Tvärbalk (1967)

Media (3 st)

Originaltitel	Tvärbalk
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Jörn Donner
Manus	Jörn Donner
Förlaga	Tvärbalk (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Sandrew Film & Teater AB
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1967-04-10

Medverkande

Ulf Palme
Leo Wittö

Gunnel Broström
Inez Wittö, hans fru

Harriet Andersson
Noomi Moldovan

Ernst-Hugo Järegård
Magnus, konstnär

Brita Öberg
Leos mor

Barbro Nordin
Jörel, Leos syster

Visa fler

Handling

Leo Wittö, född Nilsson, är en medelålders svensk statstjänsteman. Hans hustru Inez arbetar på museum och har två barn från ett tidigare äktenskap. Parets levnadsstandard har nått den...

Visa hela handlingen

Press

Lasse Bergström i Expressen gav uttryck åt kritikernas samfällda reaktion när han som rubrik satte "Tvärbalk Donners bästa film". Trots detta omdöme riktade flera kritiker in sig på...

Visa all press

Leo Wittö, född Nilsson, är en medelålders svensk statstjänsteman. Hans hustru Inez arbetar på museum och har två barn från ett tidigare äktenskap. Parets levnadsstandard har nått den nivå där det är aktuellt att bygga villa men en del av det erforderliga kapitalet fattas. I det äktenskapliga samlivet finns inslag av sadism vilket tillfredställer bägge makarna och täcker bristen på djupare gemenskap. Inez har inlett en förbindelse med konstnären Magnus, en vän till familjen.

Leo stöter ihop med Magnus och försöker pumpa honom på uppgifter om hustrun men han avvisar antydningarna. Han berättar i stället att han träffat en kvinna, i vars sällskap "man känner att det är något billigt med hela den här stan, hela det här landet". Det är Noomi Moldovan, en judisk flykting som kommit till Sverige från ett tyskt koncentrationsläger 1945, psykiskt och fysiskt märkt för livet.

Noomi och Magnus inbjuds till familjen Wittö. Samvaron präglas av svenskarnas klumpiga och osäkra försök att tillgodogöra sig Noomis erfarenheter men hon utlöser också andra spänningar mellan dem. Några dagar senare besöker Leo sin mor, som är sömmerska, i syfte att låna pengar till villan. Noomi kommer dit i klänningsärende. Hon är upprörd och förödmjukad av den tyska statens låga ersättning till nazismens offer och känner behov av Leo. De är tillsammans hela kvällen och natten.

Veckorna går utan att Leo tar någon ny kontakt med Noomi. I ensamheten försjunker hon i minnen från barndomen i Ungern. Inez fortsätter att träffa Magnus. En dag söker Noomi upp henne. Med undermeningar låter Inez förstå att Noomi ingenting har att vänta av Leo.

Leos mor insjuknar i cancer och opereras. Han vakar vid sjukbädden. Noomi tillbringar midsommaren med Magnus i skärgården men kan inte delta i lekarna. Minnena behärskar henne. På midsommardagen dör Leos mor och efter begravningen söker han upp Noomi för att be om förlåtelse för sin tidigare likgiltighet. Men Noomi avvisar hans kärleksförklaringar. Hon säger att hon är förstörd för alltid och att ingen kan älska henne. Hon anklagar honom för att vilja snylta på människor som har det sämre än han själv.

Leo bryter upp ur sitt äktenskap. Än en gång letar han rätt på Noomi och nu tar hon emot honom. Hans kärlek vinner hennes tilltro. En bräcklig gemenskap växer fram mellan dem, i varje ögonblick hotad av Noomis förflutna. Inez lever nu tillsammans med Magnus och bägge börjar finna en viss glädje i förhållandet. Kallt och sakligt gör hon upp med Leo om de ekonomiska villkoren för skilsmässan. Han behåller bara kärleken till Noomi. Hon har fått ett återfall i tuberkulos och vårdas på sjukhus inför en operation vars utgång är oviss. Hon vill göra Leo fri från alla löften, vill inte binda honom vid en "krympling". Men Leo stannar hos henne medveten om att i deras ömsesidiga tillgivenhet ligger hennes möjligheter att överleva.

Pressreaktion Svensk filmografi

Lasse Bergström i Expressen gav uttryck åt kritikernas samfällda reaktion när han som rubrik satte "Tvärbalk Donners bästa film". Trots detta omdöme riktade flera kritiker in sig på allvarliga brister i Donners sätt att skildra i bild. Maria Ortman i BLM skrev att Donner genom att skala bort oväsentliga detaljer i skeendet gjort detta mindre åskådligt. Hon tyckte även att regissören dolde sitt eget förhållande till det stoff han presenterade. Mauritz Edström gav uttryck åt liknande tankegångar och talade om "oförmåga att överrumpla livet med kameran". Jonas Sima i Chaplin analyserade denna brist på närhet till människorna i Donners filmer och menade att den var en följd av ett medvetet filmspråk som han kallade "formens alienation". Om Harriet Anderssons utomordentliga fina tolkning av den judiska flyktingen var kritiken enig.

"Jörn Donner står själv med endast en fot i det svenska folkhemmet: han har ofta sparkat med den", skrev Lasse Bergström och fortsatte: "Men i "Tvärbalk" är han aktsam med nyanserna, hela filmen är ett sökande efter mognad. Allvaret i detta sökande gör "Tvärbalk" till en mogen film. Någon sådan har Donner inte tidigare gjort. Han arbetar för första gången på ett fast konstnärligt underlag. Detta har gett honom en ny frihet."

Även Mauritz Edström (DN) talade om den litterära förlagans betydelse: "Jörn Donner har i "Tvärbalk" som är hans fjärde film för första gången arbetat med utgångspunkt från en annans material - Sivar Arnérs roman. Som man föreställt sig efter hans tidigare filmer har det inneburit en viss befrielse för honom. Han berättar livligare och tätare och undgår banala dödpunkter, som kunde drabba honom förut. (-) Men ytterst tycker jag han saknar förmåga att forsla in verklighet. Det finns en abstraktion i hans frågeställningar som är olycklig, eftersom hans filmer rör sig kring nutidsmänniskors samlevnadsproblem. Hans avgörande brist hittills är oförmågan att överrumpla livet med kameran." DN hade satt rubriken "Harriet Anderssons film", vilket motiverades av följande omdöme: "Skildringen (-) rymmer en allt annat överskuggande insats. Den är Harriet Anderssons. Hon gör Noomi med en mörk intensitet och stark inre låga (-). Det finns en ödmjukhet i hennes sätt att närma sig uppgiften och en förståelse av den som gör Noomi mycket verklig. Det är en helt självständig insats och man kan säga att redan den gör "Tvärbalk" till en sevärd och intressant film. Men tyvärr understryker den också hur tunn filmen i övrigt är. Det finns nästan ingen yttervärld i den, och väljer man en sådan slutenhet blir spelets uppladdning avgörande."

Carl Henrik Svenstedt (SvD) tyckte att "Tvärbalk" gav återklang av femtiotal och deklarerade distans både till dess form och innehåll: "Nu är det kanske så att jag inte förstår Donners filmspråk, lika litet som jag känner för Arnérs litterära stil. Speciellt i det här fallet, eftersom jag tillhör en generation som inte har någon lust att associera mig med fyrtiotalets skuldkänslor över vad som inträffade. Vi har inget ansvar för det, ingen skuld att ta på oss. Det innebär inte historielöshet, tvärtom, det medför en skärpt medvetenhet om aktuella paralleller. Det är nu det gäller, föräldragenerationen får släpa på sina egna misstag."

Kommentar Svensk filmografi

Sivar Arnérs roman utkom på Bonniers Förlag 1963 och recenserades då av Jörn Donner. Han ansåg att det i romanen fanns personer som var "oerhört typiska för svenska attityder, inte bara de intellektuellas" och beskrev dem i följande ordalag: "De har samvete. De undrar vad som borde göras i Afrika eller Asien. De ängslas över om de vågar äta sin mat eller inte. Men för dem är inte världen som sådan ett samvetsproblem. Deras eget samvete är samvetsproblemet. De framstår som engagemangets fariséer."

Påföljande vår skrev Donner kontrakt med Sandrews om inspelning. Denna ägde rum sommaren 1966 på olika ställen i Stockholm. Sjukhusscenerna togs bl.a. på Blackebergs sjukhus. Några scener togs även i Ungern. Kort före inspelningens början syntes Harriet Anderssons medverkan osäker då hon kontrakterats för en större roll i den amerikanska racerfilmen "Grand Prix". Planen realiserades dock ej. Ett ovanligt inslag i skådespelargruppen var Brita Öberg. Hon var känd för sin framställning av Eulalia i Åsa-Nissefilmerna.

Filmen blev ett ekonomiskt bakslag och kvalitetspremie från Svenska Filminstitutet uteblev. Detta torde ha bidragit till att Donner ej erbjöds ytterligare kontrakt i Sverige. Han flyttade sin verksamhet till Finland.

"Tvärbalk" skulle ha visats vid Filmfestivalen i Moskva på försommaren 1967 men togs bort ur programmet av den sovjetiska festivalledningen. Enligt Donner kunde det faktum att filmen behandlade ett judiskt flyktingöde ha haft betydelse för beslutet.

Filmen distribuerades i Frankrike under titeln "Chassé(s) Croisé(s)", i Tyskland under titeln "Querbalken".

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se