Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Sommarkvällar på jorden
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 7 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1987-04-13

Handling

Filmen berättas som en lång återblick av Tomas, författare som har ett förhållande med Ulrika, en skådespelerska. I filmens början sitter han i sommarhuset på en vinterkall sommarö...

Visa hela handlingen

Press

Mottagandet av detta svenska psykologiska familjedrama i skärgårdsmiljö, tidigare framfört på teatern, var genomgående positivt.Jurgen Schildt, AB: "I filmen och pjäsen finns...

Visa all press


Relaterat

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel
Alternativtitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionschef
Produktionsledare
Foto
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspelningsledare
B-foto
Stillbildsfoto
Passare
Rekvisita
Attributör
Kläder
Smink
Klädassistent
Sminkassistent
Mixning

Medverkande

Bolag

Produktionsbolag Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Sveriges Television AB TV2
Spice Filmproduktion AB
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (16 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2015
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Filmen berättas som en lång återblick av Tomas, författare som har ett förhållande med Ulrika, en skådespelerska. I filmens början sitter han i sommarhuset på en vinterkall sommarö och tänker tillbaka på vad som hänt sedan halvtannat år tillbaka. Han undrar "varför säger vi aldrig det viktiga". Han frågar sig "vad var det som hände den där sommaren på ön".

Det började två somrar tidigare. De två var i sommarhuset tillsammans med Ulrikas mor Karna, Ulrikas två systrar Magda och Gertrud, deras män Bror och Fredrik och tonåringen Tanja.

Karna har levt ensam sedan hennes man övergav henne för en annan för länge sedan. Det var en chockupplevelse, och under en period var hon inlagd på psykiatrisk klinik. Egentligen har hon aldrig kommit över den chocken, framgår det. Hon är "hönsmamman" som skyr konflikter och vill lägga alla under sina vingars skugga.

Magda är en nervig musikersjäl som försörjer sig som välavlönad musikexpert på Sveriges Radio. Gertrud är en lärarinna som känner hur livet runnit ifrån henne. Magdas man Bror är en journalist med alkoholproblem, därtill enligt Magda notoriskt otrogen. Gertruds man Fredrik är undflyende och konfliktskygg och föredrar att ständigt gömma sig bakom olika köksbestyr. Deras tonårsdotter Tanja är uttråkad och hungrig på livet.

Karnas dröm om en harmonisk familjesamvaro i naturens hägn hålls bara nödtorftigt ihop. Latenta spänningar blommar upp på olika håll och kanter. Magda och Bror talar om att skiljas. Fredrik talar självironiskt om sig själv som en ointressant byråkratsjäl som skådespelare och att konstnärer är till för att ge innehåll och självinsikt. Gertrud känner sig gammal och tjock.

Det dramatiskt mest utvecklade spänningstillståndet finns mellan Ulrika och Tomas. Hon är en till synes glad och positiv människa men bär på en stor ångest: Hon har inte skaffat några barn, men tycker att det är dags för det nu. Tomas värjer sig; han har ett kraschat äktenskap bakom sig, med två barn han knappt får se, och vill inte ha flera barn.

När sommaren gått mot sitt slut kulminerar konflikten. Ulrika åker på en filminspelning till Lappland, medan Tomas stannar kvar ensam i huset för att skriva på sin roman. Det går trögt, han sitter fast.

En höstdag kommer Tanja ut till honom. Hon är trött på att bo hemma, vill stanna några dagar. Hon vill inte arbeta, hon vill leva, säger hon. De badar bastu och tar en drink. Senare förför hon honom. Äntligen kan hon tro på kärleken, säger hon, liggande i hans famn.

När hon rest, ringer Tomas i desperation till Ulrika. Han vill att hon kommer hem igen, han ställer upp på vad som helst, ja han vill ha barn med henne. Det tar dock ytterligare fjorton dagar innan filminspelningen är klar.

När hon kommer bekänner hon att hon varit otrogen en gång. Tomas säger inget om sin otrohet. Just när de ska krypa i säng ringer telefonen. I en lång stum scen dränkt i musik anar man att han får ett dramatiskt meddelande. På Ulrikas fråga vem som ringde svarar han undvikande. Det visar sig senare att det var Tanja som meddelade att hon var med barn.

Han söker stöd hos Bror på tidningen, men denne konstaterar bara cyniskt att författaren för en gångs skull står inför en verklighet som han inte själv kan styra och strukturera.

När han besöker Tanja är det jultid. Hennes föräldrar har skaffat henne en lägenhet, och hon vill att han ska vara far, men han vägrar. Han vill att hon gör abort. Hon vill inte. Konflikten trappas upp. Hon kontrar hans kyliga hållning med att hon inte vill ha honom heller, men att han ska betala. Föräldrarna Fredrik och Gertrud kommer på besök, och för en gångs skull visar Fredrik upp lite aggressioner och skäller ut Tomas, innan Tanja jagar ut dem för att slippa bråk.

När Tomas berättar för Ulrika vad som hänt, blir hon ledsen och rasande, sårad in i själen för att han gjort en annan kvinna med barn, inte henne, och att han inte ens berättat om sitt snedsprång.

Hon tröstas av systern Magda, som råder henne att skita i alltihop. Karlar är ändå som de är - enligt hennes egna erfarenheter med Bror - men att det bästa man kan göra är att kämpa för sin kärlek om man nu tycker den alls är värd att kämpa för. "Ni ska inte leva ihop som om inget har hänt, men som att något har hänt". De två systrarna når varann för första gången på länge och Tomas känner sig helt överflödig.

Åter blir det sommar, åter är alla samlade i sommarhuset, utom Tomas och Ulrika. Tanja är höggradigt gravid. Magda har fått veta att Tomas och Ulrika har gift sig, och Karna blir ledsen för att hon inget fick veta i förväg, och alla enas om att inget säga till Tanja just då.

Men när Tanja kommer ut ur huset, pratar om barnet och undrar varför Tomas inte hört av sig, om han inte vill vara med när deras barn föds och säger att hon nu insett att det är han och ingen annan hon älskar och indirekt uttrycker en förhoppning om att det ska fixa till sig mellan dem, kan Karna till slut inte hålla sig utan berättar om giftermålet.

Tanja blir ledsen och rusar in i huset. Karna får bannor av Fredrik för att hon berättat; hon kunde väl åtminstone ha väntat lite.

Plötsligt dyker det nygifta paret upp, vitklädda, och Karna blir lycklig över att de kommit. Nu är ju alla trots allt samlade. De andras välkomnande är till att börja med något mer behärskat. Ut ur huset kommer Tanja, som torkat tårarna och betraktar dem med behärskat lugn. Hon tycks inse att alla förhoppningar är fåfänga men att livet ändå måste gå vidare.

I slutscenen är vi tillbaka där det började. Det är vinter och författaren Tomas konstaterar att han "insett att vintern en dag skall ta slut".

Censur / granskning

Censurnummer 126761
Datum 1987-04-08
Åldersgräns Tillåten från 7 år
Originallängd 2840 meter
Kommentar Aktlängder: 596-595-546-540-414 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2840 meter
Längd i minuter 104 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Mottagandet av detta svenska psykologiska familjedrama i skärgårdsmiljö, tidigare framfört på teatern, var genomgående positivt.

Jurgen Schildt, AB: "I filmen och pjäsen finns ansenliga stråk av både Tjechovs 'Tre systrar' och Ulla Isakssons 'Paradistorg'. Där finns också ett drag av deklamation och högstämdhet som utan vidare kompenseras av Pleijels vässade observans, hennes periodiska kvickhet, hennes vakna öga för 80-talets attityder och haverier och villkorliga gemenskap.

'Fri är ett ord som smakar aska', säger den bedragna aktrisen. Friheten, dock, kan innebära tvång lika väl som insikt. Vad Lindblom och Pleijel till slut beskriver är konflikterna som stillnar genom insikten, vindarna som skingrar röken över det familjära slagfältet.

Att rollteckningarna är minnesvärda är ett faktum som understryks av det förhållandet att vi i filmen, om madam Thalia ursäktar, kommer dem avsevärt närmare än på scengolvet.

Det gäller Margaretha Byström och hennes febrila speglingar av det svek som är både sentimentalt och sexuellt. Det gäller Sif Ruud i den i filmen reducerade rollen som gammelmamman; praktfull oavbrutet och praktfullast i den final där hon sitter och funderar om hon helst ville vara en lind eller björk.

Det gäller den spända stringensen hos Harriet Andersson och avsaknaden av ryggrad hos Per Mattsson, diktaren med förhinder. Det gäller också utbrotten hos Mona Malm, hemmafrun som halva livet hållit käften men som en solig eftermiddag inte längre gör det.

Men inte minst gäller det Inga-Lill Andersson och hennes märkvärdiga balansgång mellan vilsenheten och självrespekten, truligheten och den förorättade livsviljan. Vore jag tipsare eller insider, vilket gud förbjude, skulle jag föreslå rikets regissörer att omgående introducera henne på den dramatiska börsens OTC-lista."

Hanserik Hjertén, DN: "Det är inte bara det att det pratas oavbrutet. Det görs det i Rohmers filmer också, som Gunnel Lindblom sagt sig beundra. Men Rohmer skiljer på det vi ser och hör, skapar undertoner och dubbelbottnar, medan Lindbloms bilder bara bekräftar orden.

Dessutom har hon behållit för mycket av teaterns speciella känslodramatik. När personerna får sina utbrott känner man sig förströdd och undrar om inte allt detta snackande och gestikulerande gör sig bättre på scenen.

Det är en konflikt mellan teaterverklighet och filmrealism, som Lindblom inte tycks ha riktigt sinne för. Allt blir så förbaskat rejält och välformulerat. Så välartat ambitiöst och ventilerat. Likadant med världen kring denna skärgårdsö, med sin miljöförstöring, sitt atombombshot, sina frostskadade aniarabarn, sina vetenskapliga manipulationer.

Allt finns med i resonemangen. Men inget gör intryck. Intryck gör bara de ögonblick då den excellenta skådespelarskaran får en chans att antyda sitt inre i stället för att vända ut och in på sig.

Margaretha Byströms nakna skiftningar av längtan, rädsla och smärta hos Ulrika ger filmen plötsliga öppningar och djup. Mer än alla ord låter de oss ana den plågsamma framtidslyckan med Per Mattssons Tomas."

Bernt Eklund, Expr: "I Paradistorg var förlagan Ulla Isakssons, här är den Agneta Pleijels. Grundtonen är positivare 1987 än 1977.

Goda skådespelare gör människor av rollerna. Den största och svåraste har Margaretha Byström. Hon ska härbärgera den barnlösa systerns längtan, glädje och förvivlan - och hon gör det med balans i de dramatiska kasten. Per Mattsson är hennes av ödet drabbade partner - mycket bra. Inga-Lill Andersson, ödets redskap, gör ett rejält genombrott. Ulf Johansson är ypperlig som sällsynt färgstark grå byråkrat.

Ändå är det Sif Ruud som man kommer att minnas. Hon är fenomenal, förlorar aldrig en sekund sin trovärdighet. Även i svajiga scener där kasten blir för tvära och teatertonfallen hotar att bryta igenom - såna scener finns förvisso, bråken har tidigare genomförts på Dramatens scen - då är Sif Ruud den absoluta stabiliteten, inte ett falskt tonfall, inte ett ögonblicks krusning av trovärdigheten."

Ulla-Britt Edberg, SvD: "Gunnel Lindblom håller mycket skickligt en dramaturgisk linje filmen igenom. Hon bygger finstämt upp de ovanligt många dramatiska höjdpunkterna. Det är en händelsemättad och känsloladdad kurvatur, tekniskt skickligt och mänskligt insiktsfullt genomförd. Hon varierar, bryter upp resonemang och samtal, för dem bildmässigt över från ljus bild till skymningsdunkel. Dialogerna fortsätter i olika miljöer, de tankemässiga processerna går över dagens olika timmar och byter rumsliga perspektiv. Kontakten mellan människorna är kroppsnära och sensuell. Endast mot slutet mattar temperaturen något. Men där finns andra tänkvärda ting. Den unga Tanja möter utmanande med magen i vädret en absurd vuxenvärld. Hon skall klara sig, som man säger. Ung och stark är hon. Visst. Inte desto mindre står hon där som en anklagelse. Mot oss, de vuxna, som inte kunde skapa förutsättningar för en bättre värld."

Sven E Olsson, Arbetet: "Det är en stark och i bästa mening teatralisk text Agneta Pleijel skrivit. Gunnel Lindblom lyckas märkligt ofta spränga dess sceniska slutenhet, bland annat genom att ofta låta en längre mono- och dialog slingra sig in i ett antal brant klippta scener. Orden bildar och bär enheten genom ett antal nya rum eller tidsföljder (-). En film som faktist ställer oss de angelägna frågorna."

Annika Gustafsson, SDS: "Gunnel Lindblom gör knappast några formmässiga experiment utan berättar mestadels med ett rakt, okonstlat och väl koncentrerat kameraspråk. Endast i ett par verkligt starka scener där smärtan och närheten vibrerar och helt dominerar bilden tillåter hon sig en förhöjd visuell gestaltning. Smärtan och längtan efter närhet blir också två trådar vilka löper genom dessa människors liv."

Maaret Koskinen, Chaplin: "Att se Gunnel Lindbloms Sommarkvällar på jorden (-) är som att se (-) två traditioner komma sig samman i en enda skärningspunkt. Ty det är så gott som uteslutande mellan dessa två poler - naturen och skådespelarna - Lindbloms filmestetik rör sig.

Redan de allra första bilderna försätter åskådaren i ett svenskt och ack så välbekant vinterlandskap, detta mytiska inre landskap: den själsliga tundran, den frusna ensamheten.

Vinterbilderna tonar sedan över i en lummig grönska, lika mytisk den: sommaren, den evigt korta, dömd att övergå i höst. Och därmed paradiset, det evigt hotade. Ty för svensken är sommaridyllen alltid en tillfällig frist och dansen i den svenska sommarnatten, liksom en gång för fröken Julie, en sanningens timme. (-)

Och så till skådespelarna, den andra polen i Gunnel Lindbloms berättande. Det är hos dem filmens laddning ligger, i vad de säger och vad de gör. Och det är både på gott och ont. Gott, när skådespelerskan heter Margaretha Byström, så skicklig på att inympa de vardagligaste fraser med undertoner. Eller Harriet Andersson vars nyansrika ansikte lånar sig till snart sagt vad som helst.

Men visst önskar man sig en större dynamik ibland. Här finns inga intressanta scenerier; ingen spänning mellan förgrund och bakgrund (fast tillfällen ges); inga förtätningar eller variationer i rytmen som lunkar på, jämnt och stadigt.

Det är kort sagt sällan som saker och ting antyds; allt sägs ut, och det alldeles bokstavligen, via dialogen. (-)

Men (-) filmen [är] ändå sympatisk i sin vardaglighet, i sin omedelbara igenkännlighet. (-) Ändå: vore det inte intressant att se [Lindblom] släppa sig lös någon gång - ge sig på ett helt annat material, något som tvingade henne att som regissör tänja sig i andra riktningar.

Något mer äventyrligt och vildsint, något mindre - ska vi kalla det 'smakfullt'?"

Kommentar Svensk filmografi

Filmen baserades på Agneta Pleijels teaterpjäs "Några sommarkvällar på jorden", som spelades i Målarsalen på Dramaten i regi av Gunnel Lindblom och med samma rollbesättning i 57 föreställningar 1986-04-10-1986-06-14.

Till karaktären var Sommarkvällar på jorden en lågbudgetfilm, med en budget på cirka 5 Mkr.

Vid filmfestivalen i Barcelona sommaren 1987 fick Sif Ruud pris som bästa skådespelerska för rollen som Karna.

Förlaga

Originaltitel Några sommarkvällar på jorden (Pjäs)
Författare Agneta Pleijel


Inspelning

Stockholm Sverige
Aftonbladets redaktion i Klara Stockholm
Djurö i Stockholms skärgård

Visningar

Sverigepremiär 1987-04-13 Riviera Stockholm Sverige 104 min
TV-visning 1990-08-26 Kanal 1 Sverige 99 min

Utmärkelser

Festivalpris Barcelona 1987 Sif Ruud (skådespelarpris)

Ämnesord

DK Drama
DK Litterära förlagor
DK Relationer, Samliv

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2840


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ Slutmix
Bredd 35 mm


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel SOMMARKVÄLLAR PÅ JORDEN
Tryckeri Uddenholms offset


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Omfång 39 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Några sommarkvällar på jorden (arbetsnamn). Originalmanus Agneta Pleijel. Filmmanus och regi Gunnel Lindblom.
Omfång 115 s. + 1 s. rollista.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Arbetsmaus. Några sommarkvällar på jorden. Av Agneta Pleijel. Bearbetning: Gunnel Lindblom.
Omfång 124 s. + 1 s. rollista.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Sommarkvällar (arbetsnamn). Originalmanus Agneta Pleijel. Filmmanus och regi Gunnel Lindblom.
Omfång 100 s. + 1 s. rollista.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Summer nights on the planer earth. By Gunnel Lindblom after a play by Agneta Pleijel.
Omfång 41 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Summer nights on the planet earth.
Omfång 41 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Summer nights on the planet earth.
Omfång 49 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Summer nights on the planet earth.
Omfång 65 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper 19
Bakombild papper 7
Dia SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?