Bara en mor (1949)

Media (101 st)

Filmatisering av Ivar Lo-Johanssons berättelse om ett statarkollektiv i början av 1900-talet, med den självständiga statarhustrun Rya-Rya, porträtterad av Eva Dahlbeck, i fokus.

"Hur långt är inte avståndet från människa till människa." Frasen inleder Alf Sjöbergs Bara en mor och fångar in det mesta som Sjöberg vill berätta.

1945 upphörde statarsystemet i Sverige, efter att ha funnits i framför allt södra Sverige sedan 1700-talet. Systemet innebar att lantarbetare anställdes årsvis och betalades i natura av markägare, vilket innebar att de blev näst intill livegna. När man i slutet av 40-talet började få viss distans till systemet blev statarnas utsatta förhållanden allt vanligare föremål för fiktionen, något som författaren Ivar Lo-Johansson till stor del lade grunden för. Han hade skrivit "Bara en mor" 1939 och inledde ett samarbete om filmatisering av romanen med Alf Sjöberg, som var inne i en intensiv period på Dramaten där han under några år gjorde sina främsta och mest omfattande föreställningar. Johanssons krav för att filmen skulle få bli gjord var att statarnas liv måste skildras realistiskt. Inför inspelningen reste han runt med Sjöberg för att hitta de rätta inspelningsmiljöerna. Filmen blev en av många statarskildringar under kommande år.

Historien kretsar kring ett statarkollektiv på ett storgods i Södermanland från 1910-talet fram till 30-talet. I centrum står statarhustrun Rya-Rya. I filmens början badar hon till kollektivets förskräckelse naken i en sjö. Det bryter mot deras moral och konventioner. På grund av badet blir hon avvisad av sin trolovade Nils, som på en dans efter badincidenten kallar henne för "allmänning" och överger henne. I bitterhet ger Rya-Rya sig åt Henrik, en annan statare. Hon blir gravid och de gifter sig.

Rya-Rya blir en stark symbol för individens konflikt med kollektivet. Hon försöker följa sina känslor och söker friheten men ju mer hon gör det desto hårdare dömer omgivningen och desto tydligare blir det hur bunden hon är av tradition, klass och kön.

Liksom i många av Sjöbergs verk står en kvinna i berättelsens centrum. Medan Rya-Rya finner sin mening i moderskapet finns männen runtomkring henne som ständiga hot. Hon är utsatt för deras makt och begär, Nils som överger henne, hennes man som tvingar sig på henne, godsinspektorn som vill byta arbete mot sexuella tjänster och den kringresande som hon förälskar sig i. Sjöberg beskrev i en artikel hur han tänkte kring kvinnan, och modern: "Jag ville i Bara en mor skildra den kamp som en människa får utkämpa i en värld, inom ett kollektiv som ställer sig fientlig till henne ... Bara en mor blir på det sättet en hyllning till den anonyma modersgestalten." Filmen handlar således också om ensamhet i stort, även det ett vanligt förekommande tema i Sjöbergs filmer. Rya-Rya alieneras från omvärlden, som individ, som kvinna, som mor. Kollektivet som man kan tycka borde stötta de sina, gör bara ensamheten starkare.

Sjöberg valde Eva Dahlbeck till rollen som Rya-Rya. Han uppskattade den "jordiska kvinnlighet" som hon genom tidigare roller var förknippad med. Med sin ståtlighet dominerade hon rummet med en självklarhet och hon var skicklig med bitsk dialog. Ingmar Bergman, som var full av beundran inför hennes intelligens, hade gett henne epitetet Pansarskeppet Kvinnligheten.

Filmen togs emot med tveksamhet av pressen. Kritikerna tyckte att till skillnad från förlagan fick berättelsen om kollektivet stå tillbaka för mycket för individens öde. Dessutom tyckte man att Sjöberg hade förskönat statarlivet. Men Eva Dahlbeck hyllades. Och hon bär verkligen filmen. Även om hon snart tröttnade på alla "jordiska" modersgestalter och senare lämnade filmen för litteraturen ansåg hon alltid att rollen som Rya-Rya var hennes främsta.

