Gunnar Sjöberg

Media (6)

Skådespelare (filmroller 1937-1966, scendebut 1935). Född Gunnar Göstasson Sjöberg i Stockholm. Gift 1941 med skådespelerskan Ingrid Envall. Avled i Norrköping.

Under läroverkstiden i Norra Latin var han aktiv i gymnasieföreningen Concordia och spelade teater där. Han kom in vid Dramatens elevskola 1931 och efter examen 1934 verksam vid olika scener som 1934 vid Helsingborgs stadsteater, 1935 Göteborgs stadsteater och mellan 1936 och 1938 Nya Teatern i Stockholm samt vid olika teaterturnéer. 1938-1941 var han fast anställd vid Svensk Filmindustri. Det kringflackande livet fortsatte därefter i början av 1940-talet vid Svenska Dramatikers Studio, senare Malmö stadsteater där han 1945 gjorde en omtalad Hamlet, Blanche-teatern och i början av 1960-talet Upsala Stadsteater. Kort därefter kring 1961 hoppade han nästan helt av skådespelarlivet för att bli fårfarmare och fiskare i Östergötland med bara enstaka inhopp vid Norrköping-Linköpings stadsteater.

Han var 1957-1961 ordförande i Teaterförbundet och medlem i statliga filmpremienämnden. Han var under framför allt 1940-talet en av svensk films mer auktoritativa skådespelare i allahanda roller som lärare, präster och motsvarande där hans trygga och positiva utstrålning kom till sin rätt. Han var flygofficer i Första divisionen (1941), ärkeängel i Himlaspelet (1942), fängelsepräst i Kvinnor i fångenskap (1943) och socialassistent i Ungdom i fara (1946) för att bara ta några få exempel på sådana roller. Han var också nazist som drabbas av samvetskval och byter sida i Excellensen (1944). Mer sällan syntes han i rena bovroller som i Sabotage (1952) där han var ledare för en utländsk sabotageliga. Den mycket välmodulerade stämman gjorde honom också till en flitig uppläsare i radio och efterfrågad som filmspeaker.

P O Qvist (2004)