Aldrig i livet (1957)

Media (1 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Ungdom på glid"

Originaltitel	Aldrig i livet
Svensk premiärtitel	Aldrig i livet
Distributionstitel	Stockholm 2 Uhr nachts (Västtyskland) Det sker i nat (Danmark) Det händer i natt (Norge) La rapina perfetta (Italien)
Censurtitel	Det händer i natt
Andra censurtitel	Aldrig i livet
Tredje censurtitel	Det händer i natt

Regi	Arne Ragneborn
Manus	Ivar Segle
Produktionsledare	Lars Burman
Foto	Bengt Lindström
Musik	Harry Arnold (originalmusik)
Klippning	Carl-Olov Skeppstedt
Ljudtekniker	Nils Grening
Musikarrangör	Harry Arnold Ulf Jensen-Carlén (som Ulf Carlén) (militärmusikalisk beledsagning)

Arne Ragneborn	Gunnar/skådespelare i farsen
Ingrid Thulin	Lily, sångerska, Gunnars syster
Lars Ekborg	Svampen/skådespelare
Sven-Eric Gamble	Nicke/skådespelare
Erik "Hampe" Faustman	Klämman, restaurangägare/filmregissör
Margareta Nordin	Margit Karlsson
Keve Hjelm	Rabatten, pianist, Lilys man
Peter Lindgren	Ärtan/sminkör
Elof Ahrle	Manne Karlsson, nattvakt, Margits far
Astrid Bodin	fru Karlsson, Margits mor
Hjördis Petterson	portvaktsfru
Åke Engfeldt	kamrer
Stig Järrel	hälare
John Melin	man med störd nattsömn
Ulf Jensen-Carlén (som Ulf Carlén)	bartender
Lars Burman	filmfotograf

Produktionsbolag	Metronome Studios AB
	AB Iris-Film
	Nyve Film		(anges som producent utomlands)
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Iris-Film	1957

Det pågår filminspelning i en ateljé. Framför kameran spelar militärklädda skådespelare buskis. Regissören bryter inspelningen för lunch, och alla lämnar lokalen -- utom en skådespelare som lägger sig på en soffa och börjar läsa en bloddrypande deckare.

Bilden förflyttas till något som förefaller vara den läsandes fantasivärld. Här förekommer personer från filminspelningen i nya roller, bland annat den läsande själv under namnet Svampen.

Svampen sitter och läser en deckare, när telefonen ringer. Det är Gunnar som ringer för att påminna om förestående jobb.

Gunnar äter middag hos sin fästmö Margit och hennes föräldrar. Föräldrarna ser med uppenbar välvilja på sin dotters utvalde. Efter middagen berättar Margits far över kaffe och konjak för Gunnar om sitt jobb som nattvakt, om hur larm är placerade på hans arbetsplats osv.

Svampen och Gunnars syster Lily möter Nicke med bil, när han släpps ur fängelse. Jobb väntar, berättar Svampen.

Svampen sätter Nicke in i det planerade jobbet vid ett bord på en restaurang där Lily uppträder som sångerska. Nicke gör också ett besök på restaurangens kontor där restaurangägaren, Klämman, visar prov på sitt sortiment av knark. Nicke är mycket intresserad.

Gunnar och Margit förklarar varandra sin kärlek på en mörk parkbänk. Sedan skiljs de åt. Han söker upp en hälare. De diskuterar bland annat en båttransport från Sverige.

Efter en våt natt ägnar Nicke och Svampen nästa dag åt förberedelser. De besöker ett hus, där Svampen med hjälp av portvaktsfrun kan "kontrollera" larmfunktionen och där Nicke besöker ett kontor för "skrivmaskinsservice". Nicke börjar tala trav med kontorets kamrer och ger honom ett stalltips.

Kamrern utnyttjar Nickes tips, vinner stora pengar och bjuder till tack Nicke, Svampen och Lily på middag. Kamrerns kväll slutar i sängen hos Lily. När han somnat, tar hon en nyckelknippa ur hans byxficka och överlämnar sedan nyckeln till Nicke.

