Originaltitel | Hemliga Svensson |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1933-12-26 |
Fridolf Rhudin
Fridolf Johansson, kallar sig Fridolf Svensson, extra konstapel i Västköping, "Hemliga Svensson"
Weyler Hildebrand
Juliuz Göransson, konstapel
Edvard Persson
August Olsson, busen
Dagmar Ebbesen
fru Jansson, städerska på polisstationen
Rut Holm
Stina Jansson, fru Janssons och August Olssons dotter
Emy Hagman
Eva Blomgren, revisor vid drätselkammaren
På dansbanan i Västköping en lördagkväll befinner sig konstapel Göransson i sällskap med fröken Eva Blomgren. En pojke som kommer med bud till honom avbryter hans dans. Återigen har...
DN (Cyrano): "Efter Hemliga Svensson gläder man sig egentligen endast uppriktigt åt en sak: att Fridolf Rhudin efter filmen återvänder till den faderliga handen Gustaf Edgren och...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus |
|
Foto | |
Musik |
|
Klippning |
|
Ljudtekniker |
|
Inspelningsledare | |
Musikarrangör | |
Smink | |
B-ljud |
Fridolf Rhudin | Fridolf Johansson, kallar sig Fridolf Svensson, extra konstapel i Västköping, "Hemliga Svensson" | ||
Weyler Hildebrand | Juliuz Göransson, konstapel | ||
Edvard Persson | August Olsson, busen | ||
Dagmar Ebbesen | fru Jansson, städerska på polisstationen | ||
Rut Holm | Stina Jansson, fru Janssons och August Olssons dotter | ||
Emy Hagman | Eva Blomgren, revisor vid drätselkammaren | ||
Ragnar Widestedt | "doktor Levenius", uppbördstjuven | ||
Hugo Jacobson | Carl Hugo Svensson, Stockholmsbilisten | ||
Ernst Fastbom | poliskonstapel Nord | ||
Emil Fjellström | uppbördsmannen | ||
Alma Bodén | Fridolfs mor | ||
- | Ej krediterade: | ||
John Melin | ägaren till Café Tuppen | ||
Märta Claesson | fru Lindgren, innehavarinna till skönhetsinstitutet Sylfid | ||
Joel Jansson | herr Lindgren | ||
Knut Frankman | mannen i uppbördskön med tomma brännvinsflaskor | ||
Nils Dahlström | busschauffören | ||
Greta Tegnér (som Greta Lundberg) | servitrisen på båten | ||
Erik Forslund | en man i uppbördskön | ||
Lilly Kjellström | pigan med en kalv på vägen | ||
Albin Erlandzon | August, drängen med kärra på vägen | ||
Thor Christiernsson | äldre man utanför Café Tuppen | ||
Carl Reinholdz | en ung man utanför Café Tuppen |
Produktionsbolag | AB Europa Film | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Europa Film | 1933 | |
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | ||
Laboratorium | AB Kinocentralen |
På dansbanan i Västköping en lördagkväll befinner sig konstapel Göransson i sällskap med fröken Eva Blomgren. En pojke som kommer med bud till honom avbryter hans dans. Återigen har busen Olsson ställt till med bråk på Café Tuppen, efter att ha nekats servering när utskänkningen var slut för dagen.Göransson skyndar hem till pensionatet för att sätta på sig uniformen men glömmer i hastigheten att byta huvudbonad och går ut, fortfarande iklädd plommonstop. Detta upptäcks av värdinnans dotter, Stina Jansson, som Göransson tidigare uppvaktat, men som han nu ignorerar till förmån för Eva. Stina rusar efter med mössan och hinner just fram som Olsson skrattar ut Göransson för att han inte är reglementsenligt klädd.Göransson tar med Olsson till stationen och låser in honom i finkan som så många lördagar förut. Olsson säger att om inte han funnits så hade polisen varit arbetslös, och Göransson hade inte fått så många hedersomnämnanden. På stationen har cellen städats och prytts med blommor av fru Jansson. När Olsson ser blommorna kastar han dem i golvet.Göransson och kommissarie Nord dryftar situationen på polisstationen. Göransson är missnöjd med att få varenda lördag fördärvad på grund av Olsson, något som i hans mening gjort att han fortfarande är ungkarl. Han hotar sluta om han inte kan få en extrakonstapel till sin hjälp. Nord plockar fram de ansökningar han fått om detta. Det visar sig bara finnas en kandidat, en viss Fridolf Svensson, som bifogat ett fotografi. Då detta visar en atlet och kraftkarl beslutar sig Nord för att ringa honom.Fridolf visar sig vara en enkel lantbrukarson som fördriver en stor del av sin tid med att läsa Sherlock Holmes-berättelser. Han upplyser Nord om att han lärt sig yrket genom en "kurs i detektivhistorier" och får besked om att han kan börja på lördag. I väntan på detta börjar han träna genom att sätta upp en trafiksignal på stallbacken och försöker sedan förgäves få pigorna och drängarna att följa den. Samtidigt kliver en skum person i Stockholm på en ångbåt med Västköping som mål. Det är en kassaskåpstjuv med skattepengar som specialitet, av tidningarna kallad "Uppbördstjuven".Fridolf inställer sig och Göransson märker att det inte är samme man som på fotografiet. Den lille spinkige Fridolf gör sig dock snabbt till god vän med Olsson. Han säger till fru Jansson att Olsson innerst inne är en god person och hon berättar då gråtande att hon och Olsson en gång i tiden varit ett par. Men han blev rallare på inlandsbanan och de kom ifrån varandra. Så kom Jansson, säger hon, och "man är inte mer än kvinna".Uppbördstjuven kommer fram och presenterar sig som doktor Levenius från Konsthistoriska Riksinventeringen. Han påstår sig vara intresserad av rådhuset som Göransson förevisar. Levenius får veta att uppbördspengarna inte finns i det synliga kassaskåpet utan i ett dolt. Eva, som Fridolf och Göransson nu rivaliserar om, och som arbetar på rådhuset, råkar hitta Levenius anteckningsbok, som ger tider och summor för olika uppbördsstämmor. Hon misstänker att han är den efterspanade tjuven och försöker berätta för Fridolf om sina misstankar, men han vill inte prata med henne eftersom han tror hon gått tillbaka till Göransson.Folk köar hela dagen för att betala kommunalskatten i rådhuset. En gammal döv man med tomflaskor står i kön i tron att han är på Systembolaget. På natten vakar Eva ensam i ett hörn av Rådhuset med en revolver. Hon överraskar tjuven vid det öppna kassaskåpet. Han tar ifrån henne revolvern och bakbinder henne. Hon har dock hunnit ringa upp Göransson som kommer till brottsplatsen, men blir nedslagen av tjuven. Fridolf söker Eva i hennes bostad och sätter sin hund på hennes spår. Hunden leder honom till rådhuset där han lyckas oskadliggöra tjuven.Fridolf och Eva förlovar sig, och Göransson tar tillbaka Stina. Olsson går tillbaka till sin gamla kärlek, fru Jansson. Göransson får till sin häpnad höra att Stina är Olssons dotter. Han är först tveksam men försonar sig vid tanken på att den f d busen Olsson nu blir hans svärfar. De räcker varandra handen.
Censurnummer | 50037 |
---|---|
Datum | 1933-12-19 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2734 meter |
Kommentar | Aktlängder: 450-444-575-510-485-270 = 2734 meter. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2734 meter |
Längd i minuter | 100 min |
Akter | 6 rullar |
DN (Cyrano): "Efter Hemliga Svensson gläder man sig egentligen endast uppriktigt åt en sak: att Fridolf Rhudin efter filmen återvänder till den faderliga handen Gustaf Edgren och återknyter det en gång så fruktbärande samarbetet. Ty denna film är utan tvekan den svagaste av den rad svaga filmer som blivit till under skilsmässan. Och dock hade den inte behövt bli det. Här och var skymta smådrag fram som varsla om att historien nog tänkts rätt från början. Den lilla småstadsidyllen Västerköping med sina poetiska kullerstensgator, sin sluss och dansbana och sist, men icke minst, sin egen buse, Olsson, vilken förtjusande ram skulle allt detta inte ha kunnat bli även för en Fridolffars. Men det idylliska Västerköping trängs i bakgrunden för -- prat, ingenting annat än prat, och detta prat har tydligen av regissören ansetts så dyrbart och värdefullt att han inte nänts gripa till saxen och sätta punkt på svadorna. Många Fridolfsmonologer bli på detta sätt nästan outhärdliga. Och det tråkiga är att hela presentationen dras med på kuppen. De små kvicka guldkornen, som kunde fått biosalongen att gå i vågor av skratt, drunknar i laviner av ord, billiga kvickheter och omtuggningar som eventuellt skulle slå, om de sades från revyestraden eller i ett folklustspel, men som nu i filmhögtalaren låta tjatigt krystade.
Även kompositionellt brister filmen i flera avseenden. (-) Redan på tidigt stadium tappar man lusten för hela filmen. Det är för enkelt. Nu är det intet fel hos en film att vara e n k e l, bara det finns en mening, en gnista vilja att åstadkomma någonting bakom den. Litet kunnighet i filmens enklaste abc skadar häller inte att ha med i bagaget. Men finns inte de små förutsättningarna blir det pannkaka, blir Hemliga Svensson. Fridolf har ännu en plats viken i svenska folkets hjärta, det hördes på de hjärtliga skrattsalvor med vilka hans första repliker hälsades i filmen. Men skratten blevo lamare i fortsättningen. Hur skulle det vara att hushålla litet med gudsgåvorna? Trivsam var också Edvard Persson som busen Olsson. Han har ett sätt att säga replikerna på den gode Edvard som aldrig förfelar sin verkan. De komma alltid inifrån -- ibland ända från hjärtat. Så var det Weyler Hildebrand förstås, och Emy Hagman, som skulle varit bra, om hon från början bestämt sig för att tala antingen göteborgska eller högsvenska."
StT (R H-d): "Det kan vara en lyckträff, men denna 'folkliga' film verkar ovanligt fyllig, och framsprungen ur den äktsvenska vardagen. Man förs till ladugårdar och polisstationer (som inte smakar revysketch), till busstrafik och vita ångbåtar som slussas. Folk står i kö i rådhuset och betalar skatt, och folk blir fast på landsvägar för att de köra bil fel. T. o. m. den smarte förbrytaren införes i filmen enkelt och otvunget, och extra poliskonstapeln Fridolf Rhudin briljerar i sabel med tofs och polishunden Buster utan att grimasera sönder sig.
En glad och rolig Rhudin -- ibland nästan söt. Ingen clown, utan en humorist. Samspelet med Edvard Persson går flott. Två vitt skilda typer, men lyckligt kompletterande varann. Rent tekniskt (fotografiskt) kunde filmen varit bättre."
Filmen hade samtidig premiär i Göteborg (Victoria) den 26.12.1933.
Beträffande filmens manuskript hänvisas till sidan 136 i Jan Richters bok "Edvard Persson", där han skriver: "Författaren-skådespelaren-regissören Theodor Berthels levererade ett uppslag som kåsören Åbergsson i Dagens Nyheter tog upp och bearbetade."
(sommaren) | 1933 | 1933 | ||||
AB Europa Studio | Sundbyberg | Sverige | ||||
Söderköping | Sverige | |||||
Göta kanal | Sverige | |||||
Stockholm | Sverige |
Sverigepremiär | 1933-12-26 | Metropol | Gävle | Sverige | 100 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1933-12-26 | Olympia | Gävle | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Victoria | Göteborg | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Odéon | Helsingborg | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Odéon | Norrköping | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Grand | Stockholm | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Roxy | Örebro | Sverige | 100 min | ||
Urpremiär | 1933-12-26 | Metropol | Gävle | Sverige | 100 min | |
1933-12-26 | Olympia | Gävle | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Victoria | Göteborg | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Odéon | Helsingborg | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Odéon | Norrköping | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Grand | Stockholm | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 100 min | ||
1933-12-26 | Roxy | Örebro | Sverige | 100 min | ||
TV-visning | 1992-05-12 | TV2 | Sverige | 96 min | ||
1996-03-19 | SVT2 | Sverige | 96 min | |||
1999-03-03 | SVT1 | Sverige | 96 min |
Originaltitel | Söderköpingsvalsen | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Baumann |
Originaltitel | Lördagskvällar | |
---|---|---|
Kompositör | Erik Baumann | (1933) |
Textförfattare | Gideon Wahlberg | (1933) |
Nils-Georg = Nils Perne & Georg Eliasson | (1933) | |
Sångare | Edvard Persson |
Originaltitel | Jag vill inte tänka på refrängen | |
---|---|---|
Kompositör | Sten Axelson | (1933) |
Textförfattare | Nilas | (1933) |
Originaltitel | Astri, mi Astri | |
---|---|---|
Textförfattare | Hans Hanson | (norsk text efter dikt av Horatius [ 65-8 f. Kr.]) |
Sångare | Edvard Persson |
Glada paraden (1948) | Citat ingår från | Hemliga Svensson (1933) |
Syndare i filmparadiset (1956) | Citat ingår från | Hemliga Svensson (1933) |
Minns ni? (1993) | Citat ingår från | Hemliga Svensson (1933) |
Arrestlokaler |
Buse |
DK Komedi |
Göta kanal |
Kommunalskatt |
Polis |
Polisstationer |
Rådhus |
Spårhundar |
Söderköping |
Tjuvar |
Uppbördsstämma |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2660 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Nitrat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2636 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2635 |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Affischtitel | HEMLIGA SVENSSON Ett glatt, romantiskt och spännande lustspel. |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Affischtitel | HEMLIGA SVENSSON |
Tryckeri | AB Offsettryck |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Affischtitel | HEMLIGA SVENSSON |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Affischtitel | HEMLIGA SVENSSON |
Tryckeri | Ewes tryckeri AB |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Affischtitel | HEMLIGA SVENSSON |
Tryckeri | Ewes O.B. -tryck |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Affischtitel | HEMLIGA SVENSSON |
Tryckeri | Ewes tryckeri AB |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Affischtitel | HEMLIGA SVENSSON |
Tryckeri | Robert E. Petersen offset-bogtryck |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Hemliga Svensson. |
Omfång | 75 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 60 s. |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Hemliga Svensson. |
Omfång | 75 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 2 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |