Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Sommarnattens leende : En romantisk komedi
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1955-12-26

Medverkande

Gunnar Björnstrand
Fredrik Egerman, advokat

Ulla Jacobsson
Anne, Fredrik Egermans hustru

Björn Bjelfvenstam
Henrik Egerman, teol stud, Fredriks son

Eva Dahlbeck
Desirée Armfeldt, skådespelerska

Naima Wifstrand
Desirées mor

Jarl Kulle
Carl Magnus Malcolm, greve, ryttmästare

Visa alla medverkande

Handling

Det är i en liten stad i början av 1900-talet. Advokat Fredrik Egerman har låtit skaffa teaterbiljetter. Desirée Armfeldt gästspelar i kvällens spektakel, säger hans notarie och...

Visa hela handlingen

Press

Nils Beyer i MT utnämnde Sommarnattens leende till en av de bästa svenska filmerna någonsin. Och ytterligare sju kritiker (av totalt tio inventerade) var ungefär lika förbehållsfritt...

Visa all press


Relaterat

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel
Distributionstitel
Videotitel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Orkesterledare
Kläder
B-ljud

Medverkande

Gunnar Björnstrand Fredrik Egerman, advokat
Ulla Jacobsson Anne, Fredrik Egermans hustru
Björn Bjelfvenstam Henrik Egerman, teol stud, Fredriks son
Eva Dahlbeck Desirée Armfeldt, skådespelerska
Naima Wifstrand Desirées mor
Jarl Kulle Carl Magnus Malcolm, greve, ryttmästare
Margit Carlqvist Charlotte, Carl Magnus hustru
Åke Fridell Frid, kusk hos gamla fru Armfeldt
Harriet Andersson Petra, piga hos Egermans
Jullan Kindahl Beata, kokerska hos Egermans
Gull Natorp Malla, Desirées påkläderska
Gunnar Nielsen Niklas, Malcolms kalfaktor
Bibi Andersson skådespelerska
Birgitta Valberg skådespelerska
Gösta Prüzelius betjänt
Svea Holst påkläderska
Mona Malm kammarjungfru
Lena Söderblom kammarjungfru
Josef Norman middagsgäst hos gamla fru Armfeldt
Yngve Nordwall Ferdinand
Hans Strååt Adolf Almgren, fotograf
Lisa Lundholm fru Almgren
Börje Mellvig notarie
David Erikson tobakshandlare
Arne Lindblad skådespelare
Einar Söderbäck ridåhalare
Sten Gester betjänt
Mille Schmidt betjänt
John Melin hovmästare hos gamla fru Armfeldt
Ulf Johanson biträde på advokatkontoret
Anders Wulff Fredrik, Desirées lille son
Viveca Heister ej identifierad roll
Birgitta Hellerstedt ej identifierade roll

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1955
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1998
Distributör i Sverige (köpvideo) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1998
Distributör i Sverige (DVD) SF Home Entertainment 2003
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium

Handling

Det är i en liten stad i början av 1900-talet. Advokat Fredrik Egerman har låtit skaffa teaterbiljetter. Desirée Armfeldt gästspelar i kvällens spektakel, säger hans notarie och överlämnar biljetterna.

En gång var Desirée Armfeldt Fredrik Egermans älskarinna. Det pågick i två år, avslöjar notarien för ett biträde.

Fredrik kommer hem till sin unga hustru Anne och sin vuxne son från ett tidigare äktenskap, Henrik, som studerar teologi. Fredrik beklagar att han skaffat bara två biljetter. Man teater är väl ett för världsligt nöje för Henrik, tillägger han.

Fredrik tar sig en eftermiddagslur. Anne ligger bredvid honom. Desirée! säger han i sömnen. Vad jag har längtat efter dig! Anne sätter sig upp i sängen. Under kvällens teaterföreställning börjar Anne plötsligt gråta, när Desirée står på scenen. Fredrik följer Anne hem.

Pigan Petra, som öppnar för dem, är lätt klädd. Henrik sitter vid en ishink med en flaska i och ser skamsen ut. Vi har syndat, säger han i enrum till sin far.

Fredrik kommer in till Anne i sovrummet. En dag ska jag bli din hustru riktigt, säger hon. Och vi ska ha ett barn. Du måste ha tålamod. Anne undrar också hur gammal den där Armfeldtskan kan vara. Kanske 50? Det tror jag inte, säger Fredrik. Sedan tar de god natt.

Fredrik besöker Desirée i hennes loge efter föreställningen. Fredrik, din gamle bock! säger hon glatt. Han berättar om sitt tvååriga äktenskap. Anne är oskuld. Han vill att hon ska komma till honom självmant. Har han älskat någon, är det hon. Hon tycker om honom som en far. Nu söker han Desirées råd och tröst. Fredrik följer med Desirée hem i sommarnatten. Han råkar falla i en vattenpöl. Han följer med henne in och får låna nattskjorta och nattrock, medan hans egna kläder torkar -- en mans nattrock. Plötsligt får Fredrik syn på en liten pojke i nattskjorta. Den lille heter Fredrik, säger Desirée. Har jag? undrar den vuxne Fredrik. Ungen är min! säger hon. Det var du som gjorde slut, säger han. Tänkte du gifta dig med mig? frågar hon. Nej, det kan väl hända, svarar han.

Det knackar på dörren, och in träder greven och ryttmästaren Carl Magnus Malcolm. Jag har 20 timmars permission, säger han till Desirée. Tre timmar hit, nio för dig, fem för min hustru, tre tillbaka.

Till Fredrik säger han att han är svartsjuk och gärna duellerar. Fredrik körs ut i bara nattskjortan. Hans egna, våta kläder bärs ut efter honom.

Det är tidig morgon. Desirée kommer till ett slott. Det ägs av hennes gamla mor, en gåva mot löfte att aldrig skriva memoarer. Desirée går in i moderns sovrum och berättar att hon gjort slut med greve Malcolm. Sedan ber hon modern ordna en bjudning. Gästerna skulle då vara greven och grevinnan Malcolm, Fredrik och Anne Egerman samt Henrik Egerman.

Malcolm berättar för sin hustru Charlotte om sin nattliga sammanstötning med Fredrik. Jag tolererar att min hustru bedrar mig, säger Malcolm. Men rör någon min älskarinna, blir jag en tiger!

Anne kommer in till Henrik på hans rum. Du ska ha en örfil för att du kurtiserar Petra, säger hon. Hon ger honom örfilen -- och smeker sedan hans kind. Han säger inget. Hon rusar ut.

Anne har fått besök av Charlotte Malcolm. De skvallrar och talar nedsättande om Desirée Armfeldt. Charlotte visar för ett ögonblick upp sitt privata helvete. Hon hatar sin man -- och älskar honom samtidigt. Hon skulle kunna göra vad som helst för honom.

Gästerna börjar anlända till gamla fru Armfeldts slott. Petra får hjälp av kusken Frid att bära in den egermanska packningen. I Henriks sovrum visar han henne en knapp. Trycker man på den, kommer en säng inåkande genom den till synes solida väggen från rummet intill -- Fredriks och Annes sovrum.

Greveparet Malcolm kommer till slottet i bil. Desirée talar med Charlotte på tu man hand. Vi är fiender, säger Desirée. Men det händer att fiender får gemensamma intressen. Desirée har en plan.

Vid middagsbordet säger Charlotte att hon skulle kunna förföra advokat Egerman på en kvart. Hennes man ställer sig tvivlande. Hon föreslår ett vad.

Under middagen brister Henriks fördämningar. Han ställer till en scen. Jag skäms över att vara din son! skriker han till Fredrik. Sedan ber han om ursäkt och lämnar bordet.

Utbrottet tycks påverka Fredrik mindre än Annes sätt att se på och tala till Henrik.

Också Anne lämnar bordet för att gå till sängs. Hon verkar yr.

I sitt rum hör Henrik glada skratt från slottsparken. Det är Frid som uppvaktar Petra. Han jagar henne.

