Kurt Olsson. Filmen om mitt liv som mej själv (1990)

Media (2 st)

Originaltitel	Kurt Olsson. Filmen om mitt liv som mej själv
Svensk premiärtitel	Kurt Olsson. Filmen om mitt liv som mej själv
Distributionstitel	Kurt Olsson - filmen om mitt liv som meg selv (Norge)

Regi	Håkan Wennberg
Manus	Lars Brandeby Håkan Wennberg
Producent	Waldemar Bergendahl
Produktionsledare	Christer Nilson
Foto	Folke Johansson
Musik	Elisabeth Engdahl (originalmusik)
Koreograf	Dan Malmer Tine Matulessy
Scenograf	Folke Strömbäck
Klippning	Thomas Täng
Ljudtekniker	Christian Gyllensten Lennart Forsén
Regiassistent	Magnus Stenberg
Stuntregi	Johan Torén (som Johan Thorén) (Svenska Stuntgruppen)
Scripta	Ninnie Fjelkegård
Inspelningsledare	Magnus Stenberg
Produktionsassistent	Jacob Hirdwall Anders Fersters
Inspelningsassistent	Sam Victorin (som Sam Wiktorin)
Produktionsekonom	Åke Gullberg
Pressinformation	Jessica Glanzelius
B-foto	Bertil Rosengren
Specialeffekter, foto	Per-Olof Ohlsson Bengt Schöldström
Fotoassistent	Jerry Stridh (C-Foto)
Elektriker	Karl-Olof Brynås Håkan Odmyr
Passare	Mats Löthwall
Ljussättare	Sten Lindberg
Negativklippning	Margaretha Wiechel
Kompositör	Elisabeth Engdahl
Musikarrangör	Elisabeth Engdahl
Orkester	Göteborgs Symfoniorkester Damorkestern
Musiktekniker	Thomas Folland
Scenografiassistent	Tormod Aaseby Mikael Lindberg
Snickare	Tormod Aaseby
Rekvisita	Elisabeth von Koch Ida Burén (assistent)
Attributör	Ida Burén
Kläder	Britt-Marie Larsson (kostymtecknare) Kerstin Halvorsson (som Kerstin Halvorson) (assistent)
Maskör	Bim King
Smink	Gunilla Brodén
Ljudläggning	Zsa-Zsa Tibblin (synkläggning) Sven Strömblad (synkläggning)
Mixning	Kjell Westman (FilmMixarna)
Övrig medarbetare	Björn Hermond (militärassistent) Anna Jelse (lokalvård) Eva Nordgren (catering) Olle Schöll (tack till)