Lova Hagerfors (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Filmen, mamman och demonerna"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Bara en mor
Svensk premiärtitel	Bara en mor
Internationell titel	Only a Mother
Distributionstitel	Bare en mor (Norge) Kun en mor (Danmark) Hän oli vain äiti (Finland) Rya-Rya - Nur eine Mutter (Västtyskland) Rien qu'une mère (Belgien) Soltanto una madre (Italien) Solo una madre (Italien) Prosto mat' (Sovjet) Tylko matka (Polen) Only a Mother (USA)

Regi	Alf Sjöberg
Manus	Alf Sjöberg Ivar Lo-Johansson (ej krediterad)
Produktionsledare	Victor Sjöström (konstnärlig ledning)
Foto	Martin Bodin
Musik	Dag Wirén (originalmusik)
Arkitekt	Nils Svenwall
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Per-Olof Pettersson (som P.O. Pettersson)
Regiassistent	Mats Johansson
Scripta	Ingegerd Ericsson
Inspicient	Gösta Ström
B-foto	Bengt Järnmark
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Dag Wirén
Orkesterledare	Eskil Eckert-Lundin
Scenografiassistent	Tova Branzell
B-ljud	Rune Jonson-Berg
Förtexter	Alva Lundin
Speaker	Gunnar Sjöberg

Eva Dahlbeck	Maria kallad Rya-Rya
Ragnar Falck	Henrik, statare, Rya-Ryas man
Ulf Palme	Hammar
Hugo Björne	Eniel, statare
Åke Fridell	inspektorn
Mona Geijer-Falkner	Emili, statarhustru
Max von Sydow	Nils, statare
Margaretha Krook	Berta, Nils hustru
Mimi Pollak	Erika Rost, statare
Elsa Widborg	ladugårdskarlens hustru, mjölkerskan med värkbruten arm
Olof Widgren	Rya-Ryas far
Ulla Smidje	Cecilia, den lungsiktiga flickan
Sif Ruud	skollärarinnan
Signe Eklöf	Rya-Ryas mor
Ernst Brunman	skolrådets ordförande, handlare
Nils Hultgren	Alm, statare, Cecilias far
-	Ej krediterade:
Gun Arvidsson	Mathilda, statarflicka
Birger Lensander	Häger, statare
Erna Ovesen	Hägran, Hägers hustru
Lars-Eric Larsson	Otto som liten pojke
Ulf Andersson	Otto som barn
Jan-Olof Strandberg	Otto, 8 år senare
Björn Montin	Elis som barn
Sten Mattsson	Elis, 8 år senare
Hans Edelskog	Stig, 12 år
Mona Malm (som Mona Eriksson)	Anna, 14 år
Aurore Palmgren	fru Håkansson, statarhustru
Emmy Albiin	gammal statarhustru
Astrid Bodin	expediten i juvelbutiken i Nyköping
Svea Holst	Adèle, fotograf Rosanders biträde
Karl Bökman	statare
Tryggve Jerneman	fotografen som tar gruppbild av statarna
Uno Larsson	statare som beundrar Elis motorcykel
Gunnar Collin	statare hemma hos Rya-Rya och Henrik på midsommarafton
Valfrid Andersen	statare
Theodor Berthels	gårdfarihandlaren
Birgit Hemmingson	Jenny, statarflicka
Lena Bergström	Gärda, statarflicka
Gösta Qvist	Håkansson, statare
Arne Källerud	O. Rosander, fotografen i Nyköping
Anna Gräber	dam hos fotografen
Björn Näslund	skolpojke
Lars Anjou	skolpojke
Anders Andelius	den munspelande beväringen på bröllopsfesten
Rune Stylander	gardisten hos fotografen
Yvonne Eriksson	en liten flicka
Bengt Berger	statare
Sonja Rolén	statarhustru
Ida Otterström	gammal kvinna i sjukhussäng
Elgina Quist	statarhustru vid gruppfotograferingen
Lena Nordenmark	ung statarflicka vid gruppfotograferingen
Anders Nohrborg	en statarpojke vid gruppfotograferingen
Jan Hagerman	en statarpojke vid gruppfotograferingen
Sigvard Törnqvist	stand-in för Max von Sydow som kusk vid skenfärden
-	Bortklippta i den slutliga filmen:
Knut Frankman	dragspelaren vid midsommardansen (bortklippt)
Rita Sandström	Anna som vuxen (bortklippt)
Vincent Jonasson	handlare (bortklippt)

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Svensk Filmindustri	1949
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Det är under höbärgningen. Statarna sliter sig svettiga på fälten. Plötsligt är det en kvinna som har gjort en upptäckt och kallar på de andra. Alla samlas vid sjön. De stirrar på en vacker statarflicka som badar naken. Det är Rya-Rya som sökt svalka.