Det är natt. Gunnar, Nicke och Svampen har tagit sig in på kontoret där Nicke utförde "skrivmaskinsservice". De har öppnat kassaskåpet och tömt det på pengar, när nattvakten, Margits far, visar sig i dörren. Någon skjuter honom. Sedan flyr de tre inkräktarna.

Nicke och Svampen grälar om vem det var som sköt nattvakten. Gunnar försöker lugna dem. Han talar om en båt som ska föra dem till Sydamerika.

Gunnar söker upp Lily och visar henne första sidan av en tidning. Han berättar att de stora rubrikerna handlar om hans verk. Han talar om båten, som ska föra honom långt från Sverige, och ber henne följa med.

Gunnar uträttar ett ärende på apoteket Ripan.

En bil far genom natten. Gunnar kör. I baksätet sitter Nicke, påtänd av knark, och Svampen, full av alkohol. Plötsligt tuppar Nicke av. Han sover som en död, säger Svampen. Han är död, säger Gunnar. Svampen stirrar på den flaska han håller i handen och faller sedan själv ihop.

Den deckarläsande skådespelaren väcks på den soffa där han somnat in. Filminspelningen fortsätter.

Censurnummer	91567
Datum	1958-02-13
Åldersgräns	Totalförbjuden
Originallängd	2135 meter
Kommentar	Speltid: 78 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0.

Censurnummer	89206
Datum	1956-11-30
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2130 meter
Längd efter klipp	2080 meter
Kommentar	I akt 3: mordet på nattvakten förkortas. I akt 4: bilderna av Nickes strypaktion mot kamraten och Nickes stillande av knarkbegäret utgår. Speltid efter censurkllipp: 76 minuter. (Förtexterna ej slutgiltiga) Aktlängder: 0, 0, 0, 0.

Censurnummer	88933
Datum	1956-10-12
Åldersgräns	Totalförbjuden
Originallängd	2195 meter
Kommentar	Speltid: 80 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2195 meter
Längd i minuter	80 min
Akter	4 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

En usel film! var det dominerande kritikeromdömet om Aldrig i livet. Endast Anders Ehnmark i Expr och Gunnar Haag i Ny Dag visade lite vag välvilja.

Expr (Anders Ehnmark): "Svårt att förstå censurbråket kring denna oskyldiga och rätt tama svenska deckarparodi. Syftet är att skämta med Mickey Spillane-effekter i folkhemmet. Sensmoralen är att hur vi anstränger oss blir vi aldrig tuffare än 91 Karlsson. Att ställa till sedligt bråk om nakna flickor i sånt avsexualiserat sammanhang förefaller vara talanglös prydhet. Lars Ekborg har några durkdrivna sketcher, som väckte jubel."

SvD (E S): "Ja, aldrig i livet trodde man att så många goda svenska skådespelare skulle gå med på att medverka i en så snaskig historia utan mål och mening. De allra råaste scenerna var som bekant av den arten att de måste klippas bort för att filmen skulle tillåtas komma upp på repertoaren, men hela tonen i replikföringen är sådan att filmen borde fått totalförbud. En samvetslös spekulation trögt och tråkigt iscensatt."

DN (Ruter Tweed): "Gärningsmannen bakom Aldrig i livet, som ett slag var helt förbjuden av statens biografbyrå, har försökt sno sig med att filmen var parodi. När den nu brutit loss på sex biografer har de spelat in en ram som avser att stärka intrycket att det är ett skämt, ystra filmgeniers lek i en genre de velat skoja med. Det är uppenbart en glidflykt. Om denna film är avsedd att vara parodisk, är den i själva verket ännu sämre än om den varit avsedd att vara en thriller.

Vad regissör och de flesta medverkande nu har att skämmas för är att de till den grad saknar artisteri och talang. Det ska vara på den svenska filmens gökmassiv som dessa krafsiga begåvningar kan anförtros en film. Ta en scen där de vilda ungdomarna ska föreställas skratta under en orgie med filmvisning -- vi i salongen sitter och bevittnar yrkesskådespelare som är ur stånd att ge intryck av att det skrattas. Lars Ekborgs scen där han under läsning av en deckare hetsas att ett slag för sig själv parodiera en amerikansk filmgangster är en uddlös föreställning som man skulle bli generad inför om en amatör framträdde med den på en bjudning. Tror Ekborg att han med sina publikknipande kluck!skratt, upprepade tjugo gånger, ger en bild av en missanpassad ungdomsförbrytare? Eller är han inbegripen i en parodi? Då har han parodierat i alla sina tidigare roller i denna genre.

