänker: hur mycket rikare möjligheter måste inte bilden ha än ordet att fånga en sådan atmosfär! Men det är just vad Alf Sjöbergs bilder inte lyckats göra. Hans Rya-Rya står skön mot en skön bakgrund, där hennes skönhet skulle brutit sig ut ur elände och fulhet.

Nu har filmen framför allt sin styrka i Eva Dahlbecks statarkvinna, som verkligen övertygar om sin ambition att inte vara som andra, att inte låta sig kvävas av sin miljö."

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Bara en mor" av Ivar Lo-Johansson (1901-1990) utkom 1939.

I januari 1944 berättades i pressen att "Bara en mor" skulle bli film hos Film AB Imago. Gösta Cederlund var utsedd till regissör och skulle tillsammans med Ivar Lo-Johansson utforma manus. Inspelningen var tänkt komma i gång på senvåren. Härmed ville man fullfölja den med den även av Gösta Cederlund regisserade Kungsgatan (1943) föregående år inledda satsningen på Ivar Lo-Johanssons romaner.

Senare engagerades Birgit Tengroth för huvudrollen, och inspelningen förbereddes noggrant under aktiv medverkan av Lo-Johansson.

Inspelningen startades dock inte som planerat. På sommaren stod det klart att den inte skulle bli av. Bolaget ansåg sig inte kunna använda Lo-Johanssons manus. Det var "För dystert i dessa tider för att tilltala den moderna biopubliken. Den tål inte att se sanningen, till på köpet utan filmtraditionell happy end, berättas på film." (AT 12.7.1944.)

Lo-Johansson avvisade bolagets begäran om omarbetning av manuset. En film om statarnas liv måste göras realistisk, "annars är det ingen mening med det. Är villkoret att det skall ruckas på sanningen och realismen, så får det vara med filmen. Jag kommer aldrig att tillåta en falsk och fadd skildring." (AT 12.7.1944.) (BHg)

Tre år senare togs planerna på att filma boken upp på nytt, men nu av SF, som engagerat Alf Sjöberg för projektet. Som grund låg nu ett av denne delvis i samarbete med Ivar Lo-Johansson utarbetat manuskript och man avsåg att starta inspelningen, som redan fått produktionsnumret 4/47, så tidigt som möjligt på våren, helst redan i april. Alf Sjöberg vidtog en rad förberedelser och bl a provfilmade han några skådespelerskor för huvudrollen som Rya-Rya.

Men olika synpunkter gjorde sig gällande och SF:s ledning beslöt att t.v. inte fullfölja den planerade inspelningen. Det blev därmed första året efter sin återkomst till filmproduktionen, som Alf Sjöberg inte gjorde någon film.

Inte heller följande år, 1948, ansåg SF sig berett att spela in Bara en mor. Åter fick Alf Sjöberg en ledig sommar. Först våren 1949, sedan Alf Sjöberg på grundval av Ivar Lo-Johanssons i sin tur av denne ytterligare bearbetade, ursprungliga filmmanuskript utarbetat ett delvis helt nytt filmscenario, beslöt man genomföra inspelningen. Den var planerad att börja 1 juni 1949 men startade redan första dagarna i maj och höll sedan på till en vecka in i juli.

Strax efter filmens premiär skrev Alf Sjöberg en rikt och belysande illustrerad artikel, "Bara en mor. Reflexioner kring en icke-dokumentarisk film", i Biografbladet, nr 3/1949, s. 158-166, där han formulerade sina synpunkter på filmningen av Ivar Lo-Johanssons roman. Artikelns text är senare omtryckt i G. Lundin - J. Olssons "Regissörens roller. Samtal med Alf Sjöberg", Lund 1976, s. 124-126, och i ett av samtalen i samma bok, s. 64-68, utvecklar Alf Sjöberg sina synpunkter ytterligare.

I ett följande nummer av Biografbladet, nr 4/1949, s. 254-259, analyserade Alf Sjöberg med stöd av ett rikligt, kontinuerligt bildmaterial, kopierat från filmremsan, under rubriken "Omskakning i bildsinnet" ett nyckelparti i filmen.

Samma parti av filmen jämte ytterligare avsnitt i den har sedan på grundval av jämförelser mellan romanen, filmmanuskriptet och den slutliga filmgestaltningen blivit föremål för analys med samtidig presentation av en pedagogisk metod för undervisning i filmkunskap i skolan, utförd av Råland Häggbom och publicerad av Kursverksamheten vid Uppsala universitet 1965. Därutöver är Bara en mor kommenterad och analyserad i G. Lundins "Filmregi Alf Sjöberg", Lund 1979, s. 87-98.

Bara en mor visades som Sveriges bidrag vid Biennalen i Venedig 1950. Martin Bodin erhöll Premio Internazionale per la Fotografia. (GW)

Förlaga

Originaltitel Bara en mor (Roman)
Författare Ivar Lo-Johansson


Inspelning

1949-05-04 1949-07-07
Filmstaden Råsunda Sverige (ateljé)
Nyköping Sverige
Kragsta gård Vallentuna Sverige
Pepparboda gård Upplands Väsby Sverige
Hagby gård Täby Sverige
Berga gård Danderyd Sverige
Råcksta gård Råcksta Sverige
Löttinge gård Täby Sverige
Wenngarns gård Sigtuna Sverige
Tvetabergs gård Södertälje Sverige
Rönninge Salem Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1949-10-31 Röda Kvarn Nyköping Sverige 100 min
Urpremiär 1949-10-31 Röda Kvarn Nyköping Sverige 100 min
Stockholmspremiär 1949-11-07 Röda Kvarn Stockholm Sverige 100 min
Annan visning 1963 Polen (endast filmstudios)
TV-visning 1976-09-04 TV2 Sverige
1985-08-20 TV2 Sverige
1989-07-17 TV2 Sverige
1990-05-20 Kanal 1 Sverige
1993-06-29 TV2 Sverige
1997-11-07 SVT1 Sverige
2001-04-03 SVT1 Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia 2012-03-31
2012-05-08
Cinemateksvisning 2015-01-24 Filmhuset Stockholm Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia 2015-01-24

Musikstycken

Originaltitel O, det finns ej en vän
Kompositör Folke Eriksberg
Erik Johnsson
Sångare Signe Eklöf


Originaltitel I mitt himmelska hem
Kompositör Filip Olsson
Textförfattare Filip Olsson
Sångare Nils Hultgren


Originaltitel Dig skall min själ sitt offer bära
Textförfattare August Afzelius (1814)
Britt G. Hallqvist (textbearbetning 1979)
Sångare kör


Originaltitel När juldagsmorgon glimmar
Textförfattare Abel Burckhardt (tysk text 1845)
- (okänd svensk översättare 1851)
Sångare kör


Utmärkelser

Bodil Köpenhamn 1953 (bästa europeiska film)
Pris för bästa foto Venedig 1950 Martin Bodin (Premio Internazionale per la Fotografia)

Ämnesord

Barnafödsel
Bröllop
DK Drama
DK Litterära förlagor
Dödsolyckor
Fotograf
Höbärgning
Inspektor
Lärarinnor
Mjölkning
Nakenbad
Nyköping
Sjukhus
Skvaller
Statare
Statarlänga
Torsåker
Uppsägningar

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm
Längd i meter 2758


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm
Längd i meter 2735


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bärare 35 mm
Längd i meter 2780


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm
Längd i meter 2762


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bärare 35 mm
Längd i meter 2734


Typ Duplikatnegativ
Bärare 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar 1


Storlek Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar 1


Storlek Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar 1


Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 1


Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2


Storlek Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar 1


Storlek Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar 2


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Inspelningsmanus
Omfång 135 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 25 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Rya-Rya (Just a mother).
Omfång 19 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Nur eine Mutter.
Omfång 19 s.
Språk Tyska


Typ Synopsis
Manustitel Efter Ivar Lo-Johanssons roman.
Omfång 2 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Rien qu'une mère.
Omfång 55 s.
Språk Franska


Typ Kringmaterial
Omfång 2 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 8
Dia 1
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program folio
Språk Svenska


Typ Övrigt tryck
Språk Svenska


Typ Övrigt tryck
Språk Norska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Övrigt tryck
Språk Svenska


Typ Övrigt tryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Övrigt tryck
Språk Danska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Ljudtyp Ljud
Färgtyp Svartvit
Längd i minuter 102 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DCP


Typ Digitalt ljud
Bärare WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare H264



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?