I statarlängan Bakvänt skvallras det om det oerhörda man fått bevittna. Men Rya-Rya tar uppståndelsen lugnt. Hon är förälskad. Hon har sin Nils.

Nils är inte lika oberörd som Rya-Rya. Det är dans, och hon har gjort sig fin, men han vill inte se åt henne. Han dansar i stället med Berta, och när Rya-Rya tränger sig på, säger han: Jag har inget otalt med en allmänning.

Nu ser Henrik sin chans. Rya-Rya vill genast gå från dansen, och han ber att få följa med. Tillsammans lägger de sig ned i Varma Backarna.

En tid senare ber Nils Rya-Rya om ursäkt. Han vill att de ska fortsätta att vara tillsammans. Det är för sent, svarar Rya-Rya. Hon är med barn. Snart åker hon med Henrik in till Nyköping för att köpa ringar.

Henrik vänder sig till inspektorn och begär att få flytta från Bakvänt till torpet Svartmyllan, som nu är ledigt -- annars lämnar han gården. Inspektorn låter sig övertalas.

En tid efter bröllopet föder Rya-Rya en son, Otto.

Rya-Rya är ute med Otto i barnvagn, då hon möter Berta, som berättar att Henrik ligger efter henne och andra ungflickor. Rya-Rya svarar att det inte gör henne något. Då slipper hon. Berta berättar att hon ska gifta sig med Nils.

Rya-Rya skriver ett brev till Nils, där hon ber honom söka upp henne. Men Nils kommer inte. I stället finner hon plötsligt en främling, Hammar, sittande i köket. De växlar några ord. Han frågar om något behöver slipas. Jag kommer väl tillbaka en annan gång, säger han innan han går. Rya-Rya tittar efter honom i fönstret.

Inspektorn vill ha Rya-Rya till hjälp med mjölkningen. Hon måste arbeta som andra statarhustrur. Då Rya-Rya svarar nej, har inspektorn ett alternativ. Hon kan i stället få städa hemma hos honom. Men hon vägrar igen, hon har numera två barn och behöver vara hemma.

På midsommarafton är Henrik full. Han vill vara snäll och ger sin lilla dotter en slant. Hon sväljer den -- och kvävs.

Åren går. Fast Rya-Rya nu har fyra barn att ta hand om kan hon inte längre komma ifrån inspektorns krav på arbete. Men alternativen finns kvar, och hon väljer städningen.

För inspektorn har det varit underförstått att arbetet ska förenas med andra kvinnliga tjänster åt honom personligen. Rya-Rya vägrar bestämt, vilket inte hindrar skvallret från att skjuta fart, och så småningom når det även Henriks öron. På julafton kommer han hem och skriker ut sin förtvivlan: Inspektorsfrilla!

Hammar har kommit till gården. Han arbetar i skogen. Han och Rya-Rya stöter ihop ett par gånger. En dag släpper de sina känslor fria och får uppleva en tid av intensiv kärlek. Men deras gemenskap blir kort. Än en gång börjar det skvallras om Rya-Ryas leverne, och nu leder det till att Henrik går till inspektorn och säger upp sig.

Henrik, Rya-Rya och barnen lämnar Svartmyllan.

Åtta år senare kommer familjen med ett flyttlass tillbaka till gården. Nu får de bo i Bakvänt. I Svartmyllan har Nils och Berta flyttat in.

Hammar finns kvar på gården. Under de gångna åren har han hela tiden väntat på att Rya-Rya skulle komma tillbaka. Men nu vill hon inte ha med honom att göra. Nu bryr hon sig bara om sina barn.

De yngsta barnen, Stig och Anna, är duktiga i skolan. Rya-Rya känner sig stolt över dem.

En dag faller Rya-Rya ihop i lagården. Hon förs till sjukhus.

Rya-Rya känner slutet närma sig. Henrik sitter vid hennes säng. Du har varit en god make, säger hon, och du har haft en otrogen hustru. Skulle du kunna förlåta?

Du har varit bra du med, Maria, säger Henrik.

Sedan dör hon.

Censurnummer	76032
Datum	1965-08-20
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2750 meter
Kommentar	Aktindelning: 545-560-555-530-560 = 2750 meter - 101 minuter. Aktlängder: 545, 560, 555, 530, 560.

Censurnummer	76032
Datum	1949-10-24
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2735 meter
Kommentar	Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2735 meter
Längd i minuter	100 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

BLM (Harry Schein): "Ett samarbete med Ivar Lo-Johansson och Alf Sjöberg inger naturliga farhågor för omöjligheten att förena epikerns jordbundna tyngd och sociala allvar med den spirituelle estetikerns raffinerade bildkonst och symboliskt stiliserade människouppfattning. I Bara en mor har dessa farhågor besannats. Som ytterst få filmer retar denna till invändningar, främst då mot stilbrytningen och den därför ofrånkomligt ojämna rytmen; men det märkvärdiga är att man ändå tvingas böja sig för dess gripande budskap och dess storslagna intensitet. Ivar Lo och Sjöberg passar inte ihop, men de har, var på sitt sätt, alltför mycket att säga för att lämna något likgiltigt banalt efter sig.

Kanske frestas man av den iögonfallande temperamentsskillnaden mellan Lo-Johansson och Sjöberg att dra förhastade slutsatser. Det här skisserade konfliktläget återfinns ju redan i romanen, i spänningen mellan det individuella dramat och det kollektiva skeendet, även om författaren på ett förnämligt sätt lyckats låta gestaltningen av statarkvinnan Rya-Rya, en av svensk litteraturs ståtligaste kvinnoskildringar, organiskt sammanväxa med berättelsen om en hel befolkningsgrupps sociala frigörelse. Sjöberg måste ha varit medveten om de formella svårigheterna att till film överföra denna syntes av två motiv. Han har därför valt det för honom lämpligaste och skjutit det individuella i förgrunden på det kollektivas bekostnad och för övrigt kanske gjort en dygd av nödvändigheten genom att låta just de från början krampaktiga, sedan sökande och mot slutet förlösande momenten i regin svara mot de två motivens grundfärger. Resultatet har som sagt blivit splittrat som ett kaleidoskop, men med ett sådants mest intensiva ljus- och tonbrytningar. (-)

Det finns ingen humor i filmen, men man saknar den inte. Det finns ingen kompromiss i filmen, men den saknar man, åtminstone ur den formella enhetlighetens synpunkt. Bara en mor är en storslaget otillfredsställande film."

MT (Nils Beyer): "Ett rikare och mera betydelsefullt stoff har Alf Sjöberg aldrig förut gestaltat på film. Men just därför måste man säga, att filmen gör ett ytterst blandat intryck -- lysande i enskildheterna men misslyckad som helhet.

Felet ligger framför allt i manuskriptet. Nogare uttryckt däri, att filmen på en gång följer bokens händelseförlopp alltför noga -- som ofta sker när författaren själv skrivit manuskriptet -- och ändå inte fått fram det som boken en gång i världen ville säga. Ivar Lo-Johanssons epos om statarkvinnan Rya-Rya har i filmen på något sätt förlorat sin psykologiska och sociala bakgrund. Man får de mest hänförande bilder, men inte inlevelsen i själva statarmiljön, man får dekorativt staffage, där man hade önskat en förklaring. (-) Man bevittnar ett perfekt samarbete mellan regissören och hans fotograf Martin Bodin. Men samtidigt står varje episod för sig i filmen, det hela upplöser sig i en rad vackra, komiska eller fantastiska tablåer, belysande ett ensamt och heroiskt livsöde. Felet är bara, att detta livsöde endast momentant kan gripa oss. Det blir aldrig förklarat inifrån."

DN (C B-n): "Romanens charm låg ju inte minst i kontrasten mellan en ovanlig kvinna och hennes vanliga miljö. Det är synd att inte filmen -- Alf Sjöbergs film -- förmått balansera dessa båda element. Det är bara den ena av de båda komponenterna som här kommer till sin rätt.

