Originaltitel | Hets |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1944-10-02 |
Stig Järrel
Caligula, lektor i latin
Alf Kjellin
Jan-Erik Widgren, elev i ring IV L
Mai Zetterling
Bertha Olsson, expedit i cigarraffär
Alf Sjöbergs filmiska studie i pennalism orsakade en häftig skoldebatt och blev en internationell succé. Ingmar Bergmans manus var enligt honom själv delvis...
Ett gastkramande drama om hur den sadistiske latinläraren Caligula sätter skräck i några unga människors liv ett effektfullt angrepp på skolsystemet och dess...
AT (Stig Almqvist): "Ett är säkert: intensivare har aldrig berättats i svensk film. I långa stycken är Hets gastkramande. Men ibland sprängs trycket av ett skolpojksskämt, ett...
Alf Sjöbergs filmiska studie i pennalism orsakade en häftig skoldebatt och blev en internationell succé. Ingmar Bergmans manus var enligt honom själv delvis baserat på egna erfarenheter.
Etableringsbild: Högre allmänt läroverk, klockan visar 08:10. Ovanifrån blickar vi mot en ensam pojke som springer över den tomma skolgården och in i läroverket. I byggnaden springer han – så tyst som möjligt för att inte upptäckas – uppför långa trappor. Han avslöjas av en pliktskyldig ordningsvakt som tar pojken till skolans rektor. Rektorn är dock mer förstående till pojkens försening till morgonbönen.
Sekvensen etablerar en genomgående känsla för hela filmen. Långa tomma korridorer, en labyrintliknande byggnad, höga trappor, skuggor, tystnad, en allseende kamera och skarpa kontraster mellan mörker och ljus etablerar en bild av läroverket som en institution som kontrollerar och skrämmer elever. Skolans uppgift verkar inte vara att i första hand bedriva en pedagogisk verksamhet. Som hämtad ur en Kafkainspirerad mardröm framställs den som en institution med en klart uttalad hierarki som återspeglar världen utanför.
Jan-Erik går i sista ring i gymnasiet. Studentexamen närmar sig och han har stora problem med den sadistiske latinläraren Caligula. Caligula utnyttjar varje möjlig stund att utöva makt över Jan-Erik, andra elever och även människor utanför skolan. Jan-Erik träffar Bertha, och de blir ett par. Hon hyser rädsla för en person vars identitet hon inte vill avslöja och dämpar skräcken med alkohol. Jan-Erik får svårt att lita på hennes känslor för honom.
Leif Furhammar skriver i sin bok "Filmen i Sverige" om den enda svenska filmen från krigsåren som kan sägas ha blivit världsberömd: ”Hets var ett angrepp på ’den fascistoida skolan’ och dess förtryckarmekanismer men hade ideologiska referenser till det auktoritära samhället i stort och i sista hand till situationen i världen av år 1944.”
Filmen var både en kritiker- och publiksuccé. Den vann Grand Prix i Cannes, Stig Järrel skrev in sig i filmhistoriska annaler med en otrolig rollprestation som den pennalistiske läraren Caligula. Den var dessutom Mai Zetterlings genombrottsfilm, Ingmar Bergman ansvarade för manuset och var regiassistent och Victor Sjöström var konstnärlig ledare. Fotografen Martin Bodin ansvarade för filmens expressionistiska stil med brutala skuggor och ett enormt visuellt tryck.
Hets är dock inte bara en samling av filmsveriges all-stars, den är intressant även utifrån andra, sociologiska, aspekter.
I Sverige gav den upphov till en häftig skoldebatt. Filmen belyser vissa aspekter av generationskonflikter och moralpaniker som i mångt och mycket skulle prägla tiden efter andra världskriget. Den ingår inte i en ”ungdom på glid”-genre och är inte lika rebellisk som vissa anarkistiska filmverk baserade på skolans förtryckande hierarki, till exempel Jean Vigos C i uppförande och Lindsay Andersons If. Utomlands uppfattades Hets inte i första hand som en rapport om den svenska skolsituationen utan som ett sällsynt intensivt filmkonstverk.
Sanjin Pejkovic (2015)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Videotitel i Sverige |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare |
|
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Scenario | |
Produktionsassistent | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto |
|
Musikarrangör | |
Orkesterledare | |
Kläder | |
B-ljud | |
Mixning |
|
Stig Järrel | Caligula, lektor i latin | ||
Alf Kjellin | Jan-Erik Widgren, elev i ring IV L | ||
Mai Zetterling | Bertha Olsson, expedit i cigarraffär | ||
Olof Winnerstrand | rektorn | ||
Gösta Cederlund | Pippi, klassföreståndaren | ||
Hugo Björne | doktor Nilsson | ||
Stig Olin | Sandman, elev i IV L | ||
Olav Riégo | byrådirektör Torsten Widgren, Jan-Eriks far | ||
Märta Arbin | fru Widgren | ||
Jan Molander | Pettersson, elev i IV L | ||
- | Ej krediterade: | ||
Anders Nyström | Bror Widgren, Jan-Eriks bror | ||
Nils Dahlgren | poliskommissarien | ||
Gunnar Björnstrand | lärare | ||
Nils Hultgren | lärare vid morgonbönen | ||
Rune Landsberg | lärare vid morgonbönen | ||
Richard Lund | lärare | ||
Bertil Solberg | knatten som kommer för sent till morgonbönen | ||
Torsten Hillberg | läkaren i bårhuset | ||
John Zacharias | assistentläkaren i bårhuset | ||
Lillie Wästfeldt | polissystern | ||
Edvard Danielsson | prästen | ||
Selma Sandberg | församlingssystern | ||
Greta Stave | Lina, Widgrens husa | ||
Bengt Dalunde | ynglingen som glömt sin psalmbok | ||
Birger Malmsten | Kreutz, elev i IV L | ||
Tom Österholm | Ström, elev i IV L | ||
Carl-Einar "Charlie" Gregmar | Karlsson, elev i IV L | ||
Bengt Persson | Bergström, elev i IV L | ||
Arne Ragneborn | Göterstam, elev i IV L | ||
Rolf Bergström | Östergren, elev i IV L | ||
Palle Granditsky | Krefler, elev i IV L | ||
Lennart Nyberg | Bokstedt, elev i IV L | ||
Carl-Olof Alm | elev i IV L | ||
Bengt von der Burg | elev i IV L | ||
Gunnar Hedberg | elev i IV L | ||
Curt Edgard | elev i IV L | ||
Claes Falkenberg | elev i IV L | ||
Sten Gester | elev i IV L | ||
Olle Gillström | elev i IV L | ||
Lars Lindberg | elev i IV L | ||
Allan Linder | elev i IV L | ||
Sven Birger Strömsten | elev i IV L | ||
Bengt Carenborg | elev i IV L | ||
Gustaf Svensson | elev i IV L | ||
Bengt Grive (som Bengt Gustafsson) | elev i IV L | ||
Gunnar Almqvist | lärare | ||
Gustaf Hedström | lärare | ||
Ingmar Bergman | radioröst | ||
- | Bortklippta i den slutliga filmen: | ||
Albert Ståhl | SångPelle, lärare | ||
Anna Olin | tant Elisabeth | ||
Hilda Borgström | Caligulas mor |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | |
AB Svensk Filmindustri | 1944 | ||
Distributör i Sverige (16 mm) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1990 | |
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2015 | |
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1997 | |
Distributör i Sverige (köpvideo) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1997 | |
Distributör i Sverige (DVD) | SF Home Entertainment | 2004 | |
Laboratorium | FilmTeknik AB | ||
Smink | Firma Carl M. Lundh AB |
Ett gastkramande drama om hur den sadistiske latinläraren Caligula sätter skräck i några unga människors liv ett effektfullt angrepp på skolsystemet och dess förtryckarmekanismer.
Jan-Erik går i sista ring på gymnasiet vid ett pojkläroverk i Stockholm och det närmar sig studentexamen. De värsta farhågorna har han inför kursen i latin, där läraren är den sadistiske Caligula. Genom sin grymma pedagogik sätter denne skräck i eleverna. Jan-Erik tycks särskilt utsatt för Caligulas tyranni och han får en dag en anmärkning då han anses ha fuskat vid en översättningsövning. Detta straff mottas med skam av Jan-Eriks föräldrar som har högt ställda krav på sin son. På väg hem en kväll möter Jan-Erik flickan Bertha som arbetar i tobakshandeln. Hon är kraftigt berusad och Jan-Erik hjälper henne hem. Bertha visar sig vara i det närmaste skräckslagen och känner sig jagad av någon, av vem får dock inte Jan-Erik veta. Bertha och Jan-Erik fortsätter att träffas, men skräcken hos Bertha tycks ständigt närvarande. Pressen från skolan, hemmet och hans realation med Bertha gör att Jan-Erik till slut kollapsar. Berthas rädsla visar sig bero på Caligula, och en dag finner Jan-Erik henne liggande i lägenheten, död...
"En rent filmiskt skickligare svensk film har kanske aldrig gjorts, sällan en mera dramatisk." (BLM)
Censurnummer | 130029 |
---|---|
Datum | 1990-04-04 |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Originallängd | 1106 meter |
Kommentar | Aktlängder: 449-445-212 = 1106 m. Aktlängder: 449, 445, 212. |
Censurnummer | 67561 |
---|---|
Datum | 1944-09-12 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2775 meter |
Kommentar | Aktlängder: 565-560-560-555-535 = 2775 m. 1953-05-29 godkändes en engelsktextad kopia avsedd för export. Längd: 2605 m - 95 minuter. Aktlängder: 565, 560, 560, 555, 535. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Petersen-Poulsen, AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2775 meter |
Längd i minuter | 101 min |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
AT (Stig Almqvist): "Ett är säkert: intensivare har aldrig berättats i svensk film. I långa stycken är Hets gastkramande. Men ibland sprängs trycket av ett skolpojksskämt, ett välförtjänt knytnävsslag, ett utslungat 'Svin!' som lättar.
Och slutet är, efter all vånda, någorlunda solljust och lätt att andas.
Det helhetsintryck, som stannar, blir dock: en mardröm. Och så har författare och regissör velat.
Den unge teatermannen Ingmar Bergman har skrivit Hets. Han måste vara en filmbegåvning! Bild!skildringen ligger naturligtvis för honom, manuskriptet har skärpa, rytm och nerv. Blott slutet sackar. (-)
Sjöberg har frossat i skräckfeber. Det är, som ägde han själv något av Caligulas lust att pina, hålla på sträckbänken, kattlikt leka med sitt offer -- släppa publiken till skratt för att i nästa ögonblick slita i dess nerver med en ny chock.
Det är gjort med virtuositet. Sjöberg kan verkligen sköta det invecklade instrument som heter film. Vad han saknar är blott känsla för var och när han skall sluta att piska en effekt. Ofta håller han på för länge -- så att man tröttnar. Han är väl en kall artist, hans hjärta hjälper honom icke att säga ifrån, var publiken har fått nog. Hets har blivit en medveten och utförlig 'studie' i det makabra."
AB (Filmson): "Här har Sjöberg också tvingat sig till koncentration som berättare och det bidrar till det starkt dramatiska intrycket av filmen. Ingmar Bergmans manuskript är för att begagna filmens egna ord rätt mycket 'gymnasialt' i sin bjärta skildring av den sadistiske latinlärarens ondskefullhet och den unga flickans fördärv. Men genom att föra samman dessa båda orosmoment i den unge abiturientens liv vinner historien både i koncentration och verkningsfulla kontraster och ger möjligheter till dramatiska urladdningar som nogsamt tillvaratagits av regin.
Stig Järrel har tidigare gjort en liknande patologisk lärarfigur i Hasse Ekmans Lågor i dunklet. Han är hal, smidig, satanisk som endast han kan vara men berömvärt måttfull. Mai Zetterling är mera kött och blod och levande kvinnovarlese än de flesta av sina medsystrar i svensk film. Med hennes slinka blir filmen levande människoskildring, inte bara dramatiskt arrangemang. Bättre beröm kan man inte finna i en hastig vändning.
Alf Kjellin har också en roll som ger honom större möjligheter än någon gång tidigare att spela ut."
BLM (Georg Svensson): "En rent filmiskt skick!ligare svensk film har kanske aldrig gjorts, sällan en mera dramatisk. Filmen har praktiskt taget inga döda punkter utan är full av nerv från början till slut. Grand Guignol-scenerna, särskilt den första, där man vet att något ondskefullt tassar omkring i det mörka, endast av gatans flackande ljussken upplysta rummet men ingenting ser eller hör av det, är durkdrivna och gjorda med konstnärlig bildfantasi. Vad som är väsentligt styvare är att lektionsscenerna och hembilderna med sitt normalare innehåll och utan alla kameratrollerier och kloliknande skuggor på väggarna gjorts verkligt spännande. Att skolinteriörerna i stort sett är riktiga intygas. (-) Den sida som Järrels lärare i filmen vänder åt skolan tror man alltså på, medan däremot de utslag av hans perverterade själsliv som går ut över den stackars cigarrbodsflickan är uttryck för en psykologiserande skräckromantik som nog måste kallas juvenil. Men Järrel gör vad som ålagts honom med en överlägsen skicklighet som nästan kan få en att tro på denne Jekyll-Hydefigur. Däremot går det inte med bästa vilja att acceptera flickan; hur väl hon än spelas av Mai Zetterling måste man konstatera att hon ter sig enbart som ett utflöde av fransk film. Alf Kjellin spelar med vackert allvar den olycklige gymnasisten, det är en svår roll som klaras mästerligt."
Musiken i Hets recenserades särskilt i ett par tidningar.
SvD (K R-n): "Musiken till Hets har komponerats av Hilding Rosenberg och hans insats präglas givetvis av osviklig teknisk säkerhet och vittnar också om smidig anpassning efter filmdramatikens krav, men har knappast den personliga stämpel som man eljest möter i denne tonsättares produktion och som man nog väntat att i viss mån återfinna även här. Vad han åstadkommit är ett habilt beställningsarbete, som verkar väl inpassat i helheten."
DN (C B-g): "Med sin utomordentliga händighet och anpassningsförmåga har han (Rosenberg) rytmiserat och illustrerat de scener där en orkester kan tänkas ha något att tillägga. De är inte så många att någon särskild musikanmälan egentligen vore nödvändig; ungefär så mycket tonkonst finns det nästan i varenda amerikansk film. Rosenbergs tillskott visar dock en artistisk målmedvetenhet betydligt högre än den internationella medelnivån."
Ingmar Bergman hade engagerats av SF som "regiassistent och manuskriptförfattare" fr o m 16.1.1943 till att börja med för ett år framåt. Under en längre sjukhus- och konvalescentperiod vintern 1942--43 hade han skrivit manuskriptet till Hets och SF köpte det i juli 1943 inom ramen för kontraktet med Bergman. Samtidigt gav bolaget honom i uppdrag att på vissa punkter ytterligare utarbeta det. Inspelningen, vid vilken Ingmar Bergman deltog som kombinerad regiassistent och scriptboy, ägde rum i två perioder. Den första omfattade filmens interiörer och sträckte sig mellan 21 februari och 31 mars 1944. Den senare perioden, under vilken exteriörscenerna spelades in, omfattade ca 10 dagar under senare hälften av maj 1944. (GW)
Hets deltog som ett av [fyra] svenska bidrag vid filmfestivalen i Cannes 1946, där filmen tilldelades Grand Prix [det högsta priset vid tiden och delat med 1io andra filmer] /.../.
Hets publicerades som novell i Filmjournalen nr 51 1944 och som bildnovell i Bildjournalen nr 12--15 1959.
I en artikel i Göteborgs-Posten 7.11.1944 berättas: "Just i dagarna har Ingmar Bergman också fått anbud att skriva en roman på filmen Hets men det kommer han inte att göra. Den är tänkt som film och det blir varken roman, novell, drama eller television av den. Roligare än så här skall den inte bli, slutar Ingmar Bergman."
Ett oidentifierat pressklipp berättar, att Ingmar Bergman p g a framgången med Hets fått anbud från det engelska filmbolaget Two Cities "att ta hand om ett uppslag som bolaget vill lansera. (-) Ingmar Bergman, som just i dag avslutat sina nya film Det regnar på vår kärlek med Barbro Kollberg i huvudrollen, har ännu inte hunnit ta ställning till det hedrande anbudet som självfallet är lika hedrande för SF, dit hr Bergman f. n. är knuten som regissör." Det kan tilläggas att Det regnar på vår kärlek (1946/25) var färdiginspelad hösten 1946.
Engelsmannen Peter Ustinov skrev teaterpjäsen "Frenzy" byggd på Hets. Pjäsen hade urpremiär på St. Martin's Theatre i London 21.4.1948.
Hets gav upphov till en intensiv pressdebatt. 5.20.1944 inflöt i Aftonbladet ett inlägg av rektor Henning L Håkanson vid Palmgrenska samskolan, där Ingmar Bergman varit elev (det uttalande som åsyftas i följande citat gjorde Bergman för Aftonbladet dagen efter premiären på Hets, 3.10.1944):
"Hr Bergmans uttalande, att hela hans skoltid var ett helvete, förvånar mig. Jag minns tydligt, att både han, hans bror och hans far var mycket nöjda med skolan. Efter sin studentexamen har också Ingmar Bergman uppenbarat sig i skolan vid vår julfest, glad och nyter och av allt att döma utan någon känsla av agg vare sig mot skolan eller mot dess lärare. Saken ligger nog till på ett annat sätt. Den gode Ingmar var ett problembarn, lat men ganska begåvad, och att en sådan typ ej lätt inordnar sig i en dagligt ordnad studiegång, är naturligt. En sådan skola kan ej vara anpassad för drömmande bohémer utan för normalt funtade arbetsmänniskor."
I Aftonbladet 9.10.1944 svarade Bergman: "Först var det alltså 'det 12-åriga helvetet' (ruggigt uttryck förresten. Inte använt av mig utan av den som intervjuade mig. Jag vill minnas att jag sade 'helsike', och det är skillnad det). Ja! Jag var en mycket lat gosse och mycket rädd därför att jag var lat, därför att jag sysslade med teater i stället för med skolan och därför att jag avskydde att passa tider, stiga upp om morgnarna, läsa läxor, sitta stilla, bära kartor, ha raster, skriva skrivningar, tugga förhör, kort sagt och utan krusiduller: jag avskydde skolan som princip, som system och inrättning. Jag har sålunda absolut inte velat komma åt min egen skola utan alla skolor. Min skola var som jag tydligt påpekade i den olycksaliga intervjun efter vad jag förstår varken bättre eller sämre än andra inrättningar för samma ändamål.
Min vördade rektor skriver också (nog så skarpt): 'En skola kan ej vara avpassad för drömmande bohemer utan för normalt funtade arbetsmänniskor'.
Vart skall de stackars bohemerna ta vägen? Skall elevmaterialet uppdelas: Du är bohem, du är arbetsmänniska, du är bohem o.s.v.! S l i p p e r bohemerna? (-)
Det finns lärare man aldrig glömmer. Gubbar man gillade och gubbar man avskydde. Min vördade rektor hörde och hör fortfarande (i mitt fall) till den förra kategorin. Jag har också en känsla av att min älskade rektor inte har sett filmen än. Vi borde kanske gå och se den tillsammans!"
Fotot i Hets har närmare analyserats i två samtida artiklar i Biografbladet, bägge med talrika, belysande bilder ur filmen, av filmkritikern Stig Almqvist i nr 3/1945, s 44, och av konstnären Lennart Rodhe i 3/1945, s 6. Filmen är dessutom föremål för utförlig behandling i dels Lundin/Olssons Regissörens roller. Samtal med Alf Sjöberg, Lund 1976, s 48, och Gunnar Lundins Filmregi Alf Sjöberg, Lund, 1979, s 57.
Hets hade samtidig premiär i sju svenska städer.
1944-05-15 | 1944-05-25 | |||||
1944-02-21 | 1944-03-31 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | (ateljé) | |||
Södra Latin | Stockholm | Sverige | (skolscener; klassrum, korridorer, aula och gymnastiksal) | |||
Norra Latin | Stockholm | Sverige | (skolscener; trapphus och korridorer) | |||
Bal Palais | Stockholm | Sverige | (exteriör) | |||
Stockholm | Sverige | (exteriörer) | ||||
Södertälje | Sverige | (skolgårdsscen) |
Sverigepremiär | 1944-10-02 | Röda Kvarn | Eskilstuna | Sverige | 101 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1944-10-02 | Falan | Falun | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Palladium | Helsingborg | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Skandia | Linköping | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Palladium | Lund | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Odéon | Norrköping | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 101 min | ||
Urpremiär | 1944-10-02 | Röda Kvarn | Eskilstuna | Sverige | 101 min | |
1944-10-02 | Falan | Falun | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Palladium | Helsingborg | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Skandia | Linköping | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Palladium | Lund | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Odéon | Norrköping | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 101 min | ||
1944-10-02 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 101 min | ||
Annan visning | 1947 | Polen | ||||
TV-visning | 1970-11-28 | TV2 | Sverige | 97 min | ||
1972-03-10 | TV1 | Sverige | 97 min | |||
1982-01-03 | TV2 | Sverige | 97 min | |||
Videorelease | 1997-10 | Sverige | 97 min | |||
TV-visning | 1998-07-26 | SVT1 | Sverige | 97 min | ||
2001-08-27 | SVT1 | Sverige | 97 min | |||
2002-11-11 | SVT1 | Sverige | 97 min | |||
Dvd-release | 2004-04-28 | Sverige | ||||
TV-visning | 2005-01-18 | SVT1 | Sverige | 97 min | ||
2006-09-09 | SVT2 | Sverige | 97 min | |||
2008-04-08 | SVT1 | Sverige | 97 min | |||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2010-04-21 | Maskinistrapport: mkt sliten i ändarna men helt körbar. Början av akt 4 jättesnygg men ngt småhoppig. | ||||
2010-05-06 | ||||||
TV-visning | 2011-09-05 | SVT1 | Sverige | |||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2012-02-26 | |||||
2012-03-13 | ||||||
TV-visning | 2012-05-28 | SVT1 | Sverige | |||
Cinemateksvisning | 2016-11-12 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
TV-visning | 2018-06-12 | SVT1 | Sverige | |||
2022-05-01 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-08-08 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-08-16 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-08-24 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-04-30 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-07-27 | SF Kanalen | Sverige |
Originaltitel | Din klara sol går åter opp | |
---|---|---|
Kompositör | Johann Georg Störl | (1710) |
Textförfattare | Johan Olof Wallin | (svensk text 1814) |
Sångare | kör |
Originaltitel | Allena Gud i himmelrik | |
---|---|---|
Textförfattare | Johan Olof Wallin | (svensk text 1816) |
Nicolaus Decius | (tysk text 1526) | |
Arvid Pedersøn | (dansk text 1529) | |
Arrangör | Nicolaus Decius | (1539) |
Sångare | kör |
Originaltitel | Glädjens blomster | |
---|---|---|
Arrangör | Hugo Alfvén |
Originaltitel | Sjungom studentens lyckliga dag | |
---|---|---|
Kompositör | G***** | (1851) |
Textförfattare | Herman Sätherberg | |
Sångare | kör |
Festivalpris | Cannes | 1946 | (Grand Prix, tillsammans med tio andra filmer, Festival de Cannes, Frankrike) | ||
---|---|---|---|---|---|
Charlie | Stockholm | 1945 | (bästa svenska film 1944-45) | ||
Svenska Filmjournalisternas Klubbs pris | Stockholm | 1945 | (1:a plats i Biografbladets och Svenska Filmjournalisternas Klubbs omröstning 1944-45) |
Från spex till sex (1971) | Citat ingår från | Hets (1944) |
Minns ni? (1993) | Citat ingår från | Hets (1944) |
Begravning |
Berusning |
DK Drama |
DK Skola |
DK Ungdomskultur |
Gymnasister |
Latinlektor |
Läkare |
Lärare |
Läroverk |
Läxläsning |
Obduktion |
Polis |
Sadist |
Stockholm/Östra Real |
Studentexamen |
Tobaksaffärer |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2750 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2759 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2757 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2759 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv Huvudtext |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Ljunglöfs |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Ljunglöfs |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Hets. Filmsynopsis. Av Ingmar Bergman. |
Omfång | 47 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Hets. Filmmanuskript. Av Ingmar Bergman. |
Omfång | 168 s. Rollbeskrivning (5 s.) ingår. Miljölista (10 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Hets. |
Omfång | 25 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Hets. |
Omfång | 153 s. + ca 60 s. spelplan, inspelningsschema,rollförteckning mm. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Hets. Filmmanuskript. Av Ingmar Bergman. |
Omfång | 168 s. Rollbeskrivning (5 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 11 |
Dia | 1 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Norska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Franska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Japanska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | DCP |
Längd i minuter | 101 min |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |