Gubben kommer (1939)

Media (156 st)

Originaltitel	Gubben kommer
Svensk premiärtitel	Gubben kommer
Distributionstitel	Den Gamle vender tilbage (Danmark) Ukko tulee (Finland) Gubben kommer (Finland)

Regi	Per Lindberg
Manus	Gösta Gustaf-Janson Per Lindberg Stina Bergman (ej krediterad)
Produktionsledare	Stellan Claësson
Foto	Åke Dahlqvist
Musik	Jules Sylvain
Arkitekt	Arne Åkermark
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Lennart Unnerstad
Regiassistent	Hugo Bolander
Inspicient	Gösta Ström
B-foto	Gösta Rieder
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Fotoassistent	Stig Berns
Musikarrangör	Gunnar Johansson
Orkester	SF-orkestern
Orkesterledare	Gunnar Johansson
Scenografiassistent	Olle Oldenburg
Smink	Börje Lundh
B-ljud	Lennart Svensson
Förtexter	Alva Lundin

Victor Sjöström	Carl-Henrik de Grévy, kallad Gubben
Tora Teje	Ragnhild Sneijder
Elsa Burnett	Marianne, Ragnhilds dotter
George Fant	Bengt Sneijder, Ragnhilds son
Elsa Widborg	Louise Bohn, Gubbens syster
Birgit Tengroth	Gunvor, Louises sällskapsdam
Olof Molander	Georg Hempelmann, advokat
Aino Taube	Dagny Hempelmann, Georgs hustru
Willy Peters	Erik Hempelmann, paret Hempelmanns son
Aurore Palmgren	Ulrika, kokerska på Holinge
Marianne Löfgren	Birgit, husa på Holinge
Gun-Mari Kjellström	Maj, Birgits dotter
Edvin Adolphson	Kalle Karlin, dräng
-	Ej krediterade:
Carl Ström	Engström, en vän till Gubben
Nils Jacobsson	taxichauffören som kör Marianne och Louise Bohn
Arne Lindblad	chaufför på taxistationen
Carl-Harald	chaufför på taxistationen
Gustaf Hiort af Ornäs	Larsson, chaufför på taxistationen
John Wahlbom	taxichauffören som kör Gubben
Eivor Landström	husa hos Hempelmanns
Åke Stenberg	brevbäraren
Karin Elffors	telefonisten
-	Ej identifierad:
Gösta Bodin	taxichaufför (ej identifierad)

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1939
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

I inledningen ser vi arbetaren Kalle Karlin komma gående uppför en allé spelande "Internationalen" på munspel. Han är nyanställd trädgårdsdräng på Holinge gård. Kalle möter en liten flicka som leker dödgrävare med en docka. Men hon gräver inte ner utan upp. Hon säger att dödgrävarn, det är ju gubben. Kalle frågar om hon är rädd, men det är hon inte. Han berättar för henne att det bara är de som har orsak arr vara det som är rädda.

Familjen Sneijder bor på Holinge gård på ren nåder eftersom deras pengar tagit slut, vilket modern Ragnhild meddelar sin son Bengt. Det är därför hon kallat hem honom jämte hans syster Marianne. Kalle börjar fråga om gubben och får reda på att denne hade en mängd bruk och gårdar, men att han försvann för länge sedan när det "kraschade". När Kalle kör till stationen möter han en bil med Marianne, som är mycket trött och deprimerad. Han tar upp henne i vagnen och kör henne till Holinge.

Bengt Sneijder har varit tvungen komma hem för att ta hand om gården. Han får reda på att modern sålt tavlor som egentligen tillhör gubben, och säger att detta är stöld och förskingring. Gubben eller Carl-Henrik de Grévy, som han egentligen heter, ville oss alla väl, säger Ragnhild. Marianne anser dock att gubben njöt av att ha familjen på nåder. Modern tror att han lever och ser lycklig ut vid tanken.

Vi får nu se att gubben verkligen lever. Han står ombord på en atlantångare och talar affärer med en vän. Han säger sig vänta på upplysningar från Stockholm om hans syster Louise och Georg Hempelmann. På frågan om varför han inte stannade kvar och tog strid när det kraschade, säger han att det äcklade honom med allt svek, alla små människor och deras låga tankar. Han iddes inte slåss den gången.

