Terje Vigen (1917)

Media (70 st)

En halvt förryckt sjöman knyter händerna mot skyn och förbannar havet. Regissören är storartad i titelrollen, Julius Jaenzons bilder av dramat på det stormpiskade havet är sensationella och filmen, som bygger på en dikt av Henrik Ibsen, blev en världssuccé.

"Terje Vigen av Henrik Ibsen". Så vördnadsfullt inleds Victor Sjöströms mäktiga drama, filmen som blev en världssensation. "Terje Vigen" räknas som portalverket för den svenska guldåldern; de år mellan 1917 och 1924 då regissörer som Sjöström och Mauritz Stiller tillsammans med fotografer som Julius Jaenzon gjorde Sverige till en ledande filmnation. De svenska regissörerna använde naturen på ett sätt man inte sett tidigare: här var de väldiga bilderna av hav och berg inte en fond – naturen var en del av filmens mänskliga drama, den spelade en av rollerna. Bilderna av människan och havet i Terje Vigen är häpnadsväckande.

Svensk films första klassiker, fattigvårdsdramat Ingeborg Holm, är också regisserad av Sjöström. Den gjordes redan 1913, vilket gör avgränsningen 1917–24 diskutabel. De filmer som gjordes under "den svenska guldåldern" var av vitt skilda slag. Men det omvärlden uppfattade som typiskt svenskt var vad Leif Furhammar i boken "Filmen i Sverige" kallar ett "monumentalt tungsinne efter höglitterära föredömen".

"Terje Vigen" är en dikt, och mellantexterna är Ibsens. Regissören gör titelrollen i en spelstil som var banbrytande naturalistisk 1917. I upptakten är Terje en rasande gamling på ett vindpinat skär, och den långa återblicken inleds med att han ung och leende klättrar upp i en mast.

1809 blockeras alla norska hamnar av engelska krigsfartyg, och maten tar slut. Med risk för livet ror Terje för att köpa mjöl, och på hemvägen blir han tillfångatagen. En engelsman hugger en åra genom durken på roddbåten, och i en av filmens mest gripande scener går till den botten med säckarna som skulle rädda frun och barnet.

Vid krigsslutet 1814 återvänder Terje, så förändrad av åren i fängelse att ingen känner igen honom. Sjöströms bästa scen är den där hemvändaren kliver in i sitt hus.

Tillbaka i ramhandlingen är Terje lots "på den yttersta ön". Skummet från vågorna yr, och i filmens mest berömda bild förbannar den gamle havet, med händerna knutna mot himlen. Terjes vrede ska förgifta hans själ, och ett barn ska rädda honom.

I Dagens nyheter recenserades filmen av tidningens teaterkritiker, författaren Bo Bergman, bara det ett erkännande av filmen som ett konstverk. "[…] Den verkliga filmdiktaren är iscensättaren – här Victor Sjöström, som dessutom spelar huvudrollen och betyder allting i skådespelet. Han har sitt mäktiga huvud med de stora skulpturala dragen, den på en gång expressiva och förenklade mimiken som erfodras, gestaltens pondus som nordisk krafttyp. […] Ingen kan förneka att det är gripande och storslagna naturtavlor som rullas upp – verklig poesi fångad på duken – och dramat är mycket skickligt och åskådligt insatt i sin miljö. […]" I Stockholms Dagblad skrev man: "[…] den bästa svenska film som någonsin visats." Och i Svenska Dagbladet: "[…] ett verk, som bör skaffa den svenska biografkonsten ett hedrat namn över hela världen."

Sjöström skulle göra Terje Vigen på villkor att han fick gott om tid och större budget än vanligt. Charles Magnusson sa ja, och filmen blev den dittills mest påkostade av Svenska Bios produktioner. Den fick premiär i Stockholm, Göteborg, Malmö och Köpenhamn samtidigt och fick ett påkostat programblad med Ibsens dikt, en affisch av Eigil Schwab och specialskriven musik. Satsningen lönade sig – filmen blev en kritiker- och publiksuccé. Både i Norge och Danmark höjdes den till skyarna. Enligt en annons var den "den største Sukces, der nogensinde er set i København."

Nina Widerberg (2016)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Gustaf Molander – skådespelerskornas regissör"

Läs mer om denna film i vår artikel "Svensk filmaffischkonst"

Läs mer om denna film i vår artikel "Lantliga idyller och mardrömmar"

Läs mer om denna film i vår artikel "Änglamark, folktro och det förgiftade samhället – svenska miljöfilmer"

Läs mer om denna film i vår artikel "Den svenska filmens guldålder"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Terje Vigen : Skådespel i fyra akter
Svensk premiärtitel	Terje Vigen
Internationell titel	A Man There Was
Distributionstitel	Terje Vigen (Danmark) Terje Vigen (Norge) Terje Vigen (Finland) A Man There Was (USA) Terje Vigen (Frankrike)
Alternativtitel	Terje Viken

Regi	Victor Sjöström
Manus	Gustaf Molander Victor Sjöström
Producent	Charles Magnusson
Foto	Julius Jaenzon
Arkitekt	Axel Esbensen Jens Wang
Inspicient	Nils Elffors
Musikarrangör	Rudolf Sahlberg (vid premiären på Röda Kvarn)
Orkester	Röda Kvarns orkester (vid premiären)
Orkesterledare	Rudolf Sahlberg (Röda Kvarn)
Kläder	Andreas Bloch

Victor Sjöström	Terje Vigen
August Falck	den engelske lorden
Edith Erastoff	den engelska ladyn
Bergliot Husberg	Terjes maka
-	Ej krediterade:
William Larsson	den nye mannen i Terjes stuga/officer på den engelska korvetten
Gucken Cederborg	den nya hustrun i Terjes stuga
Olof Ås	utkiken på den engelska korvetten
Jenny Tschernichin-Larsson	en kvinna på stranden
Emil Fjellström	en fiskare på stranden
Hildur Carlberg	en kvinna i byn
Julius Hälsig	engelsk officer i fängelset
John Ekman	norsk fånge i fängelset
Herman Lantz	en av Terjes kamrater
Nils Elffors	en av Terjes kamrater
Eric Abrahamsson	en fiskare
Fritz Ström	vitskäggig gammal gubbe
Nanny Sjöblom	mor med son i knäet
Hans Sjöblom	en liten pojke
Gunnar Norberg

Produktionsbolag	AB Svenska Biografteatern
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå	1917
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Laboratorium	AB Svenska Biografteaterns filmlaboratorium
Kläder	Sandra Honnings kostymateljé

Den åldrade Terje ser ut över det stormande havet och minns sin ungdom som sjöman ute på havet, oförväget klättrande i tackel och rår -- och lyckligt gift med hustru och ett litet barn och en nätt liten stuga vid stranden. Plötsligt bryts idyllen sönder av kriget 1809 och engelsmännens blockad av kusten. Oroliga samlas man i grupper, en gudstjänst hålls i det fria. Frågan är hur man ska kunna skaffa mat till hustrur och barn.

Terje beslutar sig för att ensam ro ut i en liten båt och lyckas även lura den vaktande flottan och hos danskarna skaffa spannmål, men på hemvägen upptäcks han när han nästan är framme och man väntar honom på stranden. Hans båt beskjuts och sedan den gått i sank och han även simmande blivit beskjuten får han till slut ge upp.

Han förs ombord på en korvett, tigger befälhavaren om nåd -- men förs i stället till ett fängelse i England där han först efter krigsslutet 1814 släpps fri. Hemkommen finner han att någon annan bor i hans stuga. Hustru och barn är döda och förda till kyrkogården.

Terje blir från den stunden inbunden och bitter och åter ser vi honom som i de första bilderna, förbannande havet som stormar. Då nås han av ryktet att en yacht håller på att förlisa utanför kusten och ingen utom han törs åka ut och försöka rädda de ombordvarande.

När han väl kommit fram och tagit över rodret upptäcker han att befälhavaren är densamme som fört honom i fängelse en gång. Han släpper då rodret och tvingar lorden och hans hustru och deras lilla barn ner i en av räddningsbåtarna.

Hans hämndtanke är att föra båten till den plats där han själv infångades och hans båt sänktes och han kommer också så långt att han hugger ett hål i bottnen med åran, då plötsligt kvinnan och barnet minner honom om hans eget äktenskap och i sista stund lyckas han föra den halvfyllda båten i land på ett skär, där de räddas av lotsarna.

Lorden och hans hustru tackar Terje för att han frälst dem, men Terje menar att det var barnet som fick honom till det. Försonade skiljs de dock åt och Terje tackar sin Gud:

"Stort har jeg mestet, men stort jeg fik.

Bedst var det, kan hænde, det gik, som det gik, --

og så får ha'e tak da, Gud!"

Censurnummer	16637
Datum	1916-11-28
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	1129 meter
Kommentar	Uppmätta kopior varierar i längd från 1054 meter till 1226 meter. Längsta kopians aktlängder: 432-352-227-215 = 1226 meter. Kortaste kopians aktlängder: 384-331-203-136 = 1054 meter.

Bildformat	1.33:1
Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit (tintad)
Bärare	35 mm
Hastighet	18
Längd i meter	1226 meter
Akter	4 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

I DN recenserades filmen för första gången av tidningens ordinarie teaterkritiker, författaren Bo Bergman, vilket enbart detta måste ses som ett erkännande av filmen som ett konstverk. Bergman var också mycket positiv: "Det är Ibsens stora dikt som fått släppa till stoffet. Ty någon annan gemenskap mellan dikten och duken än stoffet, personerna och handlingen kan ju inte åstadkommas. Dikten lever sitt liv, filmen sitt. Den verkliga filmdiktaren är iscensättaren -- här Victor Sjöström, som dessutom spelar huvudrollen och betyder allting i skådespelet. Han har sitt mäktiga huvud med de stora skulpturala dragen, den på en gång expressiva och förenklade mimiken som erfordras, gestaltens pondus som nordisk krafttyp. Mot denna havsbandets heros, som Terje Vigen skall vara, göra sig de olika tavlorna förträffligt. (-) Ingen kan förneka att det är gripande och storslagna naturtavlor som rullas upp -- verklig poesi fångad på duken -- och dramat är mycket skick!ligt och åskådligt insatt i sin miljö. (-) Publiken föreföll gripen. För övrigt med all rätt tycker en inte blaserad biografbesökare som B B-n."

Att övriga kritiker också var imponerade är knappast att förvåna. StD menade att "Det är ingen överdrift att beteckna Terje Vigen som den bästa svenska film som någonsin visats. Man kan inte gärna tänka sig en mera övertygande, mer fulländad tolkning av Ibsens sköna dikt."

SvD spådde att filmen "är ej blott en stor konstnärlig seger för Svenska biografteatern och alla de i filmen medverkande, den är även ett verk, som bör skaffa den svenska biografkonsten ett hedrat namn över hela världen" och AT konstaterade att "vi i vår tid måste räkna med filmkonst lika väl som vi räknar med scenisk konst och andra sköna konster. Även det stumma skådespelet kan fånga en fulltonig stämning och finna uttryck för våra innersta känslor. (-) Terje Vigen är kort sagt ett mästerstycke av svensk filmkonst."

Kommentar Svensk filmografi

Henrik Ibsen (1828-1906) skrev dikten inspirerad av berättelser som han hört i Grimstad där han varit apotekarlärling. Den publicerades första gången 1852 men riktigt populär blev den först kring sekelskiftet med dess starka nationalistiska tongångar.

Svenska Bio hade redan 1913 inköpt rätten till fyra av Ibsens verk, dock inte "Terje Vigen". 1915 skrev emellertid den unge skådespelaren Gustaf Molander ett manus på denna dikt, inköpt 26 oktober för 250 kr, och den 8 december bytte man därför för 4.000 ut filmrätten på de tidigare verken, bl a "Peer Gynt", mot "Terje Vigen" (och "Brand").

Victor Sjöström hade sommaren 1916 förklarat sig trött på den typ av filmer han tvingades göra och eftersom han också var deprimerad efter svåra slitningar i sitt äktenskap och i akut behov av avkoppling fick han trots sommarsäsongen tillåtelse att ta semester, vilken han utnyttjade till att göra en lång cykelfärd, först till Värmland och den plats där han var född (och där modern lämnats ensam sedan fadern emigrerat till Amerika) och sedan vidare till Norge och Grimstad. Inspirerad av bägge dessa platser återvände han till Svenska Bio och förklarade att han var beredd att filmatisera "Terje Vigen", förutsatt att han denna gång fick god tid på sig och att projektet fick kosta långt mer än vanligt.

Charles Magnusson gick förståndigt nog med på detta trots att den för titelrollen engagerade Egil Eide på grund av sitt anställningskontrakt med Nationalteatret i Kristiania inte kunde medverka och den 15 augusti började inspelningen ute vid Landsort, där Sjöström tidigare filmat Havsgamar (1916/5). Man höll sedan på ända fram till november och filmen blev också den hittills dyraste av Svenska Bios produktioner. 60.000 kr kom den att kosta. Lanseringen var också påtagligt bred med samtidig premiär i Stockholm, Göteborg och Malmö samt Köpenhamn, fylligt programblad med Ibsens dikt in extenso, affisch av konstnären Eigil Schwab och specialkomponerad musik.

Den stora satsningen fick emellertid ett omedelbart gensvar av såväl kritik som publik. Även i Norge och Danmark höjdes filmen till skyarna. En dansk annons meddelar att Terje Vigen "er blevet den største Sukces, der nogensinde er set i København. (-) Har ogsaa faaet den fineste Presse, en Film noginsinde har faaet i København." På grund av världskriget nådde inte filmen ut internationellt förrän efter Berg-Ejvind och hans hustru och de första Lagerlöf-filmerna, men när den 1920 nådde Amerika lär enligt ofta citerade uppgifter en amerikansk kritiker ha skrivit så här:

"När man ser A Man There Was kan man inte tänka sig en amerikansk regissör, som hade kunnat få fram filmens psykologi och dess realistiska tema bättre eller ens så bra. I bildverkan, spel och regi är A Man There Was i sitt slag enastående. Victor Seastrom borde komma till Amerika och lära konkurrenter hur man skapar film." (Först citerat i Ragnar Allbergs "Film och filmfolk", 1925).

Tre år senare infriades hans förhoppning.

Det som alla främst fäst sig vid i samband med denna film är givetvis utnyttjandet av naturen, i detta fall havet, som bokstavligt talat dramatiskt element, ett stildrag som skulle komma att utmärka flera av Sjöströms bästa filmer.

Tilläggas kan att Sjöström under denna inspelning kom att möta den kvinna som skulle bli hans tredje hustru, Edith Erastoff, hans trogna livskamrat tills hennes död skulle skilja dem åt 1945.

Terje Vigen hade samtidig premiär i Göteborg (Cosmorama) och Malmö (Metropol).

Filmen blev Svenska Bios dittills största exportframgång och såldes till utlandet i 43 kopior; utöver de nordiska länderna och USA (som betalade 14.000 dollar) till Belgien, England, Frankrike, Holland, Italien, Ryssland (8 kopior) Schweiz, Spanien, Tyskland, Österrike, Egypten, Indien, Japan och Latinamerika.

Andra inspelningar av "Terje Vigen": 1. Terje Vigen, Tyskland (1911). Prod: Deutsche Bioscop. 2. Das Meer ruft, Tyskland (1933). Prod: Deutsche Eidophon. Regi: Hans Hinrich.

Originaltitel	Terje Vigen (Dikt)
Författare	Henrik Ibsen

		Sverige	(från mitten av augusti till slutet av oktober 1916)	1916-08	1916-10
AB Svenska Biografteaterns ateljé	Lidingö
Landsort	Nynäshamn		(exteriörer)

Sverigepremiär	1917-01-29	Cosmorama	Göteborg	Sverige	65 min
	1917-01-29	Metropol	Malmö	Sverige	65 min
	1917-01-29	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	65 min
Urpremiär	1917-01-29	Cosmorama	Göteborg	Sverige	65 min
	1917-01-29	Metropol	Malmö	Sverige	65 min
	1917-01-29	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	65 min
	1917-01-29	Paladsteatret	Köpenhamn	Danmark	65 min
Annan visning	1917-02-08	Bøndernas hus	Kristiania	Norge	65 min
	1918-01-13	Maxim	Helsingfors	Finland	65 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2003-11-07
	2004-04-21
	2004-10-21
	2005-03-05
	2005-11-03
	2006-01-29
	2006-04
	2006-07-06
	2009-12-13
Cinemateksvisning	2016-11-22	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2016-11-22
Festivalvisning	2017-02-05	Roy	Göteborg	Sverige	56 min	Göteborg Film festival 2017

Från spex till sex (1971)	Citat ingår från	Terje Vigen (1917)
Minns du? (1935)	Citat ingår från	Terje Vigen (1917)
Victor Sjöström - ett porträtt av Gösta Werner (1981)	Citat ingår från	Terje Vigen (1917)
Minns ni? (1993)	Citat ingår från	Terje Vigen (1917)
Klassiska svenska filmer (1959)	Citat ingår från	Terje Vigen (1917)

Beskjutning

Blockad

Danmark

England

Fängelse

Gudstjänst (i det fria)

Hämnd

Krig

Krigsfartyg

Lord

Lotsar

Norge

Roddbåt

Räddningsbåt

Sjöman

Svält

Yacht

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	834

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	834

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	1030

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	1026

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	1022

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	1031

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	1081

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	1081

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Videokopia digital
Bärare	DVCAM (PAL)

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TERJE VIGEN Filmskådespel efter Ibsens berömda dikt med samma namn
Tryckeri	Ivar Hæggströms lito

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	TERJE VIGEN
Tryckeri	Rototryck AB Kopia

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Terje vigen.
Omfång	53 s. + 2 s. miljölista.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Terje Vigen. Berättelse för filmen i fyra akter efter dikten med samma namn av Henrik Ibsen.
Omfång	8 s.
Språk	Norska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Terje Viken by Henrik Ibsen.
Omfång	5 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Terje Vigen. Engelsk textlista bruten för textning.
Omfång	9 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Terje Viken par Henrik Ibsen.
Omfång	5 s.
Språk	Franska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Terje Vigen.
Omfång	3 s.
Språk	Ryska

Typ	Kringmaterial
Språk	Norska

Typ	Dialoglista
Omfång	10 s.
Språk	Norska

Typ	Dialoglista
Omfång	10 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	7
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit (tintad)
Bärare	DCP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264