Lars Brandeby	Kurt Olsson som tonåring & vuxen, Olle Olsson
Hans Wiktorsson	Arne Nyström som tonåring & vuxen, Arnes pappa Einar
Anki Rahlskog	Gudrun som tonåring & vuxen, Asta Olsson
Ulla Skoog	Gun som tonåring & vuxen
Med Reventberg	Ortrud
Agneta Danielson	Alfhild
Joel Cederholm	Kurt Olsson, 7-8 år
Tobias Olofsson	Arne Nyström, 7-8 år
Ellenor Svensson	Gudrun, 7-8 år
Elsie Rahlskog	Gudruns mormor
Kent Andersson	Guns pappa Kurt
Inger Hayman	Guns mamma Märta
Unni Brandeby	Guns syster Berit
Thomas Nystedt	Bertil, Berits man
Gerd Hegnell	fröken Larsson
Harald Lönnbro	Per, Guns lillebror
Eivin Dahlgren	barnmorskan
Jörgen Mörnbäck	Sven Jerring
Leo Cullborg	rektorn
Stuntgruppen	mannen på taket
Puck Ahlsell	spårvagnschaufför
Stefan Jelse	Christer, 15 år
Anna Kristina Kallin (som Kicki Kallin)	förälder i klassen
Thomas Ellerås	Kent, Gudruns kille
Hans Mosesson	översten
Peter Wahlqvist	kapten Lönnrot
Pale Olofsson	kapten Karmfot
Jussi Larnö	kapten Stålkrage
Ulf Dageby	kapten Flinck
Lasse Kronér	lumparkompis
Hans Rosenfeldt	lumparkompis
Jan Holmquist	överingenjören
Weiron Holmberg	"Hinken" Johansson
Maria Hedborg	sekreteraren
Per Oscarsson	personaldirektör Lindroth
Yvonne Schaloske	sömndrucken kvinna
Else-Marie Brandt	80-årig dam
Percy Brandt	80-årig herre
Ulf Dohlsten	journalisten
Stefan Ljungqvist	kommissarien
Maria Hörnelius	läkaren
Björn Hermond	hedersvaktens befäl
Sven-Åke Gustavsson	hippien
Arne Augustsson	"tjötig gubbe" på förrådet
Per "Johan" Johansson	gubbe 1 i förrådet
Elisabeth Engdahl	medlem i damorkestern
Helena Kaij	medlem i damorkestern
Gunnel Samuelsson	medlem i damorkestern
Karin Johansson	medlem i damorkestern
Sara Edvardson	medlem i damorkestern
Mia Samuelson	medlem i damorkestern
Cecilia Wennerström	medlem i damorkestern
Malin Silbo	medlem i damorkestern
Helena Östblom-Berg	medlem i damorkestern
Barbro Lindkvist	medlem i damorkestern
Vanja Holm	medlem i damorkestern
Bernt Andersson	varvsarbetare
Hugh Andersson	varvsarbetare
Kerstin Hellström	kaféservitris
Thomas Nystedt	Bertil Börjesson
Åsa Brodin	övrig medverkande
Anders Lönnbro	arg villaägare
Johan Melin	övrig medverkande

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
Distributör i Sverige (DCP)	Universal Pictures Nordic AB	2002
Laboratorium	FilmTeknik AB
Förtext	Animagica Film & Video AB		(texter)
Övrigt bolag	Sveriges Television AB Göteborg		(dekortillverkning)
	Aktiva Länkar		(tack)
	Anten-Gräfsnäs Järnväg		(tack)
	Balettakademin		(tack)
	Beaver Pipes AB		(tack)
	Bio Capitol		(tack)
	Five Seasons AB		(tack)
	Gamlestadsskolan		(tack)
	Gothenius varv		(tack)
	Götaverken Energy		(tack)
	Götaverken Motor		(tack)
	Göteborgs Spårvägar		(tack)
	Göteborgs Skolmuseum		(tack)
	Göteborgs Trafiknämnd		(tack)
	Konstepidemin		(tack)
	Göta Luftvärnsregemente Lv 6		(tack)
	Kustartilleriet KA 4		(tack)
	Majornas Gymnasium		(tack)
	Sällskapet Ringlinjen		(tack)

Den sjunde maj 1945. Menige Olle Olsson gör beredskapstjänst någonstans i Sverige, då han får reda på att det är dags för hustrun Asta att föda. Snabbt tar han en cykel, kör ikapp tåget, cyklar sedan ut från ett militärt fraktplan och tar till slut cykeln med på en snabbgående militärbåt. Vid resans ände når han fram till arbetarkvarteren i göteborgsstadsdelen Majorna, där han gör entré i sin lägenhet med cykeln på axeln. Runt Asta har en mindre folksamling - med bl a Alfhild och Ortrud - bildats för att invänta nedkomsten, men inne i livmodern tvekar Kurt att komma ut, så Olle får beordra honom att födas. Direkt efter födselögonblicket uppenbarar sig Sven Jerring och Radiotjänst i lägenheten för att rapportera om Kurt, som visar sig vara fredstimmans första barn.

1953. Kurt är på sitt åttonde levnadsår. Han är en stöddig men tafatt besserwisser som vill bli ordningsman i klassen. Planerna spolieras dock när några andra skolbarn lämnar honom ensam vid rektorns luftade cykel just när denne dyker upp, och Kurt tas i upptuktelse. Senare i klassen introducerar skolfröken den nya eleven - Arne Nyström från Dalarna - och alla i klassen skrattar när han öppnar munnen. Kurt skrattar emellertid inte, så snart är Kurt och Arne oskiljaktiga vänner.

Olle Olsson är nu en ökänd spårvagnskonduktör som i sin iver att ställa saker och ting till rätta ständigt ställer till kaos i stället, och Kurt får många pikar för sin far i skolan. Men storögde Arne tycker, som alltid, att det som Kurt och hans familj gör är otroligt.

Kurt bjuder hem Arne och visar honom sina uppfinningsprojekt, bl a familjens praktfulla radio som han monterat ned för att förvandla till en radiosändare. På skolavslutningen framför de båda vännerna, utklädda till fjällskivling respektive murkla, ett sångnummer, varefter de demonstrerar en praktisk uppfinning med vardagsföremål på känt Kurt Olsson-manér. Uppfinningen är en sänglampa som består av ett brinnande ljus i en perforerad papperskon. Det hela slutar med att konen börjar brinna och sätter eld på en stor pappersgirlang i klassrummet. Kaos utbryter och förstärks av Olle Olssons försök att bringa ordning. Det blir i stället Arnes far Einar som rådigt hämtar brandsprutan och släcker elden.

1958. Rymdhunden Lajka cirkulerar kring jorden i Sputnik 2. Kurt är på sitt trettonde år. Frisyren tar form. Rollfördelningen mellan honom och Arne är utstakad: Kurt är den som bestämmer och ständigt häver ur sig oöverlagda påståenden, medan Arne är den försynte följeslagaren som lojalt får komma till undsättning med fakta.

Kurt ringer till klasskamraten Gudrun, som han är hemligt förälskad i, och föreslår att de tillsammans ska gå ut för att titta på när Sputnik-farkosten kommer förbi över stjärnhimlen. Hon är dock redan bjuden till Gråberget av pojkvännen Kent, och när Kurt kommer dit tillsammans med Arne finner han dem grovhånglande. Gudruns vän Gun är däremot mycket intresserad av Kurt och tar varje tillfälle i akt att flirta med honom.

1962. Det är bara tio dagar tills Kurt ska ta ut realexamen, då han bestämmer sig för att hoppa av skolan och läsa på Hermods brevkurser i stället. Han stöter ihop med Gun, som bjuder honom på kafé, och där berättar han att det som slutligen fick honom att hoppa av efter alla skolkamraternas trakasserier var när de bytte ut hans gymnastikkläder mot damunderkläder. Gun försöker lite valhänt trösta honom och bjuder hem honom på söndagsmiddag. Hemma vill även Kurts far Olle hoppa av - livet, närmare bestämt. Kurt har nämligen monterat ned även TVn på sitt rum, och Olle är nu hänvisad till att sitta i vardagsrumsfåtöljen och stirra på en bordsantenn.

På söndagsmiddagen hos Gun presenteras han för hennes pappa, som också heter Kurt, mamma Märta, lillebror Per, systern Berit och hennes man Bertil, som är ingenjör på Götaverken. Middagen börjar lite stelt men bra. Kurts öppna gylf ändrar dock snabbt på saken, för då han tror sig stoppa in skjortan följer även en bit av bordsduken med. Telefonen ringer. Det är till Kurt. Bägge Kurt reser sig och vår hjälte drar naturligtvis ner det som står på bordet, inklusive mormors fina porslin. Mamma Märta gråter förtvivlat. Pappa Kurt kan inte sluta skratta.

Realexamen för alla utom Kurt. Den sistnämnde dyker emellertid upp på avslutningsbalen för att stöta på Gudrun. Hon förefaller måttligt intresserad, och det blir i stället Gun som handgripligen drar upp honom på dansgolvet och senare övertalar honom att de ska förlova sig. När Kurt meddelar sin förlovning till föräldrarna är Asta förtjust men Olle säger, som vanligt, att han ska ta livet av sig. Medan han går iväg för att förverkliga sitt hot, sätter Asta på kaffe så han ska få något varmt i sig då han kommer tillbaka.

Före giftermålet ska Kurt och Arne förstås göra militärtjänsten. Snart är de regementets skräck. Då en militärdelegation från Kongo anländer, försöker officerarna bli av med Kurt och Arne genom att skicka ut dem på jägarmarsch, men innan de hinner iväg ut på marschen i sina kamouflagekläder övertalas de av några andra värnpliktiga att ta vakten i stället.

Med skarpladdad k-pist bestämmer sig Kurt för att han och Arne minsann ska följa reglerna till punkt och pricka. Sålunda stoppas alla obönhörligen och avvisas under vapenhot även om de är kända anställda på regementet. När delegationen anländer får en av de svenska militärerna i bilkolonnen syn på vilka det är som har vakten och beordrar chauffören att köra över dem för att komma in på regementsområdet. Kurt och Arne kommer dock undan och tar upp jakten på delegationsbilarna medan de skjuter skarpt. Kaos utbryter i sedvanlig ordning och flera av bilarna kraschar inne på området. Kurt och Arne sparkas följaktligen ur armén.

1966. Kurt och Gun gifter sig och flyttar in på Biskopsgården, där även de ständigt närvarande och kommenterande kärringarna Alfhild och Ortrud bor. Kurt arbetar på Götaverken, där han är vaktmästare men gärna utger sig för att vara ingenjör. Arne arbetar på företagets lönekontor. Kurt får snart förflyttning till lagret efter att ha förändrat en av svågern Bertils ritningar till en propeller så att den färdiga produkten ser ut som en hushållsvisp. Hemma fortsätter han sin uppfinnarverksamhet genom att göra läslampor av gamla mjölkpaket och en vagga av en potatislåda och några bilfjädringar.

Den 3 september 1967 klockan 05.00. Högertrafikomläggningen träder i kraft. Kurt och Arne är naturligtvis högertrafikomläggningssäkerhetsvakter, och ställer snart till kaos och elände i ett villaområde genom att väcka upp hela grannskapet och tvinga bilägarna att samtidigt flytta sina fordon. Staket körs sönder, bilar krockar, rabatter rivs upp och folk börjar slåss. Det hela kulminerar med att Bertil, som också bor i grannskapet, ser sin chans att döda Kurt och kör över denne flera gånger med sin Volvo Amazon. Polisen är till slut tvungen att rycka ut och förklara undantagstillstånd på gatan medan Kurt förs till sjukhus.

Utan större skador passar ändå Kurt på att komma undan arbetet och vila upp sig lite hemma hos hustrun och nyfödda dottern Terese. Men det är tydligt att Gun börjar tröttna på Kurts simulering och passivitet, och när Sveriges Radio i Göteborg ringer och vill ha med Kurt svarar hon nej.

I samma ögonblick avbryts filmen av Kurt Olsson som tillsammans med alla medverkande i filmen sitter i en biosalong och tittar på den film de medverkar i. En diskussion om hur filmen bör sluta utbryter mellan åskådarna i salongen och Kurt och Gun på duken. På allmän begäran slutar filmen med en passionerad kyss mellan Kurt och Gun, alltmedan Damorkestern spelar i biosalongen.

Nersjunkna i några biografstolar sitter 7-årige Kurt med jämngamle Arne och och håller generat för ögonen. De övriga i publiken applåderar.

Censurnummer	128981
Datum	1990-01-30
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2568 meter
Kommentar	Aktlängder: 575-593-552-496-352 m.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Dolby Stereo
Färgtyp	Svartvit och färg
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2568 meter
Längd i minuter	94 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Enskilda roligheter hittade alla recensenterna, men slutbetyget blev ändå underkänt. Långsam och i avsaknad av manus var vanliga kommentarer. De två mest kritiserade sekvenserna var Kurt och Arnes värnplikt samt slutet, som bedömdes som en nödlösning av manusförfattare med idétorka. Kritikerna saknade giftigheten hos Kurt Olsson själv, en alltför tam och snäll skapelse i förhållande till TV-originalet. Olle Olsson, Kurt Olssons far, ansågs däremot vara mer lik Kurt än Kurt själv i filmen. Anki Rahlskog, i dubbelrollen som Kurts mamma Asta och kärleksobjektet Gudrun, och Joel Cederholm och Tobias Olofsson, vilka spelade 7-åringarna Kurt respektive Arne, fick lovord från många. Men mest beröm gavs åt Ulla Skoog i rollen som den intill självutplåning förälskade Gun.

Anders Hansson, GP: "Intresset centreras förstås kring frågan: Är detta en rolig film? Och det är det. Bitvis. Roligast är Olle Olsson, som spelas av Lasse Brandeby. Kurt Olsson som spelar sig själv är inte riktigt lika kul. För Kurt är ju bäst på att självsäkert och i all välmening vränga till saker så att små detaljer blir stora tokigheter, inte utan udd. Här får han alltför ofta ägna sig åt sådant som mest är slapstick, och det är en mycket svår genre. Vi har sett tillräckligt många bordsdukar knytas ihop med gylfen förr på bio för att ha riktigt skoj åt det en gång till. Och till och med pappa Olle får övermäktigt svårt att fräscha upp stumfilmskomiken i en vattensprutande brandsläckarscen. (Det kanske vore roligare om han varit så sur att elden aldrig fått fäste. Till exempel.)

Rent filmiskt har Håkan Wennberg gjort ett gott hantverk med sin debut. Det är roligt att se (kanske mest för västsvenskar förstås) att det går att göra film även utanför Stockholm. Och Lill-Kurt, Lill-Arne och Lill-Gudrun är väldigt bra. Inte minst visar Gudrun med eftertryck att hon var en hejare på triangel redan i flickorkestern Blåklockorna. Sånt känns tryggt att veta."

Lasse Bergström, Expr: "Frestelsen för Lasse Brandeby att göra en långfilm av sin popularitet är naturlig. Hade han - och hans regissör Håkan Wennberg - haft en gemensam och högt utvecklad känsla för filmfarsens sällsamma logik hade berättelsen om Kurt Olssons öden och äventyr före berömmelsen kunnat bli en katastroffilm i den högre slapstickskolan. Nu är den enbart en katastrof.

Det finns en god och uppenbarligen äkta självbiografisk tanke: lille Kurt som Anderssonskans Kalle i Majorna, med tiden mobbad av både Gudrun och grabbarna. Man gör två försök till stor fars, det ena i 91:an Karlssons fotspår, det andra med Kurt som högertrafikomläggare i en förvånad villastad. Här finns en doft av pajkastarfester från förr, även om pajerna i båda fallen blivit bilar som kraschar. Men i övrigt står det stilla, som det ofta gör när amatörer tar över verksamheten. Brandeby förtjänar vår kärlek som TV-underhållare. Film kan han inte än."

Jens Peterson, AB: "Kurt Olsson är klantig som Clouseau, Peter Sellers fumlige polis. Och självupptagen som Basil Fawlty, den vidrige hotellägare som John Cleese spelar i Pang i bygget. Figuren är lik. Men den här filmen tål inga sådana jämförelser. Mest för att det inte händer så mycket. Jag brukar undvika att avslöja intrigen i filmer, men den här gången finns inga hemligheter. Kurt Olsson föds, Kurt Olsson går i skolan, Kurt Olsson träffar flicka, Kurt Olsson gör lumpen, Kurt Olsson får jobb och Kurt Olsson hjälper till vid högertrafikomläggningen.

Vid alla dessa tillfällen klantar han sig. Det sker aldrig överraskande och det berättas omständligt och långrandigt. Det är synd, för i Kurt Olsson-världen finns härliga figurer och miljöer. Filmen har flera scener som är mycket roliga och träffsäkra, men det saknas intrig, det saknas överraskningar. Inte för att Kurt Olsson är helt lätt att hantera. Det roliga med honom ligger ofta i den lilla överdriften, felsägningen, missförståndet. Han förstår inte det komiska i att han sjunger tjejsånger i jag-form, han ser inte vilken outhärdlig magister han är som pysslare osv.

Kurt Olsson är en lätt vridning av den typiske ordningsvakten, en mild parodi på TV:s programledare. Men det där underfundiga räcker inte på film. Kurt Olsson är rolig som parodi på journalister, men han är inte rolig som parodi på barn eller mobbade skolungdomar. Då blir det bara synd om Kurt Olsson. Och när det är synd om Kurt Olsson har man hamnat snett. Vi kan skratta åt honom när han är i överläge. I underläge, som skolelev och kärlekskrank yngling, är han en ledsam krake. På det sättet är den här filmen ibland mer vemodig än rolig.

Då är faktiskt hans pappa en härligare figur. Lasse Brandeby tar ut svängarna mycket mer i rollen som Olle Olsson, den nitiske spårvagnskonduktören som tar sig själv på ack så blodigt allvar. Han är en super-Kurt, en Kurt Olsson på Novalucol. Jag gillar också Anki Rahlskog som Gudrun och Kurts mamma Asta. En annan stjärna i det nya galleriet omkring Kurt Olsson är underbara Ulla Skoog som hans beundrarinna Gun. Flera av de bästa scenerna utspelas kring deras romans och i hennes föräldrahem. Jag tycker bäst om katastrofstämningen kring söndagsmiddagen, den dånande tristessen i vardagslivet. De påkostade stuntscenerna kring Kurts militärliv känns däremot påklistrade. Filmen om mitt liv som mej själv börjar bra, men blir bara mer och mer färglös. Och slutet känns som ett nödrop, ett S O S efter ett fyndigt manus. Filmen om Kurt Olsson är himla snäll och lagom, men den är alldeles för sällan rolig."

Kommentar Svensk filmografi

Lasse Brandebys (f 1945) karriär som Kurt Olsson kan nog sägas ha kulminerat med filmen Kurt Olsson. Den började redan i början av 1980-talet då Lasse Brandeby arbetade på lokalradion i Göteborg. Riksberömmelsen kom emellertid först då underhållningsserien Kurt Olssons Television hade premiär 5.9.1987 i SVT TV2, senare följt av showprogrammet Fådda blommor (TV-premiär 21.10.1988 i SVT TV2) och Kurt Olssons Julkalender (TV-premiär 1.12.1990 i SVT Kanal 1).

Det bildades ett företag för alla kringprodukter som salufördes med Kurt Olsson i centrum, bl a "Kurt Olssons Televisionsbok" (1988) och en rad skivor. Ensemblen från TV-programmen turnerade mycket framgångsrikt i Sverige och gästspelade även i Norge.

Filmen blev, som framgår ovan, inte särskilt väl bemött av kritikerkåren, men denna var, som så många gånger tidigare, inte helt enig med publiken. Drygt 480.000 besökare såg filmen, 1990 års bästa publiksiffra för en svensk biograffilm.

Redan 27.10.1989 meddelade upphovsmännen bakom filmen - Håkan Wennberg och Lasse Brandeby - i en intervju i GP att en uppföljare var på väg. Planerna var då att spela in denna under 1991. Enligt Håkan Wennberg fanns det redan ett kontrakt skrivet med Svensk Filmindustri, men ännu i skrivande stund (1996) har inte projektet förverkligats. Lasse Brandeby har sedan dess gjort andra saker, t ex spelat titelrollen i TV4s underhållningsserie Rena Rama Rolf (TV-premiär 4.9.1994), men om Kurt Olsson har det med tiden blivit tyst.

		Sverige		1989	1989
Bokbindaregatan	Göteborg	Sverige
Utby	Göteborg	Sverige
Sveriges Televisions studior	Mölndal	Sverige

Sverigepremiär	1990-02-09	Downtown	Göteborg	Sverige	94 min
	1990-02-09	Draken	Göteborg	Sverige	94 min
	1990-02-09	Palladium	Göteborg	Sverige	94 min
	1990-02-09	Palladium	Malmö	Sverige	94 min
	1990-02-09	Draken	Stockholm	Sverige	94 min
	1990-02-09	Rigoletto 1	Stockholm	Sverige	94 min
	1990-02-09	Ringside	Stockholm	Sverige	94 min
Urpremiär	1990-02-09	Downtown	Göteborg	Sverige	94 min
	1990-02-09	Draken	Göteborg	Sverige	94 min
	1990-02-09	Palladium	Göteborg	Sverige	94 min
	1990-02-09	Palladium	Malmö	Sverige	94 min
	1990-02-09	Draken	Stockholm	Sverige	94 min
	1990-02-09	Rigoletto 1	Stockholm	Sverige	94 min
	1990-02-09	Ringside	Stockholm	Sverige	94 min
TV-visning	1993-05-20	TV2		Sverige	90 min
	1998-05-16	SVT1		Sverige	90 min
	2001-05-20	SVT1		Sverige	90 min
	2001-11-14	SVT1		Sverige	90 min
Dvd-release	2002-11-13			Sverige
TV-visning	2003-07-05	TV4		Sverige	90 min
	2004-07-30	TV4		Sverige	90 min
	2004-10-03	TV4		Sverige	90 min
	2022-01-07	SF Kanalen		Sverige
	2022-01-11	SF Kanalen		Sverige
	2022-01-31	SF Kanalen		Sverige
	2022-02-20	SF Kanalen		Sverige
	2022-03-05	SF Kanalen		Sverige
	2022-03-07	SF Kanalen		Sverige
	2022-03-29	SF Kanalen		Sverige
	2022-04-28	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-19	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-23	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-27	SF Kanalen		Sverige
	2022-06-09	SF Kanalen		Sverige
	2022-06-16	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-23	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-26	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-28	SF Kanalen		Sverige
	2022-08-03	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-20	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-26	SF Kanalen		Sverige
	2022-12-11	SF Kanalen		Sverige	88 min
	2022-12-13	SF Kanalen		Sverige	88 min
	2023-01-06	SF Kanalen		Sverige	88 min
	2023-01-10	SF Kanalen		Sverige	88 min
	2023-01-30	SF Kanalen		Sverige	88 min
	2023-02-19	SF Kanalen		Sverige	88 min
	2023-03-04	SF Kanalen		Sverige
	2023-03-06	SF Kanalen		Sverige
	2023-03-28	SF Kanalen		Sverige
	2023-04-27	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-18	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-22	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-26	SF Kanalen		Sverige
	2023-06-08	SF Kanalen		Sverige
	2023-06-15	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-22	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-25	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-27	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-19	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-25	SF Kanalen		Sverige
	2023-12-10	SF Kanalen		Sverige

Originaltitel	Den blomstertid nu kommer
Textförfattare	Israel Kolmodin	(1694)
	Johan Olof Wallin	(1819)
	Britt G. Hallqvist	(1979)

Originaltitel	Farmareflickan

Originaltitel	Min soldat
Kompositör	Jokern	(1940)
Textförfattare	Jokern	(1940)

Originaltitel	Gotlands Infanteriregementes marsch
Kompositör	Gunnar Björlin

Originaltitel	Spirituals
Kompositör	Morton Gould
Textförfattare	Morton Gould

SF jubileumsfilm (1989)

Citat ingår från

Kurt Olsson. Filmen om mitt liv som mej själv (1990)

DK Komedi

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2562

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2568

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	KURT OLSSON FILMEN OM MITT LIV SOM MEJ SJÄLV
Tryckeri	Essinge Offset AB
Affischdesign	Annons & Reklambyrån Arne Hellevik AB

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	KURT OLSSON FILMEN OM MITT LIV SOM MEF SJÄLV
Tryckeri	Essinge Offset AB
Affischdesign	Annons & Reklambyrån Arne Hellevik AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	KURT OLSSON FILMEN OM MITT LIV SOM MEJ SJÄLV
Tryckeri	Essinge Offset AB
Affischdesign	Annons & Reklambyrån Arne Hellevik AB

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Kurt Olsson. Filmen om mitt liv som mej själv. Manus: Lasse Brandeby och Håkan Wennberg. Maj 1989.
Omfång	169 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	10
Färg papper	SET
Bakombild papper	6
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska