Människors rike (1949)

Media (90 st)

Originaltitel	Människors rike
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gösta Folke
Manus	Karl-Fredrik Björn
Förlaga	Människors rike (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Svenska AB Nordisk Tonefilm
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1949-09-19

Medverkande

Ulf Palme
Kjell (Arvid) Loväng

Anita Björk
Birgit (Maria) Larsson, distriktssköterska

Erik Hell
Aron Loväng, Kjells bror

Ragnvi Lindbladh
Sonja Eriksson

Märta Arbin
Inga Loväng, Kjells och Arons mor

Oscar Ljung
Andreasson, Kjells granne

Visa fler

Handling

Sonja Eriksson på gården Längtevik presenterar fästmannen Aron Loväng för sin far, Måns-Erik. Denne säger genast sitt hjärtas upprörda mening om Aron, som efter faderns död...

Visa hela handlingen

Press

AT (GITS): "När Nordisk Tonefilm i fjol förbluffade oss med att göra en kassapjäs av en bondeskildring som alltigenom var sann i sin återgivning av människor och lantlig nutidsmiljö, en...

Visa all press

Sonja Eriksson på gården Längtevik presenterar fästmannen Aron Loväng för sin far, Måns-Erik. Denne säger genast sitt hjärtas upprörda mening om Aron, som efter faderns död tillsammans med brodern Börje tvingade fram försäljning av släktgården mot Kjells, den tredje broderns, vilja. Måns-Erik lugnar sig efter en stund. Han ska aldrig ta upp saken igen, lovar han.

Aron har det svårt. Han vantrivs på fabriken i Arnum, där han arbetar, och han tärs av mindervärdeskänslor gentemot den viljestarke Kjell. Han känner sig skuldmedveten över gårdsförsäljningen men misstänker samtidigt brodern för att ha något ihop med Sonja. 
 
Kjell arbetar hårt med att rusta upp en liten förfallen gård han köpt. Hans fästmö Birgit försöker muntra upp honom men lyckas inte slå hål på bitterheten.
Doktor Osbor, som nu äger Lovängs släktgård, söker upp Kjell och ber om hjälp med slåttern. Kjell är avvisande. Är det inte väl mycket begärt, frågar han, efter att ha drivit honom från gården genom att köpa den för överpris? Osbor säger att han trodde att bröderna hade varit överens om försäljning. Till sist lovar Kjell att rycka in i slåtterarbetet.

Aron dyker upp full hemma hos Kjell och säger åt honom att lämna Sonja i fred. Bröderna kommer i handgemäng och Aron blir nedslagen, innan han ger sig i väg.
Birgits far, mor, bror, syster och svåger anländer till Kjells gård på inspektionsvisit. De rynkar alla på näsan åt det de ser - alla utom brodern. Han lägger bort titlarna med Kjell.
Aron och Sonja förlovar sig på Längtevik under julen. Men när de sedan ska gifta sig, tänker de resa bort. Måns-Erik är upprörd över att inte få hålla bröllop.
När bröllopsdagen är inne, kommer Kjells och Arons mor Inga till Kjell och Birgit. Hon vill att de tre ska skicka ett gemensamt gratulationstelegram. Kjell vägrar först men låter sig övertalas. För Sonjas skull, säger han.
En tid senare ska det stånda bröllop mellan Kjell och Birgit. Aron vill inte vara med om någon uppvaktning. Då köper jag en present för mina pengar, säger Sonja.
Till bröllopsfesten är Birgits bror den ende från hennes släkt som kommer.
Det är auktion. Både Kjell och Aron är där men de talar inte med varandra. Kjell börjar bjuda på en häst. När Aron upptäcker att brodern vill ha hästen, börjar han bjuda över. Kjell får ge sig. Hästen går till Aron.
Efter auktionen cyklar Aron omkull och skadar sig svårt. Han låter senare antyda att Kjell är skuld till skadorna. Han säger inte mer. Han "vill inte röra" i saken.
Doktor Osbor erbjuder Kjell att köpa tillbaka sin släktgård på förmånliga villkor. Birgit vill ha honom att slå till, men han tackar nej. Han hatar skulder.
Också Sonja försöker övertala Kjell att genomföra köpet. Aron vill ställa allt till rätta, säger hon, han vill hjälpa. Men Kjell vill inte ha någon hjälp. Har du någonsin försökt förstå? frågar Sonja. Allt är inte Arons fel!
Kjell och Aron möts ute på ett fält. Jag har ändrat mig, säger Kjell, det blir som du vill med gården.
Aron tittar mot himlen. Det blir regn, säger han.
Bröderna står tysta tillsammans.

Pressreaktion Svensk filmografi

AT (GITS): "När Nordisk Tonefilm i fjol förbluffade oss med att göra en kassapjäs av en bondeskildring som alltigenom var sann i sin återgivning av människor och lantlig nutidsmiljö, en bondefilm som vann publik trots att lösskäggen, snusdosorna och putällerna saknades, började man hysa förhoppningar om en ny bondediktning i celluloid. Människors rike infriar i viss mån förhoppningarna. Den är i sin syn på landsbygdens bebyggare och deras problem klart positiv, och den ger oss belägg för att den folkgrupp, som i långa tider utsatts för en stupid karikatyr på film och annorstädes, också utgör ett högklassigt dramatiskt stoff. (-)

Men Gösta Folke är ojämn och hans film är ojämn. Mellan toppavsnitten finna här longörer som är oförlåtliga. Man sitter stundom otålig och mumlar för sig själv: Nå, kommer inte repliken snart?

Vidare finns här episoder som är så banalt sentimentalt utformade, att man helt plötsligt känner igen amerikansk mamma-film av sämsta publikfriande märke."

DN (C B-n): "Saljefilmen Människors rike är verkligen en konsekvent genomförd folkfilm -- med det mesta av vad man i det ordet vill lägga in av både kritik och erkännande.

Den som vill sätta sig på höga hästar har lätt att mörda den med några lansstötar. Dess bondfolk är tecknade efter schablon, dess psykologi är på något sätt älskvärt grund; i scenariot har Rune Lindström ännu en gång gärna låtit sig falla offer för sötaktighetens och salvelsens frestelser. (-)

Men det är, som sagt, framför allt i bisatserna som denna sentimentalitet söker sig utlopp. Eljest håller filmen rätt väl den hyggliga folkliga berättelsens stil. Det låter kanske inte så roligt, men den är ärlig och redbar -- som det heter. Det finns en allvarlig dramatisk konflikt i den brödratvist som Sven Edvin Salje färgrikt skildrar, en konflikt med djupa rötter i litteraturen. Han har moderniserat den, även om aktualiseringen inte sträcker sig längre än till tiden före den Sköldska jordförvärvslagen."

SvD (Lill): "För ett år sen kom den första Saljeboken i filmupplaga, På dessa skuldror, som ett sympatiskt avsteg från den slentrian som länge vidlått allmogeskildring på film, fri från både snusgubbskomik och förlegad folkviseromantik. (-) Den nya filmen har samma övertygande vardagston, samma trovärdiga handlingsförlopp, samma äkthet i miljö -- men den flyter inte på långt när fram så lätt, så mjukt och rytmiskt som föregångaren. Här finns longörer, ovidkommande detaljer som inte inarbetats i skeendet och alltför oförmedlade övergångar. För den som icke sett första delen -- och slipper göra ofördelaktiga jämförelser -- erbjuder sannolikt handlingens utveckling vissa oklarheter."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Människors rike påbörjades 19.5.1949 och avslutades 24.7.1949.
Romanen "Människors rike" av Sven Edvin Salje (f 1914) utkom 1944. Den utgör en fortsättning på "På dessa skuldror", utgiven 1942 och även den filmatiserad (se kommentar till 1948/24).

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se