Ingen behöver ju tveka om det utomordentliga allvar med vilket Alf Sjöberg gått till en sådan här uppgift: hans konstnärliga samvete är alldeles omutligt. Men det är så omutligt att det förnekar verklighetens fulhet, det vill inte låtsas om trivialiteten. Han hyser ett förakt för det banala. Han korrigerar realismen. Eller rättare: han stiliserar den. Han bearbetar den plastiskt. Det är nu hans program, och han kommer inom kort att lägga fram det -- i anslutning just till denna film.

Felet med dessa vackert stiliserade bilder -- det må gälla svenska björkbackar eller statarlängans interiörer -- är naturligtvis att de inte endast är sköna, utan förskönande. Om Ivar Lo-Johanssons statarvärld ska det lukta illa, man ska med sina nerver känna enformighetens pina, fattigdomens förtvivlan, hopplösheten i tillvarons grå sump. Och man tänker: hur mycket rikare möjligheter måste inte bilden ha än ordet att fånga en sådan atmosfär! Men det är just vad Alf Sjöbergs bilder inte lyckats göra. Hans Rya-Rya står skön mot en skön bakgrund, där hennes skönhet skulle brutit sig ut ur elände och fulhet.

Nu har filmen framför allt sin styrka i Eva Dahlbecks statarkvinna, som verkligen övertygar om sin ambition att inte vara som andra, att inte låta sig kvävas av sin miljö."

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Bara en mor" av Ivar Lo-Johansson (1901-1990) utkom 1939.

I januari 1944 berättades i pressen att "Bara en mor" skulle bli film hos Film AB Imago. Gösta Cederlund var utsedd till regissör och skulle tillsammans med Ivar Lo-Johansson utforma manus. Inspelningen var tänkt komma i gång på senvåren. Härmed ville man fullfölja den med den även av Gösta Cederlund regisserade Kungsgatan (1943) föregående år inledda satsningen på Ivar Lo-Johanssons romaner.

Senare engagerades Birgit Tengroth för huvudrollen, och inspelningen förbereddes noggrant under aktiv medverkan av Lo-Johansson.

Inspelningen startades dock inte som planerat. På sommaren stod det klart att den inte skulle bli av. Bolaget ansåg sig inte kunna använda Lo-Johanssons manus. Det var "För dystert i dessa tider för att tilltala den moderna biopubliken. Den tål inte att se sanningen, till på köpet utan filmtraditionell happy end, berättas på film." (AT 12.7.1944.)

Lo-Johansson avvisade bolagets begäran om omarbetning av manuset. En film om statarnas liv måste göras realistisk, "annars är det ingen mening med det. Är villkoret att det skall ruckas på sanningen och realismen, så får det vara med filmen. Jag kommer aldrig att tillåta en falsk och fadd skildring." (AT 12.7.1944.) (BHg)

Tre år senare togs planerna på att filma boken upp på nytt, men nu av SF, som engagerat Alf Sjöberg för projektet. Som grund låg nu ett av denne delvis i samarbete med Ivar Lo-Johansson utarbetat manuskript och man avsåg att starta inspelningen, som redan fått produktionsnumret 4/47, så tidigt som möjligt på våren, helst redan i april. Alf Sjöberg vidtog en rad förberedelser och bl a provfilmade han några skådespelerskor för huvudrollen som Rya-Rya.

Men olika synpunkter gjorde sig gällande och SF:s ledning beslöt att t.v. inte fullfölja den planerade inspelningen. Det blev därmed första året efter sin återkomst till filmproduktionen, som Alf Sjöberg inte gjorde någon film.

Inte heller följande år, 1948, ansåg SF sig berett att spela in Bara en mor. Åter fick Alf Sjöberg en ledig sommar. Först våren 1949, sedan Alf Sjöberg på grundval av Ivar Lo-Johanssons i sin tur av denne ytterligare bearbetade, ursprungliga filmmanuskript utarbetat ett delvis helt nytt filmscenario, beslöt man genomföra inspelningen. Den var planerad att börja 1 juni 1949 men startade redan första dagarna i maj och höll sedan på till en vecka in i juli.

Strax efter filmens premiär skrev Alf Sjöberg en rikt och belysande illustrerad artikel, "Bara en mor. Reflexioner kring en icke-dokumentarisk film", i Biografbladet, nr 3/1949, s. 158-166, där han formulerade sina synpunkter på filmningen av Ivar Lo-Johanssons roman. Artikelns text är senare omtryckt i G. Lundin - J. Olssons "Regissörens roller. Samtal med Alf Sjöberg", Lund 1976, s. 124-126, och i ett av samtalen i samma bok, s. 64-68, utvecklar Alf Sjöberg sina synpunkter ytterligare.

I ett följande nummer av Biografbladet, nr 4/1949, s. 254-259, analyserade Alf Sjöberg med stöd av ett rikligt, kontinuerligt bildmaterial, kopierat från filmremsan, under rubriken "Omskakning i bildsinnet" ett nyckelparti i filmen.

Samma parti av filmen jämte ytterligare avsnitt i den har sedan på grundval av jämförelser mellan romanen, filmmanuskriptet och den slutliga filmgestaltningen blivit föremål för analys med samtidig presentation av en pedagogisk metod för undervisning i filmkunskap i skolan, utförd av Råland Häggbom och publicerad av Kursverksamheten vid Uppsala universitet 1965. Därutöver är Bara en mor kommenterad och analyserad i G. Lundins "Filmregi Alf Sjöberg", Lund 1979, s. 87-98.

Bara en mor visades som Sveriges bidrag vid Biennalen i Venedig 1950. Martin Bodin erhöll Premio Internazionale per la Fotografia. (GW)

Originaltitel	Bara en mor (Roman)
Författare	Ivar Lo-Johansson

				1949-05-04	1949-07-07
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
	Nyköping	Sverige
Kragsta gård	Vallentuna	Sverige
Pepparboda gård	Upplands Väsby	Sverige
Hagby gård	Täby	Sverige
Berga gård	Danderyd	Sverige
Råcksta gård	Råcksta	Sverige
Löttinge gård	Täby	Sverige
Wenngarns gård	Sigtuna	Sverige
Tvetabergs gård	Södertälje	Sverige
Rönninge	Salem	Sverige

Sverigepremiär	1949-10-31	Röda Kvarn	Nyköping	Sverige	100 min
Urpremiär	1949-10-31	Röda Kvarn	Nyköping	Sverige	100 min
Stockholmspremiär	1949-11-07	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	100 min
Annan visning	1963			Polen		(endast filmstudios)
TV-visning	1976-09-04	TV2		Sverige
	1985-08-20	TV2		Sverige
	1989-07-17	TV2		Sverige
	1990-05-20	Kanal 1		Sverige
	1993-06-29	TV2		Sverige
	1997-11-07	SVT1		Sverige
	2001-04-03	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2012-03-31
	2012-05-08
Cinemateksvisning	2015-01-24	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2015-01-24

Originaltitel	O, det finns ej en vän
Kompositör	Folke Eriksberg
	Erik Johnsson
Sångare	Signe Eklöf

Originaltitel	I mitt himmelska hem
Kompositör	Filip Olsson
Textförfattare	Filip Olsson
Sångare	Nils Hultgren

Originaltitel	Dig skall min själ sitt offer bära
Textförfattare	August Afzelius	(1814)
	Britt G. Hallqvist	(textbearbetning 1979)
Sångare	kör

Originaltitel	När juldagsmorgon glimmar
Textförfattare	Abel Burckhardt	(tysk text 1845)
	-	(okänd svensk översättare 1851)
Sångare	kör

Bodil	Köpenhamn	1953			(bästa europeiska film)
Pris för bästa foto	Venedig	1950		Martin Bodin	(Premio Internazionale per la Fotografia)

Barnafödsel

Bröllop

DK Drama

DK Litterära förlagor

Dödsolyckor

Fotograf

Höbärgning

Inspektor

Lärarinnor

Mjölkning

Nakenbad

Nyköping

Sjukhus

Skvaller

Statare

Statarlänga

Torsåker

Uppsägningar

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2758

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2735

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2780

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2762

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2734

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	135 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	25 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Rya-Rya (Just a mother).
Omfång	19 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Nur eine Mutter.
Omfång	19 s.
Språk	Tyska

Typ	Synopsis
Manustitel	Efter Ivar Lo-Johanssons roman.
Omfång	2 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Rien qu'une mère.
Omfång	55 s.
Språk	Franska

Typ	Kringmaterial
Omfång	2 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	8
Dia	1
Album	Ja

Typ	Program folio
Språk	Svenska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Svenska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Norska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Svenska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Danska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Längd i minuter	102 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264