Jag orkar inte längre, säger Henrik i sin ensamhet. Han tar skärpet till en nattrock för att hänga sig. Han söker fäste för det på en kakelugn -- men faller. Han stöter till knappen som Frid visade Petra. In i rummet kommer Annes säng. Hon ligger i den och sover. Han kysser henne, och hon vaknar. Åh, Henrik! säger hon. De förklarar varandra sin kärlek.

Vid ett träd berättar Frid för Petra om sommarnattens tre leenden. Han talar om det första leendet, när Henrik kommer springande.

Frid och Petra hjälper Henrik och Anne att fly med häst och vagn. Förfärad ser Fredrik dem ge sig av.

Frid och Petra nojsar vidare. Hon vill ha honom att avge äktenskapslöfte. Han talar om sommarnattens andra leende.

På avstånd ser Desirée Fredrik och Charlotte gå in i ett lusthus. Desirée berättar för Malcolm vad hon sett. Jag tolererar att man kucklar med min älskarinna, säger denne. Men rör någon min hustru, blir jag en tiger.

Malcolm gör entré i lusthuset. Han ber Charlotte gå, och hon lyder. Nu ska han och Fredrik spela rysk roulett: Två skott var. I en vanlig duell skulle Fredrik vara räddningslöst förlorad.

De skjuter var sin gång. Revolvern klickar båda gångerna. Malcolm skjuter igen -- klick.

Desirée och Charlotte väntar i parken. Ett skott går av.

Malcolm visar sig skrattande i lusthusets dörr. Jag laddade med sot, för fan! ropar han. Tror ni en adelsman riskerar livet för en lagvrängare?

Desirée går in till Fredrik. Charlotte påminner sin man om vadet. Hon hade allt besvär att hålla Fredrik ifrån sig. Som vinnare av vadet vill hon nu ha sin man tillbaka. Han går skrattande med på det. Jag blir dig trogen tills den stora gäspningen skiljer oss åt, säger han.

Desirée tröstar Fredrik. Lämna mig inte! säger han. Jag ger inga löften, svarar hon. Varför döpte du Lill-Fredrik till Fredrik? undrar han. Det är ett bra namn på en liten pojke, säger hon.

Petra har övermannat Frid. Han lovar att gifta sig med henne. Skönare liv än det här livet finns inte, säger han. Då log sommarnatten för tredje gången, säger hon.

Censur / granskning

Censurnummer 87386
Datum 1955-12-14
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2975 meter
Kommentar Aktlängder: 480, 490, 500, 475, 515, 515.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2975 meter
Längd i minuter 109 min
Akter 6 rullar
Dialogspråk


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Nils Beyer i MT utnämnde Sommarnattens leende till en av de bästa svenska filmerna någonsin. Och ytterligare sju kritiker (av totalt tio inventerade) var ungefär lika förbehållsfritt berömmande.

MT (Nils Beyer): "Ingmar Bergmans nya komedi Sommarnattens leende är inte bara en mycket rolig och strålande skickligt gjord film. Framför allt är den en diktares verk.

En diktare brukar vara en person, som skriver böcker, i vilka han söker i ord beskriva sina fantasiupplevelser. Jag kan inte se, att han blir mindre diktare, därför att han med hjälp av filmens apparatur, en styv fotograf och en antal skådespelare förmår konkret gestalta sina syner.

Att Ingmar Bergman också kan skriva, det visar hans dialog, som alltmer mognat och djupnat, inte minst sedan han övergått till komedier. Replikerna i Sommarnattens leende är de kvickaste man hittills hört i en svensk film. Men det är inte bara som manuskriptförfattare Ingmar Bergman är diktare, han är det lika mycket som bildkonstnär, i formandet av dramatiska situationer, kanske framför allt som personinstruktör. Gud vet, hur han bär sig åt med sina skådespelare. Att han ryter i filmateljéerna är omvittnat, men det räcker inte som förklaring till den magiska uttrycksfullhet skådespelarna får i hans regi. Antagligen hypnotiserar han dem med några djävulskonster, som är hans yrkeshemlighet. (-)

Kanske hans bästa -- och utan tvekan en av de bästa svenska filmer, som någonsin gjorts."

Arbetaren (Mauritz Edström): "En så fint genomarbetad och i så många detaljer uppfinningsrik och välberättad film har Ingmar Bergman knappast lämnat ifrån sig tidigare -- i varje fall inte sedan och förutom Gycklarnas afton som jag håller för en av de bästa i svensk film. (-)

Med Gunnar Björnstrand som åldrad och skepparkransad Don Juan i centrum utspelas här en intrig, där kvinnornas felplaceringar av sina kroppars kapital och deras längtan efter ömhet endast kan överträffas av männens räddhågade vakthållning kring sin struttande manliga värdighet. Replikerna stampar i bokstavlig mening fram aforismer på löpande band, fungerar som ammunition från sanningssägarens ärtbössa. Cynikern Ingmar Bergman ger publiken vad den vill ha -- en ofarlig lek med det farliga, som man bekvämt kan uppleva i biofåtöljen.

Men narren lär kännas igen på hans blödande hjärta innanför clownkonsterna. Och ganska snart bränner det bergmanska allvaret igenom historien om den erotikjagande advokaten, hans förälskelse i den sköna skådespelerskan (magnifikt utförd av Eva Dahlbeck) och hans underliga andra äktenskap med oskulden Anne (Ulla Jacobsson fyller sin roll som oerfaret neutrum utmärkt). Det sofistikerade i filmens förra hälft bryts i den andra igenom av en öppen bikt om mannens och kvinnans ensamhet och hindren för deras gemenskap. 'De unga älskande är bara ett fåtal i världen, vi andra är inte kallade till något så stort' -- vi får nöja oss med att finna en partner. Denna glidning från lek till allvar, från underhållning av publiken till nappatag med den och till smärtsamma konstateranden att vi aldrig kan hjälpa en människa slippa sina lidanden, den genomför Ingmar Bergman utan konstnärliga svackor.

Slutsumman -- att kärleken också måste smärta och såra -- är kanske inte stor och märklig. Men filmen är märklig med sin utsökta dialog, som man första gången knappast helt hinner med, sin säkra stil, sin spelglädje, kontrastrikedom och sitt mångsidiga artisteri."

Expr (Staffan Tjerneld): "Ingmar Bergman har den här gången sökt sig till det senare 1800-talets salongskomedi av typ Scribe och Wilde. Ibland parodierar han den, ibland har han samma mål och medel som författarna den gången. Och han har framgång, en del av hans 'sanningar' är roliga och träffsäkra.

Riktigt förstår man ändå inte vart Bergman velat komma med sitt stilgrepp. Han får en mycket tjusig bakgrund med slott och svandammar. Med himmelssängar för herrskapet och halmstackar för tjänstefolket. Han får också något av den goda operettens allt förlåtande atmosfär. Och han genomför stilmålandet med sin rent otroliga filmiska skicklighet, som bara den gör en sådan här film njutbar och sevärd. Detsamma gäller Gunnar Fischers vackra foto. Men mycket fattas. Det finns ingen relation mellan komedin och den tid den tillhörde, inga perspektiv mot borgerlighetens säregna epok. Figurerna i komedin övertar han ungefär som de går och står. Dock med vissa kompletteringar. (-)

För det mesta har man nöje av Bergmans erotiska funderingar, men ibland blir det för mycket. Huvudhistorien om den unga frun med oskulden i behåll är sökt. Över huvud ger det monomana intresset kring den delen av det mänskliga livet åskådaren ett irriterande intryck av fördröjd pubertet hos författaren och regissören.

Som vanligt har personinstruktionen varit perfekt. Det har främst resulterat i att Ulla Jakobsson för första gången framstår som den begåvade aktris man hela tiden trott att hon är. Hon är helt bedårande. Eva Dahlbeck och Harriet Andersson är lika förföriska -- det märks som sagt vad som intresserar regissören. Gunnar Björnstrand har däremot fått för få psykologiska strängar att spela på för sina flinka artisthänder. Detsamma gäller Björn Bjelfvenstam. Och Jarl Kulles roll är rena operetten. Bättre tur har Åke Fridell haft och framförallt Naima Wifstrand som gör ett grandiost litet solonummer. Men alla anmärkningar väger lätt då man i andra skålen lägger tacksamheten över att Ingmar Bergman arbetar i svensk film."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Sommarnattens leende påbörjades 28.6.1955 och avslutades 29.8.1955. Därtill gjordes kompletteringar under två dagar i november 1955.

Sommarnattens leende var Sveriges bidrag vid filmfestivalen i Cannes 1956, där den belönades med Prix de l'Humour Poétique.

I Stig Björkmans, Torsten Manns' och Jonas Simas intervjubok "Bergman om Bergman" berättar Bergman om Sommarnattens leende:

"Med Sommarnattens leende var det väl så, att då gällde det för mig att göra succé igen. Då hade Kvinnodröm [1955/16! gått åt helvete och så skulle jag återförena mig med Svensk Filmindustri. Det var en av de svartaste perioderna i mitt liv. Jag var regissör i Malmö sen ett par år tillbaka och Harrietperioden var slut, och jag hade lovat Carl Anders Dymling att nästa film inte skulle bli någon tragedi. Han hade också antytt att om det blir något allvarligare stycke, så är det väl knappast någon mening att tänka sig någon film den här sommaren. Jag behövde pengar så jag tänkte att det är nog klokast att göra en komedi.

Jag tyckte att det var en teknisk utmaning att göra en komedi med ett matematiskt förhållande: man-!kvinna, man-kvinna ... det är fyra par, och så blanda ihop dem och sen reda ut ekvationen. (-)

Jag kommer ihåg att när huvudkontoret sedan såg filmen, så talade huvudkontoret om för mig att de var djupt missräknade. Filmen var inte rolig, den var stiliserad, den var för lam, för lång. De hade också upptäckt att den var i kostym och kostymfilmer gick inte. Det var över huvud taget en allmän pessimism, och när jag kom med manuskriptet till Det sjunde inseglet (1957), så var det inte tal om att göra den. Sen var det min smala lycka det här med priset i Cannes. (-)

Sen reste jag ner till Carl Anders Dymling med manuskriptet till Det sjunde inseglet (-) och la det på bordet framför honom - han satt i telefon och sålde Sommarnattens leende till alla möjliga länder. (-)

Så sa jag: 'Nu Carl Anders, nu eller aldrig', och så la jag Det sjunde inseglet framför honom och sa: 'Nu får du bestämma dig!"' Direkt efter premiären var kritiken entusiastisk över Sommarnattens leende. Så småningom följdes detta av några debattinlägg som uttryckte direkt motsatt uppfattning. Här ven storsläggor.

Bland andra skrev Olof Lagercrantz i Dagens Nyheter (10.3.1956) under rubriken "Ett filmpris": "Folket i Bilds filmpris har utdelats för första gången. Den enhälliga juryn förklarade Ingmar Bergmans film Sommarnattens leende vara den bästa svenska filmen under 1955. (-)

Hur förtvivlat skall det inte vara att arbeta med film i vårt land om filmer som Sommarnattens leende beröms och belönas. (-)

En finnig ynglings dåliga fantasi, ett omoget hjärtas fräcka drömmar, ett gränslöst förakt för konstnärlig och mänsklig sanning är de makter som skapat denna 'komedi'. Jag skäms att jag sett den."

Hanserik Hjertén tog till orda dels i Filmfront (nr 1 1956) under rubriken "Fallet Bergman eller Sommarnattens Falska Leende", dels i Expressen (3.2.1956) under rubriken "Är det med avsikt som ni gör Edra filmer pornografiska".

Hjertén skrev i Expressen: "Bäste herr Bergman!

Som vän till filmkonsten, och en tacksam sådan till den svenska som gör skäl för namnet, vågar jag mig att rikta dessa rader till er med anledning av att jag finner er senaste film, Sommarnattens leende, vara pornografi.

Som vi använder ordet pornografi är det ju ofta missvisande, och kanske är det överflödigt och bara till besvär. I så fall bör vi naturligtvis lämna det åt sitt öde, i synnerhet som jag inte är särskilt indignerad på det pornografiska i och för sig. (-)

Pornografisk film är dålig film, och Sommarnattens leende är dålig på samma sätt som de vanliga pornografiska småfilmerna: den blottlägger det sexuella utan någon inre motivering! (-)

Kanske vill ni bara åt filmkonsten förverkliga ett nordiskt kärleksideal. Jag hälsar med glädje den dag ni lyckas med något sådant.

Tills vidare är era filmer typiska 50-talsprodukter, innehållslösa, men oändligt förfarna i formen. Kanske allt är 50-talets fel. I vilket fall som helst har svensk filmkonst inte råd med det här.

Därför, slutligen, skriver jag till er för att fråga: gör ni avsiktligt pornografi, eller har ni bara misslyckats med att göra något annat?"

I anslutning till Hjerténs inlägg publicerade Expressen ett direkt svar: "Käre Hanserik Hjertén!

Tack för brevet som gjorde mig ledsen, dock inte på det sätt Ni tror.

Ur Rune Åquists magistrala antologi 'All världens limerickar' vill jag citera följande som jag anser väl ägnad för ögonblicket:

Det var en hetär i Mykene,

skicklig och skön, nota bene,

som hade till gäst

stans överstepräst

men allt är ju rent för den rene. Betänk noga dessa ord. Det är inte så dumt. Med vänlig hälsning Ingmar Bergman."

Sommarnattens leende bearbetades i USA till en musical för scenen, "A Little Night Music", av Hugh Wheeler (text) och Stephen Sondheim (musik). Musicalen hade premiär i New York februari 1973. Den fick svensk premiär på Stora Teatern i Göteborg januari 1974 och spelades sedan på flera svenska scener; Stockholms-premiären ägde rum på Folkan september 1978.

"A Little Night Music" filmades 1977 i Österrike; producerad av Sacha Wien Film och Elliott Kastner. Regissör var Harold Prince. I rollerna fanns bl a Elizabeth Taylor, Len Cariou och Diana Rigg. Filmen måste betecknas som ett fiasko och har aldrig visats i Sverige.

Inspelning

(kompletteringar två dagar i november 1955) 1955-06-28 1955-08-29
Filmstaden Råsunda Sverige (ateljé)
Jordberga slott Anderslöv Sverige
Ystad Sverige
Övedsklosters slott Sjöbo Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1955-12-26 Röda Kvarn Stockholm Sverige 109 min
TV-visning 1981-12-24 TV1 Sverige 104 min
1988-12-26 TV2 Sverige 104 min
1997-10-26 SVT1 Sverige 104 min
2001-07-23 SVT1 Sverige 104 min
2003-07-14 SVT2 Sverige 104 min
2006-04-17 SVT1 Sverige 104 min
Urpremiär 1955-12-26 Röda Kvarn Stockholm Sverige 109 min
Videorelease 1998-04 Sverige 104 min
Annan visning 1959 Warszawa Polen
TV-visning 2007-08-06 SVT1 Sverige 104 min
Festivalvisning 2008-01-25 Capitol Göteborg Sverige 109 min (Göteborg Film Festival. Ingmar Bergman-retrospektiv)
TV-visning 2008-05-06 SVT1 Sverige 104 min
Dvd-release 2003-11-26 Sverige
TV-visning 2012-07-16 SVT1 Sverige
Cinemateksvisning 2018-04-25 Filmhuset Stockholm Sverige

Musikstycken

Originaltitel Fantasistycke, piano, op. 12. Nr 2: Aufschwung
Kompositör Robert Schumann (1837)


Originaltitel Impromptu, piano, nr 4, op. 66, ciss-moll
Kompositör Frédéric Chopin (1834)


Originaltitel Liebestraum, piano, nr 3, op. 62
Kompositör Franz Liszt (1850)


Originaltitel Bort med sorg och bitterhet
Kompositör Erik Nordgren (1955)
Textförfattare Ingmar Bergman (1955)


Originaltitel Là ci darem la mano. Ur Don Giovanni
Kompositör Wolfgang Amadeus Mozart (1787)
Textförfattare Herbert Sandberg (svensk text 19--?)
Lorenzo Da Ponte (1787)
Carl Gustaf Nordforss (svensk text 1813)
Erik Lindegren (svensk text 1961)
Wilhelm Bauck (svensk text 1856)


Originaltitel I himmelen, i himmelen
Textförfattare Laurentius Laurinus d.ä. (1622)


Originaltitel Berättelse och sång om Löjtnant Sparre och Elvira Madigan, den sköna konstberiderskan, hvilka båda för egen hand och af kärlek sköto ihjäl sig i Tåsinge, Danmark
Textförfattare Johan Lindström Saxon (1889)


Originaltitel Freut euch des Lebens
Kompositör Hans Georg Nägeli (1795)
Textförfattare Johann Martin Usteri (1793)


Utmärkelser

Bodil Köpenhamn 1957 (bästa europeiska film)
Festivalpris Cannes 1956 (pris för poetisk humor)
Pris Stockholm 1956 (svD:s plakett)
Folket i Bild Stockholm 1955 (bästa film)
Stockholm 1955 Ingmar Bergman (bästa regi)
Stockholm 1955 Ingmar Bergman (bästa manus)
Stockholm 1955 Eva Dahlbeck (bästa kvinnliga huvudroll)
Stockholm 1955 Harriet Andersson (bästa kvinnliga biroll)
Minns Ni? (1993) Citat ingår från Sommarnattens leende (1955)

Ämnesord

Adel
Advokater
Barn/utomäktenskapligt
DK Erotik
DK Komedi
DK Litterära förlagor
Förnedring
Försoning
Föräldrar och barn
Jordberga slott
Kuskar
Notarie
Officer
Otrohet
Permission
Piga
Rysk roulett
Samvetskval
Självmordsförsök
Skådespelare
Slott
Svartsjuka
Teatrar
Teol stud
Ystad
Äktenskap

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2975


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2974


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2975


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2972


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2975


Bestånd Affischer

Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri Kopia


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel (Ingen titel: Recensioner klippta ur pressen)
Tryckeri Kopia


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel SOMMERNATTENS SMIL


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Gunnar Björnstrand, Eva Dahlbeck och Jarl Kulle i SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri Fotopress


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Gunnar Björnstrand och Harriet Andersson i SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri Fotopress


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Gunnar Björnstrand, Ulla Jacobsson och Björn Bjelvenstam i SOMMARNATTENS LEENDE
Tryckeri Fotopress


Bestånd Arkivalier

Typ Kostymskiss
Arkivalietitel Petra
Teknik gouache
Storlek 23 x 33


Typ Kostymskiss
Arkivalietitel Anne
Teknik gouache
Storlek 23,2 x 32


Typ Kostymskiss
Arkivalietitel Charlotte
Teknik gouache
Storlek 29,5 x 43


Typ Kostymskiss
Arkivalietitel Desirée
Teknik gouache
Storlek 32 x 43,5


Typ Kostymskiss
Arkivalietitel Anne
Teknik gouache
Storlek 26,5 x39,6


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Klänning i smårutigt ylle med gröna band (ej komplett)


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Gråblommig klänning med blå rococoband


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Klänning i rött helsiden med dekorblommor och plisseringar


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Klänning i lila duchesse med ridicule (2 delar)


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Cape i grå taftmoiré med rosett i halsen


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Kjol i gråblommigt siden med blått rococoband


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Ljusblå klänning med blusisättning och banddekor


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Klänning i rosa siden med smultrondekor


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Klänning i ljusbrunt siden (omfärgad o omsydd)


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Klänning i beige sammet med röda snörmakerier


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Klänning i crèmefärgat siden med pärlbroderi


Typ Kostym
Arkivalietitel Sommarnattens leende
Omfång Kavaj i pepitarutigt med grön sammetskrage


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel En romantisk komedi på film av Ingmar Bergman.
Omfång 184 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel "final English title list"
Omfång 23 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel "Liste des deutschen Dialogen"
Omfång 56 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Omfång 23 s.
Språk Franska


Typ Kringmaterial
Manustitel 6/55. Lennart Olsson.
Omfång 157 s. (vol. I), 67 s. + 45 s. + 9 s. (vol II)
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper -
Bakombild papper SET
Dia 1
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program
Språk Svenska


Typ Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Norska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Tyska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Tyska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Franska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Franska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Spanska


Typ Program/Reklamtryck


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?