Dollar (1938)

Media (191 st)



I Gustaf Molanders Dollar vill Sveaverkens direktör övertyga en rik amerikansk släkting att investera i det svenska bolaget, men romantiska förvecklingar sätter käppar i hjulen för dollarkonspirationen. En cynisk relationskomedi livligt gestaltad av publikfavoriter från den svenska trettiotalsfilmen.

Dollar är en filmversion av Hjalmar Bergmans pjäs med samma namn, en satirisk skildring av svenska och amerikanska värderingar på kollisionskurs, som författaren skrev efter att ha tillbringat fyra olyckliga månader i Hollywood 1924. Efter framgångarna med Swedenhielms (1935) arbetade regissören Gustaf Molander med i princip samma produktionsteam på Dollar, inklusive dramatikerns änka Stina Bergman som manusförfattare.

Filmen inleds hemma hos teaterdivan Julia Balzar (Ingrid Bergman) som känner sig övergiven av sin ständigt arbetande make Kurt (Georg Rydeberg), VD för det stora bolaget Sveaverken, och låter irritationen gå ut över sina gäster, svägerskan Sussi Brenner (Tutta Rolf) och den godmodiga småbarnsmamman Katja von Bathwyhl (Birgit Tengroth). Samtidigt försöker Katjas äkta hälft Ludwig (Håkan Westergren) med Kurts hjälp få Sussis make, den stilige spelmissbrukaren Louis (Kotti Chave), att lämna ett olycksaligt kortspelsparti på deras klubb. Louis, som hade lovat Sussi att inte besöka klubben, skaffar sig en skuld som blir viktig för filmintrigen.

Kurt och Julia behöver resa till Åre för att sammanstråla med Kurts amerikanska dollarmiljonär till släkting och övertala henne att investera i Sveaverken. De andra paren följer med, och väl i fjällen drivs konflikten mellan Sussi och den själviska Julia, som har för vana att flörta med Louis när hon vill göra Kurt svartsjuk, till sin spets. Sussis får ett nervöst sammanbrott och behandlas av sanatorieläkaren doktor Jonson (Edvin Adolphson). När Miss Mary Jonston (Elsa Burnett) väl dyker upp visar hon sig tala svenska men misstolkar med sitt praktiska, ekonomiska synsätt svenskarna, som styrs av känslor och moralvärderingar. Dessutom verkar hon mer intresserad av den tystlåtne fjälldoktorn än av sina svenska släktingars affärer.

Ingrid Bergman, som snart skulle få sitt internationella genombrott med den amerikanska remaken av Molanders Intermezzo, fick strålande recensioner för sin tolkning av primadonnan Julia. För den norska skådespelerskan Tutta Rolf, som också medverkade i många av Molanders trettiotalsfilmer, var rollen som den osäkra Sussi otypisk; hon spelade annars oftast mer spralliga figurer. Edvin Adolphson, som också var verksam som regissör, hade som skådespelare en macho-image som sammanfattas bra i Aftonbladets recension av Dollar: "han kanske säger allra mest när han mumlar mellan energiskt sammanbitna betar. En karl. En hederskarl."

Stina Bergman har spridit ut handlingen, som i pjäsen utspelar sig helt och hållet på hotellet i fjällen, till mer varierade miljöer. En annan skillnad mellan pjäs och film är att romantiken – och komplikationerna i de tre äktenskapen – får ta större plats, medan kritiken av amerikansk okänslighet och besserwissermentalitet tonas ner något. Dessutom motiveras Sussis neuros på ett mer trovärdigt sätt. Både Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets recensioner beskrev Stina Bergmans bearbetning som en förbättring av teaterförlagan, där pjäsens styrkor bevarats medan svagheter rensats bort.

Filmen fick alltså ett mycket positivt mottagande vid sin urpremiär. En nutida filmpublik lär dock notera en del mindre angenäma tidsmarkörer i skildringen av Miss Jonstons afrikansk-amerikanska betjänter och Dr Jonsons samiska patienter. Men porträttet av Miss Jonston och det som Svenska Dagbladet kallar "ironien över amerikansk brack- och uppkomplingsmentalitet" är en intressant föregångare till nutidens fascination med amerikanskt lyxliv i program som Svenska Hollywoodfruar. Och även om delar av Dollars humor är daterad så är recensenternas positiva omdömen om skådespeleri och dramatisk uppbyggnad befogade.

Ingrid Stigsdotter (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Dollar
Svensk premiärtitel	Dollar
Distributionstitel	Dollar (Danmark) Dollar (Norge) Dollareita (Finland) Dollar (Finland) Dollar (USA)

Regi	Gustaf Molander
Manus	Stina Bergman Gustaf Molander (ej krediterad)
Produktionsledare	Stellan Claësson
Foto	Åke Dahlqvist
Musik	Eric Bengtson (originalmusik - ej krediterad)
Arkitekt	Arne Åkermark
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Terrence Wendt
Regiassistent	Bertil Edgardh
Ej inspelat manus	Weyler Hildebrand Torsten Lundqvist
Inspicient	Gösta Ström
B-foto	Stig Berns
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Orkester	SF-orkestern
Orkesterledare	Eric Bengtson
Scenografiassistent	Olle Oldenburg
B-ljud	Bengt Runsten
Förtexter	Alva Lundin

Ingrid Bergman	Julia Balzar, skådespelerska
Georg Rydeberg	Kurt Balzar, Julias make, direktör för Sveaverken
Tutta Rolf	Sussi Brenner
Kotti Chave	Louis Brenner, Sussis make, löjtnant
Birgit Tengroth	Katja von Battwyhl
Håkan Westergren	Ludvig von Battwyhl, Katjas make
Edvin Adolphson	doktor Jonson, sanatorieläkare
Elsa Burnett	Mary Jonston, amerikanska
-	Ej krediterade:
Millan Bolander	syster Karin
Gösta Cederlund	herre på Kungliga Yachtklubben
Erik Rosén	herre på Kungliga Yachtklubben
Carl Ström	herre på Kungliga Yachtklubben
Axel Högel	Andersson, garderobsvaktmästare på Yachtklubben
David Erikson	hotellportiern
Allan Linder	Kalle, hotellpojken
Helge Kihlberg	Jansson, kypare på Yachtklubben
Erland Colliander	herre på Yachtklubben
Nils Dahlgren	herre på Yachtklubben
Yngwe Nyquist	herre på Yachtklubben
Ernesto Dethorey	Mr. Walker, den argentinske pokerspelaren
N. Dickson	Charles, Mary Jonstons betjänt
Hester Harvey	Mammy, Mary Jonstons uppasserska
Aina Elkan	hotellkontorist
Olle Björklund (som Sven Björklund)	en ung man i hotellobbyn
Silvia Zelazowsky	en kvinna i hotellobbyn
George Fant	en ung man i hotellobbyn
Margareta Bergfelt	en kvinna i hotellobbyn
Ingrid Envall	hotelluppasserska
-	Bortklippta i den slutliga filmen:
Gustaf Lagerberg	herre på Yachtklubben
Richard Lindström	herre på Yachtklubben

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1938
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

Tre familjer bor grannar och har komplicerade inbördes relationer. Direktör Kurt Balzar är verkställande direktör för Sveaverken. Hans fru Julia, som är skådespelerska, är bitter över att han ständigt arbetar och inte har tid med henne. Louis Brenner är begiven på hasardspel och är gift med Sussi som nyss förlorat sitt barn. Den förmögne godsägaren Ludvig von Battwyhl är gift med den alldagliga Katja, som är smickrad de gånger Kurt flirtar med henne men inte gärna hoppar över skaklarna. Julia är intresserad av Louis.

Louis befinner sig på en klubb medan Sussi sitter hemma och är orolig för honom. Trots att Katja försöker lugna henne anar Sussie det värsta. Louis spelar bort en större penningsumma till en mr Walker och ger denne en check. Han lovar ordna täckning inom tre dagar. Kurt, som också finns på klubben, har fått meddelande att en okänd kvinnlig släkting ska komma på beök. Hon har bett honom hjälpa henne investera sina pengar. Han har inte tid att åka till fjällen och träffa henne där. Han har bett Julia och de andra, som ska åka dit, att underhålla henne. Han förklarar att han inte längre vill hjälpa Louis med hans skulder.

Julia får reda på att Louis spelat bort mycket pengar och får uppfattningen att han hotas av fängelse om han inte kan täcka skulden. Julia börja sälja av sina aktier i Sveaverken för att hjälpa honom. Aktierna sjunker i värde och detta hotar Kurts planer på en obligationsemission. Ludvig köper hennes återstående aktier. Julia ger Sussie dennes check och ber henne sätta in pengarna på Louis konto. Hon förklarar att Ludvig bara är en mellanhand.

Doktor Jonson är föreståndare för ett nervsanatorium i Åre. Han vårdar en sjuk sameflicka. Efteråt beskriver han i hotellets sällskapsrum de strapatser han varit med om. Hans åhörare är Katja, Ludvig, Sussie, Louis, Julia och Kurt. Kurt har kunnat slita sig från jobbet, eftersom obligationsaffären blivit lagd på is. Sussie undrar vem som betalt Louis spelskuld. Hon misstänker Julia och blir svartsjuk på henne. Hon drar sig undan och Louis skyller hennes nervklenhet på minnet av det döda barnet. Louis undrar om det är Ludvig som satt in pengarna men denne förklarar att det var Kurt, som blir förvånad när Louis sedan tackar honom. Kurt hyser vissa förhoppningar om att den väntade amerikanskan ska hjälpa honom med hans affärer.

Det drar ihop sig till snöstorm på fjället. Sussie är ute och virrar på sina skidor. Hon faller utför ett stup men hittas av några samer som bär henne till vägen där de hejdar en bil. I bilen färdas Mary Johnstone med chaufför. De tar med sig Sussie till hotellet. Där träffar hon sin släkting Kurt och de övriga. Mary förstår att grannfamiljerna lever i ett slags lösa förbindelser. De försäkrar att deras relationer är harmlösa. Miss Johnstone har dock sett till att ta reda på de ekonomiska förehavanden som varit.

Sussie har blivit hysteriskt förlamad av sina upplevelser och läggs in på nervsanatoriet. Miss Johnstone brer ut sig med diverse kvasipsykologiska teorier, alltmedan doktor Jonson kallsinnigt lyssnar på henne. Han uppträder ganska buffligt vilket dock endast ökar hans attraktion i hennes ögon och hon menar att detta bara är ett pansar kring ett känsligt hjärta. Hon slår vad med honom. Om han lyckas bota Sussie inom tolv timmar ska hon bekosta tio vårdplatser. Annars ska han träda i hennes tjänst. Hon lockar med Amerika för där skulle han få resurser.

Sussie råkar se Julia omfamna Louis och får ett sammanbrott. Julia undrar varför hon hatar henne och till sist får hon Sussie att förstå att det är ingenting mellan henne och Louis. Han älskar bara Sussie. Hon berättar om sitt eget miserabla äktenskap och Sussie blir lugn igen. Senare säger Julia till Louis att hon inte vill hyckla för miss Johnstone för att hjälpa Kurts affärer.

Miss Johnstone samlar hela sällskapet och man talar ut om all lögn, förställning, ohederlighet och otrohet. Även om hon missförstått mycket kommer många sanningar i dagen. Mitt i all upprördhet börjar Sussie att gå igen. Miss Johnstone säger sig ha vunnit vadet, vilket doktor Jonson motvilligt erkänner. Men han avvisar hennes vidare inviter.

De andra har fått vissa insikter av det som hänt. Kurt har lärt sig att affärerna inte är allt här i livet. Han tänker rentav avstå från sina moderniseringsplaner för firman och stället ägna Julia mer uppmärksamhet. Louis har blivit fri från sitt spelberoende och Sussie har blivit med barn.

Morgonen efter ska Miss Johnstone resa. Då kommer doktor Jonson tillbaka efter ett sjukbesök och beordrar att man bär upp hennes bagage igen. De kysser varandra ömt i foajén.

Censurnummer	57605
Datum	1938-05-10
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2135 meter
Kommentar	Aktlängder: 600-595-550-390 = 2135 meter. Aktlängder: 600, 595, 550, 390.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2135 meter
Längd i minuter	78 min
Akter	4 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (Per Lindberg): "Svensk filmproduktion har i dessa dagar börjat debatteras på nytt. Närmast är det en något bullrande militärfars, som väckt mer buller än nöden krävt.

I den debatten kommer nu Svensk Filmindustri med ett starkt inlägg: Molanderfilmen Dollar.

Om vi nu skulle...

Om vi nu skulle bullra lite omkring de värdefulla filmer som också göras av svenska producenter. Kanske dessa producenter då skulle bli animerade att söka intressera publiken för intressanta ting. Tänk t. ex. på vad Hjalmar Bergman betytt för svensk film och vad filmen betytt för honom. De populariserade varandra. Swedenhielms var till glädje inte bara för oss ringaktade sybariter. Den var bra också enligt filmchefens berömda definition att en bra film är en film som bär sig. Och nu öppnar S. F. sin egid på China med en ny film efter en pjäs av Hjalmar Bergman. En film som med säkerhet också den kommer att bära sig.

Hjalmar Bergman reste en gång till Amerika, engagerad av Hollywood för att skriva filmmanuskript. Men han reste tillbaka före kontraktstidens utgång. Jag mötte honom i Paris den dagen han kom hem till Europa. Sällan har jag sett en människa så ursinnigt lycklig. Över att ha kommit helskinnad i land i den gamla världsdel där ännu den grekiska filosofins grundval bestod att människan är tingens mått.

Efter den betan blev sagoberättartrollet från Bergslagen något av en moralist. Människorna mellan Medelhavet och polcirkeln må nu vara hurudana de än äro, menade han. Marionetterna från Charlatanien voro värre.

Och så skrev han sin komedi 'Dollar'. Han skildrade i den hur lättsinnet hos herrar och damer Swedenhjelm, de Lorche, Battwyhl fick de stolta Sveaverkens aktier att sjunka och hur dollarn ryckte an för att ta ledningen. Och han mötte denna anryckning med komedins lätta artilleri. 'Tja, vi gamla, ruinerade, degraderade européer, vi ä ett nyckfullt släkte. Ibland tro vi att lyckan består i att äga, ibland i att icke äga.' Pjäsen var en spirituell konstprodukt, med en del skavanker. Av den pjäsen har nu Stina Bergman gjort en film där skavankerna äro borta. En film behöver ju inte låsa fast handlingsförloppet till en spelplats. Miljöerna kunna skifta i behaglig omväxling. Och förloppet kan bekvämt få ha sin naturliga gång. Därmed följer också att dialogen kan bli mer direkt, utan någon högre skolas konstmässighet.

Författare och regissör ha tagit ut handlingen i Dollar till en lagom följd av skiftande miljöer. Och berättelsen flyter klart fram. Handlingen blir konkret och publiken nöjd.

Recensenten skulle varit ännu nöjdare, om inte satiren i motsättningen mellan Sverige och Amerika, kronan och dollarn, trubbats av. Som det nu är handlar filmen i stället om följande: 'Vad ni trodde vara en stor skandal, var bara en liten härva nödlögner'.

Över det Bergmanska temat ha författare och regissör broderat en underhållande psykologisk replikkomedi om något som kallas 'kärlekens ljuva vanvett', en kärlek som blivit vanvettig av prat om pengar.

Det finaste i denna spirituella komedi är att man genom alla de skiftande scenerna lyckats behålla en enhetlig Bergmansk ton av fladdrig, hjärtlös spydighet, vilken ger de eviga smågrälen deras charm, och vardagsnötningen en tillsats av gott humör.

Råsundaledningen har tydligen haft ett alldeles speciellt nöje av att göra denna film. Nämligen nöjet att få visa fram en imponerande ensemble av begåvade ungdomar, så väl tränade och samspelta att ingen teater i Sverige för närvarande kan uppvisa något bättre.

Julia Swedenhjelm, teaterapan -- henne äro vi ju vana att se som en karikatyr på en äldre primadonnas yrkessvaghet. Ingrid Bergman gjorde henne däremot till en ung fru Europa, än ljus, än mörk, rikt nyanserad i en utsökt komedistil. Teaterapan blev alls ingen stjärnroll utan en människa, långt mera levande än man är van vid att få se på film.

Överlag hade man försökt glömma det dumma filmbegreppet stjärna, för att i stället göra människor. Inte minst förbluffade Tutta Rolf. Hon hade kommit mycket långt ifrån sin egen schablon. Man kunde rent av glömma Tutta Rolf för den lilla fru som hon spelade. Djupt rörande blev scenen där Sussi erkänner sin svartsjuka mot Julia och Julia sin mot Sveaverken.

En tredje dam vann också publikens gehör, Elsa Burnett som miss Amerika. Rollen är visserligen tämligen unik, men skådespelerskan fick publiken att åtminstone vilja tro på henne.

Det fanns i filmen något annat som också är tämligen unikt, nämligen en samling riktiga karlar. Edvin Adolphson har ju alltid visat sin styrka i facket, men denna gång hade han en önskeroll som domptör. Georg Rydeberg har väl aldrig spelat en mogen man så moget som här. Och Håkan Westergren som Ludvig, greven med bondnävarna, gjorde denna Bergmanska favoritgestalt till publikens favorit.

Det är inte alla dar man får se en så spirituell och charmerande svensk komedi som Dollar, iscensatt efter konstens bästa regler och spelad i en så frisk och levande ton."

Kommentar Svensk filmografi

Teaterpjäsen "Dollar" av Hjalmar Bergman (1883-1931) uruppfördes på Oscars-Teatern i Stockholm den 1.9.1926.

Ett första manuskript, författat av Weyler Hildebrand och Torsten Lundqvist godkändes ej för inspelning.

Det finns en mycket initierad artikel kring tillkomsten av teaterpjäsen och filmen Dollar, skriven av Stina Bergman (1888-1976) 1938 för SFs programhäfte. Stina Bergman, änka efter Hjalmar Bergman, var även filmens manusförfattare tillsammans med regissören Gustaf Molander.

Originaltitel	Dollar (Pjäs)
Författare	Hjalmar Bergman

				1938-05-07	1938-07-06
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
	Åre	Sverige	(exteriörer)

Sverigepremiär	1938-09-05	China	Stockholm	Sverige	78 min
Urpremiär	1938-09-05	China	Stockholm	Sverige	78 min
TV-visning	1982-05-03	TV1		Sverige	75 min
	1988-09-30	TV1		Sverige	75 min
	1995-08-17	TV2		Sverige	75 min
	2000-05-12	SVT1		Sverige	75 min
Cinemateksvisning	2015-09-27	Filmhuset	Stockholm	Sverige
TV-visning	2016-01-18	SVT1		Sverige
	2016-12-27	SVT1		Sverige
	2017-06-24	SVT1		Sverige

Originaltitel	In Ravenna
Kompositör	Hans May

Originaltitel	Wiegenlied/Guten Abend, gut' Nacht .../Des Knaben Wunderhorn
Kompositör	Johannes Brahms	(1868)
Textförfattare	Knut Nyblom	(svensk text)

Vi mötte stormen (1943)

Citat ingår från

Dollar (1938)

Aktier

Börsen

Check/utan täckning

Direktörer

Förlamning/hysterisk

Godsägare

Hasardspel

Läkare

Miljonärska

Nationella minoriteter, samer

Samer

Sanatorier

Sjuksyster

Skådespelerska

Snöstormar

Svartsjuka

Åre

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2118

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2119

Typ	Duplikatnegativ Huvudtext
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	40

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	40

Typ	Bildnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	DOLLAR
Affischdesign	[?] [Åke?)

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	S.F.-stjärnor i Hjalmar Bergmans DOLLAR
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Birger Lundqvist

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	DOLLAR
Tryckeri	Ivar Hæggströms lito

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	DOLLAR
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	DOLLAR
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Dollar
Omfång	Kimono i rosa siden med broderi

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Dollar
Omfång	Liv rosa siden med broderi, till kimono

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Dollar
Omfång	Kjol i rosa siden med broderi, till kimono

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Omfång	54 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	147 s. Rollista.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Svensk filmindustri presents Dollar.
Omfång	128 s. + 4 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dollar.
Omfång	52 s. + 1 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Omfång	54 s. + 1 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dollar. Nach einer Komödie von Hjalmar Bergman.
Omfång	34 s. + 1 s.
Språk	Tyska

Typ	Synopsis
Omfång	1 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Dollar. After a comedy by Hjalmar Bergman.
Omfång	2 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	After a comedy by Hjalmar Bergman.
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	After a comedy by Hjalmar Bergman.
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	2
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Längd i minuter	78 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264