Familjen Sneijder har en fiende i Louise, som anlitat juristen Hempelmann. Han är tveksam till hennes försök att få sin bror dödförklarad. Han säger att en del obehagligt kan komma i dagen om hon anlitar en annan jurist. Louise har tidigare gjort allt för att få Carl-Henrik omyndigförklarad. Hon är dock fast besluten att få bort Sneijders eftersom hon är sin brors rättmätiga arvinge. Dessutom har hon anat sig till tavelförsäljningen. Eftersom Hempelmann är tveksam och säger sig stå på god fot med Ragnhild, och eftersomSneijders har klara papper på att få bo kvar på Holinge, säger sig Louise vilja ta saken i egna händer.

Louise kommer ut i sällskap med Gunvor, en gammal bekant till Bengt. Bengt och Gunvor blir snart ett par. Louise börjar gå husesyn för att få bevis för sina misstankar om de försvunna tavlorna. Hon kan med säkerhet minnas en Corot som inte längre finns på plats.

Bengts syster Marianne lever i ett kärlekslöst tillstånd. Hon säger att hon alltid fått lära sig hata och att det är gubbens fel. När hon ser Bengt och Gunvor stänger hon fönstret om sig. I själva verket är hon känslomässigt mycket labil med stora svängningar mellan yttre passion och inre kyla.

Hempelmann har nyligen gift om sig med den unga Dagny. Hon är klarsynt och har börjat genomskåda sin man. Dagny är på det klara med att han utnyttjade gubbens krasch för att sko sig på hans bekostnad. Bengt uppsöker nu deras hem för att träffa sin gamle vän Erik, Hempelmanns vuxne son, och låna pengar.

Ragnhild får ett brev som avslöjar att Carl Henrik verkligen lever och längtar hem. Han vill träffa Bengt, som i själva verket är hans son och verklige arvinge. Beskedet om att Carl-Henrik är på väg hem kommer som en obehaglig överraskning för Louise. Hon misslyckas dessutom med att bevisa tavelstölden. Bengt har tack vare de lånade pengarna kunnat lösa ut tavlan och säger att den varit på renovering. Bengt mottar beskedet om att Carl- Henrik är hans far med blandade känslor. Det visar sig också att Carl-Henrik sysslat med fornminnesforskning och amatörarkeologi, vilket folk tolkat som "dödgräveri". Marianne blir än mer avogt inställd. Gubben gjorde inte bara så att hennes far dog. Han tog hennes mor. Nu har han också tagit hennes bror. Ragnhild berättar att Carl- Henrik inte "tog" henne från Mariannes far. I själva verket var det för att vara till hjälp som Carl-Henrik tog sin an henne.

Carl-Henrik meddelar i ett telegram att han ska komma samma kväll. Marianne vill fly, men hejdas av Kalle. Hon känner en ohjälplig dragning till honom när han bär henne hem igen.

Fallande träd i stormen blockerar vägen för Hempelmanns bil när denne åker förbi gården. Han kan inte komma vidare utan blir tvungen att ta sig till Holinge. I ett försök att besvärja ödet, sliter han i sitt omtöcknade tillstånd loss gubbens porträtt från väggen. Han kastar en vattenkaraff på det när han upplever hur det liksom stirrar på honom. Han bekänner nu för sin hustru Dagny att det var han som var skyldig till den förskingring som gubben var tvungen att fly ifrån.

Även Louise hindras av ovädret när hon ska lämna Holinge. Så kommer gubben för att ställa de skyldiga till svars och belöna de andra. Bengt ska inte bara ärva hans pengar, utan även hans namn.

Gubben kan försonas med sin familj. Marianne som velat ge sig i väg ångrar sig när hon hör hur Carl-Henrik i själva verket beundrat hennes egensinne. Nu har han nått sitt mål och får ta dem alla i famn. Ute har stormen bedarrat. Det råder åter harmoni i naturen.

Censurnummer	58768
Datum	1938-12-07
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2375 meter
Kommentar	Granskningskopians aktlängder: 525-500-535-515-300 = 2375 meter. Visningskopiornas aktlängder: 570-500-535-515-300 = 2420 meter - 88 minuter. Aktlängder: 525, 500, 535, 515, 300.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2375 meter
Längd i minuter	87 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

NDA (C B-n): "Aldrig tidigare i svensk film ha människorna studerats med sådant intensivt intresse som här, aldrig ha närbilderna av ansiktena varit så talrika, aldrig har kameran så närgånget följt ett svenskt ansiktes skiftningar. Det gäller inte så mycket huvudpersonerna, de som ha att svara för handlingen. Men det gäller desto mer några av bifigurerna, vilka studeras med en omsorg, som icke står i relation till deras roller i handlingen. Hur intensivt lever icke t. ex. Olof Molanders ansikte -- den försnillande advokatens anletsdrag äro studerade i alla dess skiftningar, från slughet och triumf till ångest och samvetskval. Utmärkt är också Elsa Burnett studerad, det krampaktigt sammanbitna ansiktet som först i en av de sista scenerna mjuknar och tinar upp. På något vis blir det ansikten som dessa som bli de huvudsakliga agerande i filmen, medan de som föra handlingen framåt, spela en mera sekundär roll."

StT (Robin Hood): "Vill man karakterisera Per Lindbergs sätt att arbeta kan man säga att teatermannen märks i en punkt: han plockar fram människorna. Att skildra människor så ingående och starkt är ovanligt i svensk film nu. Lindberg har varit med om manuskriptet, och han ser stoffet med teatermannens blick. Det kändes inte så mycket inför åskådarnas ögon, händelserna berättas av skådespelarna. I stället sätter Lindberg in intensiva, nyanserade spelscener. Stämningen framkallas inte genom filmisk klippningsteknik och fotografiska tricks, utan genom skådespelarnas mimik. Elsa Burnetts hysteri och själskamp, hennes hat och komplex, målas i en rad närbildansikten. Så svåra, djärva scener är man inte van vid i svensk film. Man kommer henne in på livet -- känner människan bakom det härjade ansiktet och nervutbrotten.

Men mest intresserad har Lindberg tydligen varit av Olof Molander. Att regissera sin gamla rival och antagonist -- vilken triumf. Men herrarna ha funnit varann, och hjälpt varann till en serie suggestiva scener, som sakna motstycke."

SvD (Esq): "Som roman fängslade den med sina ärliga verklighetsbilder, sin humana livsuppfattning, sin hurtiga, snabba berättarton. Tyvärr har tempot gått förlorat i filmen, och därmed åtskilligt av den suggestiva stämningen. Man satt i ångestkramp över slutkapitlen, 'gubbens' skugga föll allt tyngre och hotfullare över Holingegård och över människorna, som bands inom höststormens och känslostormarnas trollkrets. Nu mattas spänningen onödigt; dialogen dras ut i återhållna repliker och täta närbilder; visst är man nyfiken -- som i en detektivhistoria -- på 'hur det ska gå', men kulmen får inte ett teatraliskt tycke, konstruerat snarare än framvuxet ur de emotionella konflikterna. Ännu en kritisk invändning är oundgänglig, mot den närgånget friska kärleksscenen mellan ungdomarna. Handlaget borde varit fjärilslätt och ömt; här är det grovt och ofint.

Nu till behållningen! Lindbergs förmåga som personinstruktör har givit honom en särställning, försvarad med glans i Gubben kommer. Maken till ensemble kan ingen film skryta med i aktuell svensk produktion. Så många intensiva karaktärsstudier ha inte presterats sedan Sjöström-Stillerepoken."

Kommentar Svensk filmografi

Gösta Gustaf-Janson kommenterar sitt manusarbete 26.5.1975: "Jag kände Pelle Lindberg från en period på 20-talet när han ägnade sig åt studentteater i Nordiska Muséet och det ledde till att jag och några kamrater fick statera när han började sätta upp pjäser på Konserthuset.En del manusarbete hade jag gjort, för jag hade fått arbeta på filmatiseringar av min fars romaner. Det gällde Gustaf Jansons 'Affären Costa Negra' t ex som jag utarbetade två gånger, dels åt Lasse Ring, dels åt Nils Poppe. Romanen 'Nils Dobblare' blev ett oinspelat filmmanus åt John Brunius.

Pers och min idé var att 'Gubben' inte skulle visas i bild förrän på slutet. Men det oroade filmfolket på SF oerhört och de tvang oss att trots allt försöka skriva in en presentation av honom tidigare i filmen. Kvar av det finns den mystiska scenen som skall föreställa utspelas på natten på en ångare.

Hade jag själv några intentioner med det hela så var det att predika en slags 'hygglighetens' evangelium. Min egen Gud har aldrig varit en domedagens Gud. Han kommer aldrig för att hålla rättegång, han ställer tillrätta och han förlåter. Det försökte jag bevara i filmen.

För Per Lindberg var detta nog av föga vikt. För honom var det viktigare att handlingen underordnade sig spelet, huvudsaken var kreerandet och effekten. Manusbearbetarens synpunkter vägde lätt vid sidan av detta. Men han satsade oerhört mycket av sin egen energi och entusiasm. Trots detta blev det inte det slags film jag hade tänkt mig. Replikerna kom teatraliskt och spelet blev långsamt. Man hade redan då internationellt sett nått långt med underbetonat spel, men Pelle Lindberg behärskade inte den delen av filmkonsten i sin första ljudfilm."

Romanen "Gubben kommer" av Gösta Gustaf-Janson (f 1902) utkom på Bonniers Förlag 1934.

Originaltitel	Gubben kommer (Roman)
Författare	Gösta Gustaf-Janson

				1938-05-16	1938-08-31
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)

Sverigepremiär	1939-01-16	China	Stockholm	Sverige	88 min
	1939-01-16	Röda Kvarn	Uppsala	Sverige	88 min
Urpremiär	1939-01-16	China	Stockholm	Sverige	88 min
	1939-01-16	Röda Kvarn	Uppsala	Sverige	88 min
TV-visning	1973-02-02	TV1		Sverige	83 min
	1986-08-16	TV1		Sverige	83 min
	1991-10-29	TV2		Sverige	83 min
	1998-04-14	SVT1		Sverige	83 min
	2001-07-04	SVT1		Sverige	83 min

Originaltitel	Toccata och fuga, orgel, BWV 565, d-moll
Kompositör	Johann Sebastian Bach	(1720)

Originaltitel	L'Internationale
Kompositör	Pierre Degeyter	(1887)
Textförfattare	Henrik Menander	(svensk text 1902)
	Eugène Pottier	(fransk text 1871)

Originaltitel	Älvsborgsvisan
Textförfattare	August Wilhelm Thorsson	(1883)
Instrumentalist	Edvin Adolphson	(munspel)

Originaltitel	Sonat, piano, nr 23, op. 57, f-moll
Kompositör	Ludwig van Beethoven	(1804)
Instrumentalist	Elsa Burnett	(piano - dubbad av ?)

Originaltitel	Sonat, piano, nr 8, op. 13, c-moll, "Pathétique"
Kompositör	Ludwig van Beethoven	(publ. 1799)
Instrumentalist	Elsa Burnett	(piano - dubbad av ?)

Victor Sjöström - ett porträtt av Gösta Werner (1981)

Gubben kommer (1939)

Advokater

Arkeologi

Barn/utomäktenskapligt

Bilolyckor

Chaufförer

Förskingring

Herrgårdar

Munspel

Omyndigförklaring

Pianospel

Skådespelerska

Stormar

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2434

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2391

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2434

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	GUBBEN KOMMER
Tryckeri	Ljunglöfs
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Gösta Gustaf-Janssons GUBBEN KOMMER
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	GUBBEN KOMMER
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Gösta Gustaf-Janssons GUBBEN KOMMER
Tryckeri	Ljunglöfs

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	GUBBEN KOMMER
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	[?] Söderberg

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	121 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Gubben kommer. Filmscenario. [Av] Gösta Gustaf-Janson.
Omfång	181 s. Rollista med rollbeskrivning (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Gubben kommer. Efter Gösta Gustaf-Jansons roman. Filmscenario: Stina Bergman, Gösta Gustaf-Janson.
Omfång	150 s. Rollista (1 s.) ingår i ett ex.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Gubben kommer. Efter Gösta Gustaf-Jansons roman. Filmscenario: Stina Bergman, Gösta Gustaf-Janson.
Omfång	150 s. Rollista (1 s.) ingår. + 2 s. löst i manus.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Gubben kommer. Efter Gösta Gustaf-Janssons roman. Manus: Gösta Gustaf-Jansson och Per Lindberg.
Omfång	36 s. Produktionsuppgifter och rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Gubben kommer. Efter Gösta Gustaf-Jansons roman. Filmscenario: Stina Bergman, Gösta Gustaf-Janson.
Omfång	150 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska