Sommarnattens leende (1955)

Media (2 st)

"Jag tolererar att min hustru bedrar mig, men om någon rör vid min älskarinna blir jag en tiger!"
Jarl Kulle bedrar Margit Carlqvist med Eva Dahlbeck, som åtrås av Gunnar Björnstrand, som är gift med Ulla Jacobson, som är kär i Björn Bjelfvenstam, som jagar Harriet Andersson, som vill ha Åke Fridell.

I Lusten och dämonerna skriver Mikael Timm om två väninnor som såg Sommarnattens leende när den var ny. När de började skratta väste en bänkgranne: "Vill fröknarna respektera att detta är en film av Bergman. Här skrattas inte!"

Det skrattas fortfarande. Filmen är Bergmans roligaste. I manuset skriver han: "Livet slutar inte att vara komiskt för att någon dör. Det slutar inte heller att vara tragiskt för att någon skrattar. Därmed sagt att vi ska få en komedi, men en komedi i vilken tragiken och sorgen är delaktiga."

"Med den här lilla undertonen av allvar som den har, så tror jag att den fortfarande är rolig", säger Bergman intervjuad av Marie Nyreröd 2003.

Listiga älskarinnor och svartsjuka älskare, dueller och kärleksdrycker. Bergman hade gjort succé i en rad genrer på Malmö Stadsteater, och Sommarnattens leende kan se ut som en operett. Men lyssna på replikerna:

"Du skojar om allting." "Det kommer du också att göra den dag du upptäckt din egen dåraktighet, dina illusioners brist på betydelse."

"Ni som är en så stor konstnär, lider ni inte av lögnerna, av kompromisserna? Plågas ni inte av ert eget liv?"

"Kärlek är en avskyvärd hantering."

Den l i l la undertonen av allvar?

Filmen handlar om en kärlekskarusell kring förra sekelskiftet. Bergman leker med roller och perspektiv, och de eleganta sarkasmerna fyras av med perfekt timing. Allt är i oavbruten rörelse. En cyniker med en flörtande husa och en flickhustru som är kär i hans son trånar efter en älskarinna med en livsfarlig älskare vars fru hatar honom.

Inspelningen blev en prövning. "Vi äro alla nu ganska trötta, och om man säger 'håll käften' åt Katinka Faragó (scriptan) så börjar hon gråta", skriver regiassistenten Lennart Olsson i sin loggbok.

Bergman låg redan illa till på SF, där man avfärdade den färdiga filmen. Den var tillgjord, ingen ville se kostymfilmer, och inte var den rolig heller. Men när den fick Prix d'Humour Poetique i Cannes, där distributörerna köade med sedelbuntarna, insåg man vad Bergman var värd. "Efter den där framgången med 'Sommarnattens leende', så har jag aldrig haft nån som lagt sig i vad jag gjort, utan jag har fått göra själv, vad jag velat."

I "Se Bergman" jämför teaterkritikern Leif Zern Sommarnattens leende med En midsommarnattsdröm. "Shakespeares ungdomar flyr ut i skogen och låter sig förvandlas av Puck innan de återvänder till Aten." Även i Bergmans film finns de symmetriska paren, natten ställd mot dagen, magin som gör slutet lyckligt. Och Eva Dahlbecks roll "har samma funktion som fixaren i Shakespeares komedi." Men "[…] hos Bergman finns tonfall som kommer från en betydligt senare komeditradition. […] 'Sommarnattens leende' är en ironisk film, vars leende spelar över salongskomedins konventioner."

Nils Beyer, Morgon-Tidningen: "[…] En diktare brukar vara en person som skriver böcker, i vilka han söker i ord beskriva sina fantasiupplevelser. Jag kan inte se, att han blir mindre diktare, därför att han med hjälp av filmens apparatur, en styv fotograf och och ett antal skådespelare förmår konkret gestalta sina syner.[...] Replikerna i 'Sommarnattens leende' är de kvickaste man hittills hört i en svensk film. Men det är inte bara som manuskriptförfattare Ingmar Bergman är diktare, han är det lika mycket som bildkonstnär, i formandet av dramatiska situationer, kanske framför allt som personinstruktör. [...] Kanske hans bästa – och utan tvekan en av de bästa svenska filmer, som någonsin gjorts."

Mauritz Edström, Arbetaren: "En så fint genomarbetad och i så många detaljer uppfinningsrik och välberättad film har Ingmar Bergman knappast lämnat ifrån sig tidigare – i varje fall inte sedan och förutom 'Gycklarnas afton' som jag håller för en av de bästa i svensk film."

Olof Lagercrantz, Dagens Nyheter: "[…] En stelhet i tanken, en fantasins orörlighet som är närmast otrolig […]. En finnig ynglings dåliga fantasi, ett omoget hjärtas fräcka drömmar, ett gränslöst förakt för konstnärlig och mänsklig sanning är de makter som skapat denna ’komedi’. Jag skäms att jag sett den.”

Nina Widerberg (2016)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Svenska filmkritikerbråk"

Hör mer om denna film i vår podd "Svenska sommarfilmer"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Sommarnattens leende : En romantisk komedi
Svensk premiärtitel	Sommarnattens leende
Internationell titel	Smiles of a Summer Night
Distributionstitel	Sommernattens smil (Danmark) Sommernattens smil (Norge) Kesäyön hymyilyä (Finland) Sourires d'une nuit d'été (Frankrike) Smiles of a Summer Night (Storbritannien) Smiles of a Summer Night (USA) Das Lächeln einer Sommernacht (Västtyskland) Das Lächeln einer Sommernacht (Östtyskland) Sorrisi di una notte d'estate (Italien) Sonrisas de una noche de verano (Spanien) Uśmiech nocy (Polen) Úsměvy letní noci (Tjeckoslovakien) Egy nyáréjszaka mosolya (Ungern) Glimlag van 'n somersnag (Sydafrika) Усмивки от една лятна нощ (Bulgarien) Suveöö naeratused (Estland) Osmijesi ljetne noći (Kroatien) חיוכי ליל קיץ (Israel) Vasaras nakts smaidi (Lettland) Vasaros nakties šypsenos (Litauen) Glimlach van een zomernacht (Nederländerna) Sorrisos de uma noite de amor (Brasilien) Sorrisos de uma noite de verão (Portugal) Surâsul unei nopţi de vară (Rumänien) Улыбки летней ночи (Ryssland) Bir yaz gecesi gülümsemeleri (Turkiet) Усмішки літньої ночі (Ukraina)
Videotitel i Sverige	Sommarnattens leende

Regi	Ingmar Bergman
Manus	Ingmar Bergman
Produktionsledare	Allan Ekelund
Foto	Gunnar Fischer
Musik	Erik Nordgren (originalmusik)
Arkitekt	P.A. Lundgren
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Per-Olof Pettersson (som P.O. Pettersson)
Regiassistent	Lennart Olsson
Scripta	Katinka Faragó (som Katherina Faragó)
Inspelningsledare	Gustav Roger
Inspicient	Ove Kant
B-foto	Åke Nilsson
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Erik Nordgren
Orkesterledare	Eskil Eckert-Lundin
Kläder	Max Goldstein (som Mago)
Maskör	Manne Lundh (som Carl M. Lundh)
B-ljud	Lennart Wallin

Gunnar Björnstrand	Fredrik Egerman, advokat
Ulla Jacobsson	Anne, Fredrik Egermans hustru
Björn Bjelfvenstam	Henrik Egerman, teol stud, Fredriks son
Eva Dahlbeck	Desirée Armfeldt, skådespelerska
Naima Wifstrand	Desirées mor
Jarl Kulle	Carl Magnus Malcolm, greve, ryttmästare
Margit Carlqvist	Charlotte, Carl Magnus hustru
Åke Fridell	Frid, kusk hos gamla fru Armfeldt
Harriet Andersson	Petra, piga hos Egermans
Jullan Kindahl	Beata, kokerska hos Egermans
Gull Natorp	Malla, Desirées påkläderska
Gunnar Nielsen	Niklas, Malcolms kalfaktor
Bibi Andersson	skådespelerska
Birgitta Valberg	skådespelerska
Gösta Prüzelius	betjänt
Svea Holst	påkläderska
Mona Malm	kammarjungfru
Lena Söderblom	kammarjungfru
Josef Norman	middagsgäst hos gamla fru Armfeldt
Yngve Nordwall	Ferdinand
Hans Strååt	Adolf Almgren, fotograf
Lisa Lundholm	fru Almgren
Börje Mellvig	notarie
David Erikson	tobakshandlare
Arne Lindblad	skådespelare
Einar Söderbäck	ridåhalare
Sten Gester	betjänt
Mille Schmidt	betjänt
John Melin	hovmästare hos gamla fru Armfeldt
Ulf Johanson	biträde på advokatkontoret
Anders Wulff	Fredrik, Desirées lille son
Viveca Heister	ej identifierad roll
Birgitta Hellerstedt	ej identifierade roll

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1955
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1998
Distributör i Sverige (köpvideo)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1998
Distributör i Sverige (DVD)	SF Home Entertainment	2003
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Det är i en liten stad i början av 1900-talet. Advokat Fredrik Egerman har låtit skaffa teaterbiljetter. Desirée Armfeldt gästspelar i kvällens spektakel, säger hans notarie och överlämnar biljetterna.

En gång var Desirée Armfeldt Fredrik Egermans älskarinna. Det pågick i två år, avslöjar notarien för ett biträde.

Fredrik kommer hem till sin unga hustru Anne och sin vuxne son från ett tidigare äktenskap, Henrik, som studerar teologi. Fredrik beklagar att han skaffat bara två biljetter. Man teater är väl ett för världsligt nöje för Henrik, tillägger han.

Fredrik tar sig en eftermiddagslur. Anne ligger bredvid honom. Desirée! säger han i sömnen. Vad jag har längtat efter dig! Anne sätter sig upp i sängen. Under kvällens teaterföreställning börjar Anne plötsligt gråta, när Desirée står på scenen. Fredrik följer Anne hem.

Pigan Petra, som öppnar för dem, är lätt klädd. Henrik sitter vid en ishink med en flaska i och ser skamsen ut. Vi har syndat, säger han i enrum till sin far.

Fredrik kommer in till Anne i sovrummet. En dag ska jag bli din hustru riktigt, säger hon. Och vi ska ha ett barn. Du måste ha tålamod. Anne undrar också hur gammal den där Armfeldtskan kan vara. Kanske 50? Det tror jag inte, säger Fredrik. Sedan tar de god natt.

Fredrik besöker Desirée i hennes loge efter föreställningen. Fredrik, din gamle bock! säger hon glatt. Han berättar om sitt tvååriga äktenskap. Anne är oskuld. Han vill att hon ska komma till honom självmant. Har han älskat någon, är det hon. Hon tycker om honom som en far. Nu söker han Desirées råd och tröst. Fredrik följer med Desirée hem i sommarnatten. Han råkar falla i en vattenpöl. Han följer med henne in och får låna nattskjorta och nattrock, medan hans egna kläder torkar -- en mans nattrock. Plötsligt får Fredrik syn på en liten pojke i nattskjorta. Den lille heter Fredrik, säger Desirée. Har jag? undrar den vuxne Fredrik. Ungen är min! säger hon. Det var du som gjorde slut, säger han. Tänkte du gifta dig med mig? frågar hon. Nej, det kan väl hända, svarar han.

Det knackar på dörren, och in träder greven och ryttmästaren Carl Magnus Malcolm. Jag har 20 timmars permission, säger han till Desirée. Tre timmar hit, nio för dig, fem för min hustru, tre tillbaka.

Till Fredrik säger han att han är svartsjuk och gärna duellerar. Fredrik körs ut i bara nattskjortan. Hans egna, våta kläder bärs ut efter honom.

Det är tidig morgon. Desirée kommer till ett slott. Det ägs av hennes gamla mor, en gåva mot löfte att aldrig skriva memoarer. Desirée går in i moderns sovrum och berättar att hon gjort slut med greve Malcolm. Sedan ber hon modern ordna en bjudning. Gästerna skulle då vara greven och grevinnan Malcolm, Fredrik och Anne Egerman samt Henrik Egerman.

Malcolm berättar för sin hustru Charlotte om sin nattliga sammanstötning med Fredrik. Jag tolererar att min hustru bedrar mig, säger Malcolm. Men rör någon min älskarinna, blir jag en tiger!

Anne kommer in till Henrik på hans rum. Du ska ha en örfil för att du kurtiserar Petra, säger hon. Hon ger honom örfilen -- och smeker sedan hans kind. Han säger inget. Hon rusar ut.

Anne har fått besök av Charlotte Malcolm. De skvallrar och talar nedsättande om Desirée Armfeldt. Charlotte visar för ett ögonblick upp sitt privata helvete. Hon hatar sin man -- och älskar honom samtidigt. Hon skulle kunna göra vad som helst för honom.

Gästerna börjar anlända till gamla fru Armfeldts slott. Petra får hjälp av kusken Frid att bära in den egermanska packningen. I Henriks sovrum visar han henne en knapp. Trycker man på den, kommer en säng inåkande genom den till synes solida väggen från rummet intill -- Fredriks och Annes sovrum.

Greveparet Malcolm kommer till slottet i bil. Desirée talar med Charlotte på tu man hand. Vi är fiender, säger Desirée. Men det händer att fiender får gemensamma intressen. Desirée har en plan.

Vid middagsbordet säger Charlotte att hon skulle kunna förföra advokat Egerman på en kvart. Hennes man ställer sig tvivlande. Hon föreslår ett vad.

Under middagen brister Henriks fördämningar. Han ställer till en scen. Jag skäms över att vara din son! skriker han till Fredrik. Sedan ber han om ursäkt och lämnar bordet.

Utbrottet tycks påverka Fredrik mindre än Annes sätt att se på och tala till Henrik.

Också Anne lämnar bordet för att gå till sängs. Hon verkar yr.

I sitt rum hör Henrik glada skratt från slottsparken. Det är Frid som uppvaktar Petra. Han jagar henne.

Jag orkar inte längre, säger Henrik i sin ensamhet. Han tar skärpet till en nattrock för att hänga sig. Han söker fäste för det på en kakelugn -- men faller. Han stöter till knappen som Frid visade Petra. In i rummet kommer Annes säng. Hon ligger i den och sover. Han kysser henne, och hon vaknar. Åh, Henrik! säger hon. De förklarar varandra sin kärlek.

Vid ett träd berättar Frid för Petra om sommarnattens tre leenden. Han talar om det första leendet, när Henrik kommer springande.

Frid och Petra hjälper Henrik och Anne att fly med häst och vagn. Förfärad ser Fredrik dem ge sig av.

Frid och Petra nojsar vidare. Hon vill ha honom att avge äktenskapslöfte. Han talar om sommarnattens andra leende.

På avstånd ser Desirée Fredrik och Charlotte gå in i ett lusthus. Desirée berättar för Malcolm vad hon sett. Jag tolererar att man kucklar med min älskarinna, säger denne. Men rör någon min hustru, blir jag en tiger.

Malcolm gör entré i lusthuset. Han ber Charlotte gå, och hon lyder. Nu ska han och Fredrik spela rysk roulett: Två skott var. I en vanlig duell skulle Fredrik vara räddningslöst förlorad.

De skjuter var sin gång. Revolvern klickar båda gångerna. Malcolm skjuter igen -- klick.

Desirée och Charlotte väntar i parken. Ett skott går av.

Malcolm visar sig skrattande i lusthusets dörr. Jag laddade med sot, för fan! ropar han. Tror ni en adelsman riskerar livet för en lagvrängare?

Desirée går in till Fredrik. Charlotte påminner sin man om vadet. Hon hade allt besvär att hålla Fredrik ifrån sig. Som vinnare av vadet vill hon nu ha sin man tillbaka. Han går skrattande med på det. Jag blir dig trogen tills den stora gäspningen skiljer oss åt, säger han.

Desirée tröstar Fredrik. Lämna mig inte! säger han. Jag ger inga löften, svarar hon. Varför döpte du Lill-Fredrik till Fredrik? undrar han. Det är ett bra namn på en liten pojke, säger hon.

Petra har övermannat Frid. Han lovar att gifta sig med henne. Skönare liv än det här livet finns inte, säger han. Då log sommarnatten för tredje gången, säger hon.

Censurnummer	87386
Datum	1955-12-14
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2975 meter
Kommentar	Aktlängder: 480, 490, 500, 475, 515, 515.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2975 meter
Längd i minuter	109 min
Akter	6 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Nils Beyer i MT utnämnde Sommarnattens leende till en av de bästa svenska filmerna någonsin. Och ytterligare sju kritiker (av totalt tio inventerade) var ungefär lika förbehållsfritt berömmande.

MT (Nils Beyer): "Ingmar Bergmans nya komedi Sommarnattens leende är inte bara en mycket rolig och strålande skickligt gjord film. Framför allt är den en diktares verk.

En diktare brukar vara en person, som skriver böcker, i vilka han söker i ord beskriva sina fantasiupplevelser. Jag kan inte se, att han blir mindre diktare, därför att han med hjälp av filmens apparatur, en styv fotograf och en antal skådespelare förmår konkret gestalta sina syner.

Att Ingmar Bergman också kan skriva, det visar hans dialog, som alltmer mognat och djupnat, inte minst sedan han övergått till komedier. Replikerna i Sommarnattens leende är de kvickaste man hittills hört i en svensk film. Men det är inte bara som manuskriptförfattare Ingmar Bergman är diktare, han är det lika mycket som bildkonstnär, i formandet av dramatiska situationer, kanske framför allt som personinstruktör. Gud vet, hur han bär sig åt med sina skådespelare. Att han ryter i filmateljéerna är omvittnat, men det räcker inte som förklaring till den magiska uttrycksfullhet skådespelarna får i hans regi. Antagligen hypnotiserar han dem med några djävulskonster, som är hans yrkeshemlighet. (-)

Kanske hans bästa -- och utan tvekan en av de bästa svenska filmer, som någonsin gjorts."

Arbetaren (Mauritz Edström): "En så fint genomarbetad och i så många detaljer uppfinningsrik och välberättad film har Ingmar Bergman knappast lämnat ifrån sig tidigare -- i varje fall inte sedan och förutom Gycklarnas afton som jag håller för en av de bästa i svensk film. (-)

Med Gunnar Björnstrand som åldrad och skepparkransad Don Juan i centrum utspelas här en intrig, där kvinnornas felplaceringar av sina kroppars kapital och deras längtan efter ömhet endast kan överträffas av männens räddhågade vakthållning kring sin struttande manliga värdighet. Replikerna stampar i bokstavlig mening fram aforismer på löpande band, fungerar som ammunition från sanningssägarens ärtbössa. Cynikern Ingmar Bergman ger publiken vad den vill ha -- en ofarlig lek med det farliga, som man bekvämt kan uppleva i biofåtöljen.

Men narren lär kännas igen på hans blödande hjärta innanför clownkonsterna. Och ganska snart bränner det bergmanska allvaret igenom historien om den erotikjagande advokaten, hans förälskelse i den sköna skådespelerskan (magnifikt utförd av Eva Dahlbeck) och hans underliga andra äktenskap med oskulden Anne (Ulla Jacobsson fyller sin roll som oerfaret neutrum utmärkt). Det sofistikerade i filmens förra hälft bryts i den andra igenom av en öppen bikt om mannens och kvinnans ensamhet och hindren för deras gemenskap. 'De unga älskande är bara ett fåtal i världen, vi andra är inte kallade till något så stort' -- vi får nöja oss med att finna en partner. Denna glidning från lek till allvar, från underhållning av publiken till nappatag med den och till smärtsamma konstateranden att vi aldrig kan hjälpa en människa slippa sina lidanden, den genomför Ingmar Bergman utan konstnärliga svackor.

Slutsumman -- att kärleken också måste smärta och såra -- är kanske inte stor och märklig. Men filmen är märklig med sin utsökta dialog, som man första gången knappast helt hinner med, sin säkra stil, sin spelglädje, kontrastrikedom och sitt mångsidiga artisteri."

Expr (Staffan Tjerneld): "Ingmar Bergman har den här gången sökt sig till det senare 1800-talets salongskomedi av typ Scribe och Wilde. Ibland parodierar han den, ibland har han samma mål och medel som författarna den gången. Och han har framgång, en del av hans 'sanningar' är roliga och träffsäkra.

Riktigt förstår man ändå inte vart Bergman velat komma med sitt stilgrepp. Han får en mycket tjusig bakgrund med slott och svandammar. Med himmelssängar för herrskapet och halmstackar för tjänstefolket. Han får också något av den goda operettens allt förlåtande atmosfär. Och han genomför stilmålandet med sin rent otroliga filmiska skicklighet, som bara den gör en sådan här film njutbar och sevärd. Detsamma gäller Gunnar Fischers vackra foto. Men mycket fattas. Det finns ingen relation mellan komedin och den tid den tillhörde, inga perspektiv mot borgerlighetens säregna epok. Figurerna i komedin övertar han ungefär som de går och står. Dock med vissa kompletteringar. (-)

För det mesta har man nöje av Bergmans erotiska funderingar, men ibland blir det för mycket. Huvudhistorien om den unga frun med oskulden i behåll är sökt. Över huvud ger det monomana intresset kring den delen av det mänskliga livet åskådaren ett irriterande intryck av fördröjd pubertet hos författaren och regissören.

Som vanligt har personinstruktionen varit perfekt. Det har främst resulterat i att Ulla Jakobsson för första gången framstår som den begåvade aktris man hela tiden trott att hon är. Hon är helt bedårande. Eva Dahlbeck och Harriet Andersson är lika förföriska -- det märks som sagt vad som intresserar regissören. Gunnar Björnstrand har däremot fått för få psykologiska strängar att spela på för sina flinka artisthänder. Detsamma gäller Björn Bjelfvenstam. Och Jarl Kulles roll är rena operetten. Bättre tur har Åke Fridell haft och framförallt Naima Wifstrand som gör ett grandiost litet solonummer. Men alla anmärkningar väger lätt då man i andra skålen lägger tacksamheten över att Ingmar Bergman arbetar i svensk film."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Sommarnattens leende påbörjades 28.6.1955 och avslutades 29.8.1955. Därtill gjordes kompletteringar under två dagar i november 1955.

Sommarnattens leende var Sveriges bidrag vid filmfestivalen i Cannes 1956, där den belönades med Prix de l'Humour Poétique.

I Stig Björkmans, Torsten Manns' och Jonas Simas intervjubok "Bergman om Bergman" berättar Bergman om Sommarnattens leende:

"Med Sommarnattens leende var det väl så, att då gällde det för mig att göra succé igen. Då hade Kvinnodröm [1955/16! gått åt helvete och så skulle jag återförena mig med Svensk Filmindustri. Det var en av de svartaste perioderna i mitt liv. Jag var regissör i Malmö sen ett par år tillbaka och Harrietperioden var slut, och jag hade lovat Carl Anders Dymling att nästa film inte skulle bli någon tragedi. Han hade också antytt att om det blir något allvarligare stycke, så är det väl knappast någon mening att tänka sig någon film den här sommaren. Jag behövde pengar så jag tänkte att det är nog klokast att göra en komedi.

Jag tyckte att det var en teknisk utmaning att göra en komedi med ett matematiskt förhållande: man-!kvinna, man-kvinna ... det är fyra par, och så blanda ihop dem och sen reda ut ekvationen. (-)

Jag kommer ihåg att när huvudkontoret sedan såg filmen, så talade huvudkontoret om för mig att de var djupt missräknade. Filmen var inte rolig, den var stiliserad, den var för lam, för lång. De hade också upptäckt att den var i kostym och kostymfilmer gick inte. Det var över huvud taget en allmän pessimism, och när jag kom med manuskriptet till Det sjunde inseglet (1957), så var det inte tal om att göra den. Sen var det min smala lycka det här med priset i Cannes. (-)

Sen reste jag ner till Carl Anders Dymling med manuskriptet till Det sjunde inseglet (-) och la det på bordet framför honom - han satt i telefon och sålde Sommarnattens leende till alla möjliga länder. (-)

Så sa jag: 'Nu Carl Anders, nu eller aldrig', och så la jag Det sjunde inseglet framför honom och sa: 'Nu får du bestämma dig!"' Direkt efter premiären var kritiken entusiastisk över Sommarnattens leende. Så småningom följdes detta av några debattinlägg som uttryckte direkt motsatt uppfattning. Här ven storsläggor.

Bland andra skrev Olof Lagercrantz i Dagens Nyheter (10.3.1956) under rubriken "Ett filmpris": "Folket i Bilds filmpris har utdelats för första gången. Den enhälliga juryn förklarade Ingmar Bergmans film Sommarnattens leende vara den bästa svenska filmen under 1955. (-)

Hur förtvivlat skall det inte vara att arbeta med film i vårt land om filmer som Sommarnattens leende beröms och belönas. (-)

En finnig ynglings dåliga fantasi, ett omoget hjärtas fräcka drömmar, ett gränslöst förakt för konstnärlig och mänsklig sanning är de makter som skapat denna 'komedi'. Jag skäms att jag sett den."

Hanserik Hjertén tog till orda dels i Filmfront (nr 1 1956) under rubriken "Fallet Bergman eller Sommarnattens Falska Leende", dels i Expressen (3.2.1956) under rubriken "Är det med avsikt som ni gör Edra filmer pornografiska".

Hjertén skrev i Expressen: "Bäste herr Bergman!

Som vän till filmkonsten, och en tacksam sådan till den svenska som gör skäl för namnet, vågar jag mig att rikta dessa rader till er med anledning av att jag finner er senaste film, Sommarnattens leende, vara pornografi.

Som vi använder ordet pornografi är det ju ofta missvisande, och kanske är det överflödigt och bara till besvär. I så fall bör vi naturligtvis lämna det åt sitt öde, i synnerhet som jag inte är särskilt indignerad på det pornografiska i och för sig. (-)

Pornografisk film är dålig film, och Sommarnattens leende är dålig på samma sätt som de vanliga pornografiska småfilmerna: den blottlägger det sexuella utan någon inre motivering! (-)

Kanske vill ni bara åt filmkonsten förverkliga ett nordiskt kärleksideal. Jag hälsar med glädje den dag ni lyckas med något sådant.

Tills vidare är era filmer typiska 50-talsprodukter, innehållslösa, men oändligt förfarna i formen. Kanske allt är 50-talets fel. I vilket fall som helst har svensk filmkonst inte råd med det här.

Därför, slutligen, skriver jag till er för att fråga: gör ni avsiktligt pornografi, eller har ni bara misslyckats med att göra något annat?"

I anslutning till Hjerténs inlägg publicerade Expressen ett direkt svar: "Käre Hanserik Hjertén!

Tack för brevet som gjorde mig ledsen, dock inte på det sätt Ni tror.

Ur Rune Åquists magistrala antologi 'All världens limerickar' vill jag citera följande som jag anser väl ägnad för ögonblicket:

Det var en hetär i Mykene,

skicklig och skön, nota bene,

som hade till gäst

stans överstepräst

men allt är ju rent för den rene. Betänk noga dessa ord. Det är inte så dumt. Med vänlig hälsning Ingmar Bergman."

Sommarnattens leende bearbetades i USA till en musical för scenen, "A Little Night Music", av Hugh Wheeler (text) och Stephen Sondheim (musik). Musicalen hade premiär i New York februari 1973. Den fick svensk premiär på Stora Teatern i Göteborg januari 1974 och spelades sedan på flera svenska scener; Stockholms-premiären ägde rum på Folkan september 1978.

"A Little Night Music" filmades 1977 i Österrike; producerad av Sacha Wien Film och Elliott Kastner. Regissör var Harold Prince. I rollerna fanns bl a Elizabeth Taylor, Len Cariou och Diana Rigg. Filmen måste betecknas som ett fiasko och har aldrig visats i Sverige.

			(kompletteringar två dagar i november 1955)	1955-06-28	1955-08-29
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
Jordberga slott	Anderslöv	Sverige
	Ystad	Sverige
Övedsklosters slott	Sjöbo	Sverige

Sverigepremiär	1955-12-26	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	109 min
Urpremiär	1955-12-26	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	109 min
Annan visning	1959		Warszawa	Polen
TV-visning	1981-12-24	TV1		Sverige	104 min
	1988-12-26	TV2		Sverige	104 min
	1997-10-26	SVT1		Sverige	104 min
Videorelease	1998-04			Sverige	104 min
TV-visning	2001-07-23	SVT1		Sverige	104 min
	2003-07-14	SVT2		Sverige	104 min
Dvd-release	2003-11-26			Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2004-11-17
TV-visning	2006-04-17	SVT1		Sverige	104 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2006-10
TV-visning	2007-08-06	SVT1		Sverige	104 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2007-10-06
Festivalvisning	2008-01-25	Capitol	Göteborg	Sverige	109 min	(Göteborg Film Festival. Ingmar Bergman-retrospektiv)
TV-visning	2008-05-06	SVT1		Sverige	104 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2012-01-25
TV-visning	2012-07-16	SVT1		Sverige
FIAF-visning	2018-01-05	British Film Institute	London	Storbritannien
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-01-24	Art-kino	Rijeka	Kroatien
	2018-01-24	Art-kino	Rijeka	Kroatien
Annan visning	2018-02-01	Janus Films	New York	USA
FIAF-visning	2018-02-14	Cinema Orion	Helsingfors	Finland
	2018-04-04	La Cinemathèque québécoise	Montreal	Kanada
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-04-13	Beijing Film Festival	Peking	Kina
Cinemateksvisning	2018-04-25	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2018-04-25
FIAF-visning	2018-05-07	Jerusalem Cinematheque	Jerusalem	Israel
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-05-08	Biograf Studio	Uleåborg	Finland
	2018-06-19	Verdensteatret, Tromsø		Norge
	2018-07-06	Babylon	Berlin	Tyskland
	2018-07-06	Uránia National Film Theater	Budapest	Ungern
TV-visning	2018-07-12	SVT2		Sverige
	2018-07-14	SVT2		Sverige
	2018-07-15	SVT2		Sverige
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-07-15	Turku Cinema Club	Turku	Finland
	2018-08-23	Taipei Golden Horse Film Festival	Taipei	Taiwan
Cinemateksvisning, arkivkopia	2018-08-28
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-09-02	Filmhaus Nürnberg - kommkino	Nürnberg	Tyskland
	2018-09-13	Films by the sea	Vlissingen	Nederländerna
	2018-10-05	IFF Kinenova, Macedonian Cinematheque	Skopje	Nordmakedonien
	2018-11-25	International Film Festival of Kerala	Thiruvananthapuram	Indien
	2018-12-01	International Film Festival of Kerala	Thiruvananthapuram	Indien
Cinemateksvisning	2020-10-06	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2020-10-06
TV-visning	2022-03-07	SF Kanalen		Sverige
	2022-03-29	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-09	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-24	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-31	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-04	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-10	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-23	SF Kanalen		Sverige
	2022-08-31	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-11	SF Kanalen		Sverige
	2022-12-02	SF Kanalen		Sverige	108 min
	2022-12-12	SF Kanalen		Sverige	108 min
	2023-03-06	SF Kanalen		Sverige
	2023-03-28	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-08	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-23	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-30	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-03	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-09	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-22	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-10	SF Kanalen		Sverige
	2023-12-01	SF Kanalen		Sverige
	2023-12-11	SF Kanalen		Sverige

Originaltitel	Fantasistycke, piano, op. 12. Nr 2: Aufschwung
Kompositör	Robert Schumann	(1837)

Originaltitel	Impromptu, piano, nr 4, op. 66, ciss-moll
Kompositör	Frédéric Chopin	(1834)

Originaltitel	Liebestraum, piano, nr 3, op. 62
Kompositör	Franz Liszt	(1850)

Originaltitel	Bort med sorg och bitterhet
Kompositör	Erik Nordgren	(1955)
Textförfattare	Ingmar Bergman	(1955)

Originaltitel	Là ci darem la mano. Ur Don Giovanni
Kompositör	Wolfgang Amadeus Mozart	(1787)
Textförfattare	Herbert Sandberg	(svensk text 19--?)
	Lorenzo Da Ponte	(1787)
	Carl Gustaf Nordforss	(svensk text 1813)
	Erik Lindegren	(svensk text 1961)
	Wilhelm Bauck	(svensk text 1856)

Originaltitel	I himmelen, i himmelen
Textförfattare	Laurentius Laurinus d.ä.	(1622)

Originaltitel	Berättelse och sång om Löjtnant Sparre och Elvira Madigan, den sköna konstberiderskan, hvilka båda för egen hand och af kärlek sköto ihjäl sig i Tåsinge, Danmark
Textförfattare	Johan Lindström Saxon	(1889)

Originaltitel	Freut euch des Lebens
Kompositör	Hans Georg Nägeli	(1795)
Textförfattare	Johann Martin Usteri	(1793)

Bodil	Köpenhamn	1957			(bästa europeiska film)
Pris	Stockholm	1956			(svD:s plakett)
Festivalpris	Cannes	1956			(pris för poetisk humor)
Folket i Bild	Stockholm	1955			(bästa film)
	Stockholm	1955		Ingmar Bergman	(bästa regi)
	Stockholm	1955		Ingmar Bergman	(bästa manus)
	Stockholm	1955		Eva Dahlbeck	(bästa kvinnliga huvudroll)
	Stockholm	1955		Harriet Andersson	(bästa kvinnliga biroll)

Minns ni? (1993)

Citat ingår från

Sommarnattens leende (1955)

Adel

Advokater

Barn/utomäktenskapligt

DK Erotik

DK Komedi

DK Litterära förlagor

Förnedring

Försoning

Föräldrar och barn

Jordberga slott

Kuskar

Notarie

Officer

Otrohet

Permission

Piga

Rysk roulett

Samvetskval

Självmordsförsök

Skådespelare

Slott

Svartsjuka

Teatrar

Teol stud

Ystad

Äktenskap

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2975

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2974

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2975

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2981

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2975

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri	Kopia

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	(Ingen titel: Recensioner klippta ur pressen)
Tryckeri	Kopia

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOMMERNATTENS SMIL

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Gunnar Björnstrand, Eva Dahlbeck och Jarl Kulle i SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Gunnar Björnstrand och Harriet Andersson i SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Gunnar Björnstrand, Ulla Jacobsson och Björn Bjelvenstam i SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri	Fotopress

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Kostymskiss
Arkivalietitel	Petra
Teknik	gouache
Storlek	23 x 33

Typ	Kostymskiss
Arkivalietitel	Anne
Teknik	gouache
Storlek	23,2 x 32

Typ	Kostymskiss
Arkivalietitel	Charlotte
Teknik	gouache
Storlek	29,5 x 43

Typ	Kostymskiss
Arkivalietitel	Desirée
Teknik	gouache
Storlek	32 x 43,5

Typ	Kostymskiss
Arkivalietitel	Anne
Teknik	gouache
Storlek	26,5 x39,6

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Klänning i smårutigt ylle med gröna band (ej komplett)

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Gråblommig klänning med blå rococoband

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Klänning i rött helsiden med dekorblommor och plisseringar

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Klänning i lila duchesse med ridicule (2 delar)

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Cape i grå taftmoiré med rosett i halsen

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Kjol i gråblommigt siden med blått rococoband

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Ljusblå klänning med blusisättning och banddekor

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Klänning i rosa siden med smultrondekor

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Klänning i ljusbrunt siden (omfärgad o omsydd)

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Klänning i beige sammet med röda snörmakerier

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Klänning i crèmefärgat siden med pärlbroderi

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Sommarnattens leende
Omfång	Kavaj i pepitarutigt med grön sammetskrage

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En romantisk komedi på film av Ingmar Bergman.
Omfång	184 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	"final English title list"
Omfång	23 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	"Liste des deutschen Dialogen"
Omfång	56 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Omfång	23 s.
Språk	Franska

Typ	Kringmaterial
Manustitel	6/55. Lennart Olsson.
Omfång	157 s. (vol. I), 67 s. + 45 s. + 9 s. (vol II)
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial

Typ	Dialoglista
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	SET
Dia	1
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Norska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Spanska

Typ	Program/Reklamtryck

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Längd i minuter	106 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264