Arne Ragneborn, som själv svarar för en mycket dålig rollprestation, är 'regissör'."

Kommentar Svensk filmografi

Aldrig i livet presenterades först för Statens biografbyrå som Det händer i natt. Filmgranskningsrådet yttrade sig om denna första version 11.10.1956, och dagen därpå fattade biografbyrån sitt beslut: "Filmens offentliga förevisning i Sverige förbjudes jämlikt § 6 Biografförordningen ('förråande')."

I en osignerad artikel i Aftonbladet (13.10.1956) berättas om biografbyråns beslut:

"-- Det är inte enstaka vågade scener vi reagerat mot utan mot hela andan i filmen och dess benägenhet att syssla med det sexuella, med ungdomars sprit- och narkotikaorgier och den allmänna gangstermentaliteten, säger en av filmcensorerna, dr Allan Grönwald.

Det händer i natt är ett bottenrekord i sitt slag, och det var nödvändigt för oss att säga ifrån, betonar dr Grönwald."

Enligt artikeln skulle det vara ogörligt att "rädda" filmen genom att kapa de olämpligaste avsnitten. Det skulle skövla för mycket av filmens sammanhang. Det händer i natt blev den första svenska film som censurförbjöds sedan 1917, då samma öde drabbade Mysteriet natten till den 25:e (produktion: Hasselbladfilm, regi: Georg af Klercker).

Att döma av innehållsbeskrivningar av Det händer i natt skiljer sig denna version av filmen från Aldrig i livet i framför allt två avseenden; eventuella skillnader i tendens (råhet) låter sig inte bedömas lika lätt.

För det första har Aldrig i livet en prolog och en epilog, en filminspelning, som dels är skämtsamt utformade, dels gör det mellanliggande händelseförloppet, den hårdkokta huvudintrigen, till en dröm - en fantasi i en skådespelares hjärna.

För det andra avbryts gangsterintrigen tidigare i Aldrig i livet än i Det händer i natt. Där drömmen bryts i Aldrig i livet, med Nicke och Svampen förgiftade i baksätet på den av Gunnar förda bilen (se innehållsreferatet ovan), fortsätter händelseförloppet i Det händer i natt. Censurkortet skildrar slutet så här:

"(-) Gunnar antänder den bil, där de förgiftade kamraterna befinner sig. Gängets verklige ledare alarmeras. Mötet mellan honom och Gunnar vid den brinnande bilen slutar med bådas död, och bytet förtärs av lågorna." Den "gängets verklige ledare", som åsyftas på censurkortet, är restaurangägaren Klämman som i Aldrig i livet är mer allmänt skum och med oklar relation till gänget.

Aldrig i livet blev 65 m kortare än den föregående, censurförbjudna versionen av filmen, och den nya versionen färdigställdes snabbt. 30.11.1956, sju veckor efter beslutet om förbud, hade biografbyrån tagit ställning till filmen i sin nya utformning, sedan filmgranskningsrådet yttrat sig 28.11.1956. Filmen gavs beteckningen gul (barnförbjuden) efter förkortning med 50 m. Mordet på nattvakten förkortades, och bilderna av "Nickes strypaktion mot kamraten och Nickes stillande av knarkbegäret" utgick. Före premiären förkortades filmen med ytterligare 12 m av bolaget, vilket godkändes av biografbyrån.

I en artikel i StT av signaturen Heng (30.11.1956) återges filmgranskningsrådets yttrande om Aldrig i livet:

"Aldrig i livet utgör en omredigerad och starkt nedklippt version av den tidigare totalförbjudna Det händer i natt.

Sedan filmen starkt nedklippts och nu i sin intresselöshet och förvirrade komposition ej kan anses falla under censurparagraferna, har rådet ej velat motsätta sig filmens frisläppande, även om dess grundton fortfarande framstår som smaklös och ovärdig för svensk filmproduktion.

Rådet förutsätter dock att statens biografbyrå, som fattar det slutgiltiga avgörandet, företar ytterligare klipp, som byrån efter samråd med granskningsrådet finner nödvändiga."

Statens Biografbyrå fick drygt ett år senare åter ta ställning till Det händer i natt. Det var filmen i dess första version som efter förkortning med 60 m inlämnats till granskning. Efter yttrande av filmgranskningsrådet 12.2.1958 fattade biografbyrån 13.2.1958 än en gång beslutet: "Filmens offentliga förevisning i Sverige förbjudes jämlikt § 6 Biografförordningen ('förråande')."

Filmen exporterades i sin originalversion till flera länder, bland annat till Danmark. I ett programblad berättar den danska distributören, Dansk Svensk Film, att Det sker i nat också där mötte svårigheter på vägen till publiken:

"Det sker i nat er en hensynsløst stærk film, og den har voldt filmcensuren i de skandinaviske lande mange kvaler. I første omgang blev den forbudt alle steder og sværest gik det i Danmark, hvor filmen 3 gange blev totalt forbudt af censuren og først efter direkte henvendelse fra justitsminister Hækkerup gik filmen igennem uden klip fra censurens side."

I Sverige ingrep censuren även mot trailern till Aldrig i livet. Bort ur trailern klipptes texten "Filmen som censuren förbjöd" (censurnummer 89.457).

I filmen förekommer en lång sekvens från en filmvisning. Det som visas är en slapsticksekvens från filmen Drömsemester (1952) med Sten Meurk, Signe Horne-Rasmussen och Dirch Passer.

Aldrig i livet var Arne Ragneborns (1926-1978) sista regiuppgift inom film. Han hade regisserat totalt fem filmer. Nu återvände han till en sporadisk verksamhet som skådespelare i film och på Riksteaterturnéer.

				1956	1956
Metronome Studios	Stocksund	Sverige	(ateljé)
	Stockholm	Sverige	(exteriörer)

Sverigepremiär	1956	Grand	Nyköping	Sverige	76 min
Stockholmspremiär	1957-01-27	Cameo	Stockholm	Sverige	76 min
	1957-01-27	Caprice	Stockholm	Sverige	76 min
	1957-01-27	Gloria	Stockholm	Sverige	76 min
	1957-01-27	Karla	Stockholm	Sverige	76 min
	1957-01-27	Lido	Stockholm	Sverige	76 min
	1957-01-27	Lorry	Stockholm	Sverige	76 min

Originaltitel	Dans på Åsen
Kompositör	Carl-Gösta Ahrné
	Carl-Gösta Ahrné
	Carl-Gösta Ahrné

Originaltitel	Hangover
Kompositör	Frederick G. Charrosin

Originaltitel	Home Town (marsch)
Kompositör	Rocus van Yperen	(1947)

Originaltitel	James Point (Dirty Shame Saloon)
Kompositör	Anders Burman	(1949)
	Anders Windestam	(1949)
	Charles Norman	(1949)

Originaltitel	Strings in Soliloquy
Kompositör	Denis Rycoth

Originaltitel	Ung sympatisk man
Kompositör	Ulf Carlén
Textförfattare	Ulf Carlén

Originaltitel	La vie est brève
Kompositör	Ulf Carlén
Textförfattare	Ulf Carlén

Alkoholmissbruk

Censurförbud

Film i filmen

Filminspelningar

Filmregissörer

Fängelser

Förgiftning

Hälare

Inbrott

Kamrerer

Mardrömmar

Mord

Musiker

Narkotikahandel

Narkotikamissbruk

Nattvakter

Pianister

Restauranger

Restaurangägare

Skådespelare

Spel/hästar

Stalltips

Stockholm

Sångerskor

Ungdomsbrottslighet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2203

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	ALDTIG I LIVET
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	DET HÄNDER I NATT

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	ALDRIG I LIVET [Det händer i natt]

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska