Sally och friheten (1981)

Media (1 st)

Socialsekreteraren Sally har gjort abort och vill nu leva sitt eget liv. Hon och sambon separerar men friheten är inte lätt att kombinera med arbete, familj och relationer. Gunnel Lindbloms andra film som regissör, med manus av Margareta Garpe, producerad av Ingmar Bergman och Ewa Fröling i huvudrollen. 
 
”Det började nån gång på 70-talet, just det, jag ville regissera, först teater, sen film. Jag tror att jag var trött på att alltid motsvara någon regissörs krav på hur man skulle spela KVINNA, jag ville vara människa, tyckte alltid att jag fick spela drottningar och kvinnodjur med dunkla drifter. Jag visste ingenting om drottningar, däremot visste jag något om arbetarkvinnor… dom rollerna fick jag aldrig, förresten förekom dom sällan. Jag ville regissera! Jag tyckte mig bättre förstå skådespelare, göra bättre analyser och scenerier än många av de regissörer som jag arbetade med under 20 år. Det fanns lust, kunskaper och erfarenheter hos mina kollegor som ingen tog till vara. Det ville jag göra. Och jag ville göra film om kvinnor, komplicerade hela människoporträtt. Framför allt var jag trött på mig själv som aktris, tyckte inte jag fann några sidor hos mig själv som gjorde mig nyfiken.” – Gunnel Lindblom i Christina Olofsons bok "I rollerna tre" (1996).

Gunnel Lindblom debuterade som regissör med Paradistorg 1977. Hon var tidig i den våg av kvinnliga regissörer som kom i Sverige i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Hennes andra film, Sally och friheten, handlade liksom debuten Paradistorg om kvinnor. 

Sally gör abort och hennes man är arg över att inte ha fått vara en del av beslutet. De separerar och Sally blir ensam med deras dotter Mia. Nu ska Sally leva ensam och bestämma själv över sitt liv! Men det är inte så lätt att få ihop friheten med arbetet på Socialbyrån, en ny relation, Mia, och behov av närhet och bekräftelse. Livet blir inte som hon hade tänkt sig.

Sally och friheten berättar om just det som Gunnel Lindblom saknade att se på film: vanliga kvinnor som är starka, svaga, generösa, själviska. Sally är ingen person man omedelbart tycker om, men många kan antagligen relatera till mycket av det hon går igenom, såväl idag som i början av 1980-talet. Vad är frihet? Vad har man för ansvar gentemot sig själv och andra? Och vad gör vi egentligen för livsval? 

Kritikerna uppskattade Lindblom som regissör. Sune Örnberg skrev i Göteborgsposten: ”… Regissör är Gunnel Lindblom. Hon är en vaksam personinstruktör. Här finns något självfallet i aktion, replikskiften och scener som balanserar det drag av lärostycke som en så här aktuell historia lätt kan få. Så snart en scen hotar att bli allt för publikuppfostrande, antyder hon den bara. Se hur mormodern (Svea Holst) sitter vid bordet. Modern, Gunn Wållgren, matar henne, tyst. Bilden får verka som den kan som kontrast till Sallys egen praktik.”

Gunnel Lindblom var en av få regissörer som Ingmar Bergman genom sitt bolag Cinematograph var producent för under de år han levde i exil i München, efter att ha anklagats för skattebedrägeri (som han friades från).  Han producerade både Paradistorg och Sally och friheten. För manuset till Sally och friheten stod Margareta Garpe och Gunn Wållgren tilldelades en Guldbagge för bästa skådespelerska för rollen som Sallys mor.
 
Lova Hagerfors (2015)

 

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Sally och friheten
Svensk premiärtitel	Sally och friheten
Distributionstitel	Sally and Freedom (USA)

Regi	Gunnel Lindblom
Manus	Margareta Garpe
Producent	Ingmar Bergman
Produktionsledare	Katinka Faragó
Foto	Tony Forsberg
Musik	Stefan Nilsson
Scenograf	Inger Pehrsson
Klippning	Sylvia Ingemarsdotter (som Sylvia Ingemarsson)
Ljudtekniker	Owe Svensson Bo Persson
Regiassistent	Pia Forsgren
Scripta	Anne von Sydow
Inspelningsledare	Eva Ivarsson
B-foto	Lars Karlsson
Elektriker	Ted Lindahl
Passare	Daniel Bergman
Musiktekniker	Jan Ugand
Rekvisita	Jan Andersson
Attributör	Marie Rechlin
Kläder	Inger Pehrsson
Smink	Eva Ekman
Klädassistent	Carina Dalunde

Ewa Fröling	Sally
Hans Wigren	Simon
Leif Ahrle	Jonas
Gunn Wållgren	Sallys mor
Oscar Ljung	Sallys far
Svea Holst	Sallys mormor
Gunnel Lindblom	Nora
Kim Anderzon	Inger
Susanne Lundquist	Mia, Sallys dotter
Lise-Lotte Nilsson	Yvonne
Mona Lundgren	Anna
Iwa Boman	dagisfröken
Margreth Weivers	mottagningssköterskan
Ulf Schönborg	läkaren
Gerd Blomqvist	operationssköterskan
Christian Berling	Fredrik
Peter Egge	Peter
Peder Falk	Krister
Sonja Hejdeman	väninnan
Thomas Helander	den unge mannen
Gülbin Basay	klient på socialbyrån
Semih Basay	klient på socialbyrån
Linda Krüger	den gråtande flickan
Johanna Garpe	Linda, Noras dotter
Stefan Nilsson	Thomas, Noras son
Anna von Rosen	sjukvårdsbiträde
Marie-Louise Rosenqvist	sjukvårdsbiträde

Produktionsbolag	Cinematograph AB
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB	1981
Distributör i Sverige (16 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Laboratorium	AB Film-Labor

Sally har alltid levt inom kärnfamiljens ramar, först hos föräldrarna och sedan med Jonas. Nu vill hon bryta upp och leva ensam med sitt barn. Men så träffar hon Simon...

Censurnummer	122157
Datum	1981-02-20
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2800 meter
Kommentar	Aktlängder: 445, 535, 460, 480, 475, 405.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2800 meter
Längd i minuter	102 min
Akter	6 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Sune Örnberg, GP: "Manus har Margareta Garpe gjort. Många göteborgare känner igen grunddragen i historien från Stadsteaterns "Barnet" om Sally som bryter upp ur förmynderiet i sitt äktenskap, så småningom låter hon mannen ta hand om barnet, förälskar sig i en ny man som inte ställer krav och som därför gör henne förvirrad. Välj själv! säger han; Förbjud mig! säger hon. Till slut har hon övertagit sin förre mans roll, vill ha barn och familjeordning. 'I min familj äter vi födelsedagstårta på rätt dag om så världen skulle gå under' ryter hon till den nye när han tänker lämna kalaset.

Det finns ett disciplinerat drag över storyn som jag förbinder med scenen mer än med det fria filmberättandet. Å andra sidan är det upplyftande att möta en historia som är fullmatad och genomtänkt i varje detalj.

Regissör är Gunnel Lindblom. Hon är en vaksam personinstruktör. Här finns något självfallet i aktion, replikskiften och scener som balanserar det drag av lärostycke som en så här aktuell historia lätt kan få. Så snart en scen hotar att bli allt för publikuppfostrande, antyder hon den bara. Se hur mormodern (Svea Holst) sitter vid bordet. Modern, Gunn Wållgren, matar henne, tyst. Bilden får verka som den kan som kontrast till Sallys egen praktik. (-)

Fästfolk, gifta och övriga par bör se filmen tillsammans. Den handlar om samspelet mellan kvinna och man. De kommer att känna igen mycket. Filmen kommer också att hjälpa dem att förstå att nu, när resurserna sinar och den enskildes rörelsefrihet inskränks, då kan det inte gå ut över kvinnorna enbart. Något har vi lärt av rekordåren."

Camilla Lundberg, Expr: "På ytan är Sally och friheten lik många andra svenska nutidsskildringar, om än gjord med ett ovanligt säkert handlag. Sally tycks vara den tidstypiska hjältinnan, frejdig och lite lagom 'intlektell', vars svårigheter ligger i att få männen att ställa upp på sina frigörelseideal. (-)

Lindbloms film är inte käck eller beskäftig utan ömsint och vänligt retsam. Hennes lite underfundiga - men ingalunda kyliga distans påminner om de nya schweiziska regissörernas, typ Tanner eller Goretta. Hon får Fröling och hennes män, den trygghetssökande Leif Ahrle och den frihetstörstande Hans Wigren, att agera fritt och säkert.

Sally och friheten är inte ny eller revolutionerande. Men den är lågmält självständig, utan den tröghet eller tomgång som man annars förknippar svenska vardagsskildringar med."

Eva af Geijerstam, DN: "Skilsmässa, vårdnadsstrid, abort - det kan tyckas som om detta borde var högdramatiska och omskakande händelser både för filmens personer och för publiken. Men de passerar liksom spårlöst förbi i ett slags nertonat och jämntjockt halvformat.

Jag tror inte att detta i första hand skall skyllas på Gunnel Lindbloms rejäla men en smula temperamentslösa regi. Orsakerna ligger mer i Margareta Garpes manus, som inte har bestämt sig för vad som är viktigt och oviktigt, vad som är orkanens hjärta eller bara vindar i dess ytterkant. Det är en privat historia som inte vågar vara tillräckligt privat.

Gunnel Lindblom tycks ha stått inför den omöjliga uppgiften att strukturera en ostrukturerad berättelse, att ge den ett skelett som den inte haft från början.

Ewa Fröling brottas förtjänstfullt med rollen som Sally men kan självklart aldrig ge den det psykologiska djup och den förankring som den inte fått.

Simon och Jonas förblir lika otydliga som Sally - för att inte tala om barnet, Mia. (-)

Kanske har den skissartade och ytliga beskrivningen av den centrala trion Sally, Jonas och Simon en avsikt. Kanske har Margareta Garpe på detta sätt valt att skildra ett tillstånd just i den medelklass de tillhör. Men då kan resultatet snubblande lätt tolkas som en plädering mot fria aborter och för den gamla trygga rollfördelningens återupprättelse. Det tror jag knappast varit Margareta Garpes och Gunnel Lindbloms avsikt.

Men det är hos de tre huvudpersonerna Sally och friheten saknar psykologisk tillförlitlighet och relevans."

Mikael Timm, Chaplin: "Numera sägs ibland att bristen på dramaturgi är den svenska spelfilmens stora svaghet, man vad gäller Sally och friheten är filmens avgörande svaghet av intellektuellt slag.

Det räcker inte med att påstå 'friheten är svår'. Det vet publiken redan av egen erfarenhet. Författaren/regissören måste tränga längre in i frihetens problematik, de måste se konstverket som en diskurs, om det överhuvudtaget skall vara möjligt att göra film på den nyss citerade tanken.

Felet med Sally och friheten är att dess upphovsmän vill illustrera en tanke i stället för att försöka tänka och formulera sina tankar. Att påminna om Sartre eller Willy Kyrklund (vars författarskap både Lindblom och Sally intresserar sig för) kan verka ofint men det är ändå viktigt att inse att konstnärligt arbete förutsätter intellektuellt arbete.

När man inte tänker, går det knappast att formulera något intressant. Filmens estetik är milt uttryckt undermålig. Garpe/Lindblom befolkar sin berättelse med vandrande klichéer, sociologiska och individuella. Här finns 'den svenska festen', 'socialbyrån' och 'daghemmet', som i tur och ordning visar alla de lättast påkomna fördomarna: tafsande danspar, narkotikautslagna, hurtig personal.

Garpe/Lindblom verkar se sina figurer som uttryck för sociala förhållanden inte som levande människor (-).

Måhända har regissören vid inspelningen anat figurernas ytlighet, ty hon försöker med bergmanska inåkningar mot skådespelarnas ansikten suggerera känslor som dessa pappfigurer inte kan hysa."

Kommentar Svensk filmografi

I produktionsuppgifterna till Sally och friheten anges ingen förlaga till Margareta Garpes manus. Men i en artikel av Elisabeth Sörenson (SvD 2.8.1980) ges en anknytning till en av Garpes scenpjäser:

"De som sett Margareta Garpes pjäs "Barnet" känner [Sally] redan - andra känner ändå igen henne. En kvinna i 30-årsåldern som kämpar sig till en personlig frihet i tron att friheten är lyckan och sedan hamnar i en kluvenhet, en ofrånkomlig kontradiktion som möjligen är mer uttalad just i vår tid.

På 'Barnet' har Margareta Garpe gjort manuskriptet till filmen Sally och friheten. Men även om grundproblematiken är densamma liksom huvudpersonerna, är bearbetningen ändå så omfattande att Gunnel Lindblom ser det som ett originalmanuskript."

För rollen som Sallys mor (samt kumulativt för sitt tidigare filmarbete) tilldelades Gunn Wållgren 1980/81 års Guldbagge till bästa skådespelerska.

Sverigepremiär	1981-02-28	Cinema	Göteborg	Sverige	102 min
	1981-02-28	Grand 1	Stockholm	Sverige	102 min
Urpremiär	1981-02-28	Cinema	Göteborg	Sverige	102 min
	1981-02-28	Grand 1	Stockholm	Sverige	102 min
TV-visning	1983-01-13	TV1		Sverige
	1991-12-14	Kanal 1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2013-01-24
Cinemateksvisning	2016-04-15	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2023-10-21		Stockholm	Sverige

International Inter-Church Film Center	Montreal	1981
Festivalpris	Montreal	1981		Ewa Fröling	(bästa skådespelerska)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1981			(bidrag om 771 799,42 kr)
Guldbagge	Stockholm	1981	Bästa skådespelerska	Gunn Wållgren	(bästa skådespelerska - även "kumulativt")

DK Drama

DK Relationer, Samliv

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2789

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2788

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2800

Typ	Duplikatpositiv Neutral bakgrund
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2800

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2800

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Filmmanus av Margareta Garpe.
Omfång	112 s. Scenlista och personförteckning (3 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Filmmanus av Margareta Garpe.
Omfång	112 s. Scenlista och personförteckning (3 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	29 s. Musikförteckning (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	28 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Sally and freedom.
Omfång	53 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Filmmanus av Margareta Garpe.
Omfång	112 s. Scenlista och personförteckning (3 s.) ingår.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	13
Färg papper	SET
Dia	5
Album	Nej

Typ	Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Bärare	DCP
Längd i minuter	102 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264