Säg det med blommor (1952)

Media (132 st)

Originaltitel	Säg det med blommor
Svensk premiärtitel	Säg det med blommor
Distributionstitel	Sano se kukkasin (Finland) Si det med blomster (Norge)

Regi	Lars-Eric Kjellgren
Manus	Gösta Stevens
Produktionsledare	Allan Ekelund
Foto	Martin Bodin
Musik	Eskil Eckert-Lundin (originalmusik)
Arkitekt	Nils Svenwall
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Sven Hansen
Scripta	Ingegerd Ericsson
Inspelningsledare	Hugo Bolander
Inspicient	Gösta Ström
B-foto	Ragnar Frisk
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Julius Jacobsen
Orkesterledare	Eskil Eckert-Lundin
B-ljud	Aaby Wedin

Annalisa Ericson	Gertrud Blomkvist, kallad Peggy
Stig Järrel	Hasse, signaturen Hans Nåd, kåsör
Gunnar Björnstrand	Oskar Blomkvist, korkfabrikör, Peggys man
Naima Wifstrand	fru Lagerberg
Elisaveta	Gun, fru Lagerbergs dotter
Mimi Nelson	Monica, Hasses fru
Sif Ruud	Helena Blomkvist, Oskars f.d. hustru
Elsa Ebbesen-Thornblad	Hulda, hushållerska hos Blomkvists
Gunwer Bergkvist	Bojan, hembiträde hos Monica och Hasse
Karl-Arne Holmsten	Kirre, Guns fästman
Elof Ahrle	Karlsson, skärslipare och fyllerist
Ragnar Klange	poliskommissarien
Carl-Axel Elfving	vaktmästaren på Katarina Ungkarlshôtel
Magnus Kesster	poliskonstapel
Wiktor "Kulörten" Andersson	vaktmästare på Mosebacke
-	Ej krediterade:
Arne Källerud	trafikpolis
Yvonne Lombard	Greta, Peggys väninna
Gunnar Ekwall	polis
Gustaf Färingborg	polis
Ingemar Jacobsson	polis
Sven Bertil Norberg	Erik Holmer, disponent, Peggys kusin
Georg Adelly	portier på Park Avenue Hôtel
Hanny Schedin	föreståndarinna på badavdelningen
Astrid Bodin	Anna, baderska
Karla Wiberg	baderska
Solveig Lagström	fru Blomkvist, dam i badkar på Park Avenue Hôtel
John Melin	tjock herre i Katarinahissen
Wilma Malmlöf	dam i Katarinahissen
Arne Lindblad	damfrisör
Mary Gräber	lyssnande dam i frisörhytt
Sven-Axel "Akke" Carlsson	cykelbud
Björn Näslund	cykelbud
Sten Mattsson	cykelbud
Tord Stål	tjänsteman på Radiotjänst
Anna-Lisa Fröberg	Oskar Blomkvists sekreterare
Millan Olsson	dam i Katarinahissen
Claes Falkenberg	man i Katarinahissen
Olof Frenzel	ung man i Katarinahissen
Bo Teddy Ladberg	påannonsör i radio (röst)/professor Wilhelm Hammarberg (röst)
-	Bortklippt i den slutliga filmen:
Sigge Fürst	Sigge Fürst på Radiotjänst (bortklippt)

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1952
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

Kirre uppvaktar sin söta fästmö Gun med en blomma på årsdagen av deras förlovning. Guns mor, en illusionslös äldre dam, menar att denna uppmärksamhet kommer att försvinna då de gift sig, för sådana är männen.

Hon tycks få rätt. Samma dag firar nämligen Hasse, känd tidningskåsör under signaturen "Hans Nåd" och vän till Kirre, bröllopsdag med sin fru Monica. Det gör också korkfabrikanten Oskar Blomkvist och hans hustru Gertrud, på intim nivå kallad "Peggy".

Hasse och Oskar är självupptagna äkta män och har glömt bort evenemanget. Oskar har händelsevis köpt en revolver åt sin fru för att hon inte skall känna sig så ensam då han är borta, och Hasse har passat på att skaffa sig ett par nya manschettknappar från juveleraren.

Den festmiddag med vin och fisk Monica planerat för sin man visar sig vara ett misstag. Hasse tål inte vin, hatar fisk och känner sig hotad av det uppstudsiga unga hembiträdet Bojan. Än värre blir det när hustrun antyder att han kanske inte är så rolig och värst när hennes väninna Gun kommer på besök. Kirre infinner sig också och råkar i gräl med Gun.

De två männen drar sig kränkta tillbaka och kommer överens om att ge kvinnorna en läxa. Hasse får låna en våning av Kirre på ett ungkarlshotell och tänker stanna där över natten. Kirre har själv lånat den av sin vän disponenten Holmer medan hans egen repareras.

Även Peggy har beslutat sig för att "flytta ut", sedan hon träffat Helena -- Oskars f d fru -- i damturken och sett den ohämmat vulgära exhustrun kyssa maken. Oskar har tagit upp jakten på Peggy, driven dels av en blodtörstig svartsjuka, dels av oro att hon skall "skjuta sig" med revolvern.

Holmer är en släkting till Peggy, och hon passar på att utnyttja dennes ungkarlsvåning, okunnig om att Hasse redan installerat sig där, skickat bort sina kläder till pressning över natten och förberett sänggående. När de slutligen inser att det finns två personer i våningen vägrar båda att ge sig av. Peggy har då hunnit ta av sig det mesta i klädväg, beställa upp en wienerschnitzelsupé samt en skål till hunden Topsy att äta ur.

Den till en början spända atmosfären lättar, sedan de hittat champagne i Holmers barskåp, och hungern besegrat Hasses moraliska betänkligheter mot en måltid på tu man hand med Peggy. En angenäm nattlig samvaro synes utveckla sig.

De störs emellertid av Guns och Oskars uppdykande på hotellet.

Gun, som haft ett samtal med Peggy medan Hasse legat gömd under sängen, misstänker att hon är en av Kirres tillfälliga förbindelser, och Oskar tror att hust!run antingen blivit skjuten eller skjutit en våldsman; ett skott har hörts från lägenheten. Skottet kommer från Peggys revolver, som gått av under ett mindre handgemäng med Hasse.

Kirre anländer med nyckel och öppnar, men lägenheten är tom. De tillfälligt "sammanboende" har funnit för gott att fly genom balkongfönstret.

Tillkallad polis transporterar de inblandade till stationen. Dit har även Peggy och Hasse förts, den senare i en allt annat än värdig kostymering. Hasse vägrar att uppge sin identitet, men avslöjas av den likaledes haffade, starkt överförfriskade skärsliparen Karlsson. I en skur av anklagelser och motanklagelser försöker kommissarien förgäves utreda vad som egentligen förevarit.

Plötsligt tågar Monica in i galaklänning, deklarerar att Hasse är en av landets mest egocentriska varelser och lovar att i framtiden inte finna sig i hans regemente. Kommissarien finner damerna oskyldiga och sänder hem dem, varvid Karlsson passar på att slå följe med Guns mor. De tre övriga kavaljererna överräcker efter nattens kalabalik blommor till sina kvinnor och får, sedan de gjort avbön, syndernas förlåtelse.

Censurnummer	79725
Datum	1951-11-15
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2100 meter
Kommentar	Aktlängder: 520-515-560-505 = 2100 meter - 77 minuter. Aktlängder: 520, 515, 560, 505.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2100 meter
Längd i minuter	77 min
Akter	4 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Fyra tidningar -- AT, DN, MT och SvD -- ägnade halva spaltutrymmet åt Arne Sucksdorffs internationellt prisbelönade kortfilm Indisk by, vilken av SF satts som förspel på premiärbiografen Spegeln. Denna kombination ogillades i högsta grad av Carl Björkman i DN, en av demonstranterna mot den efterföljande komedin. Han skrev:

"Arne Sucksdorffs film är ett poem med de känsligaste valörer. Och det är en ofattbar smaklöshet att SF velat koppla ihop den med den huvudfilm som sedan följde (-), ett eländigt mischmasch, ett evinnerligt kravlande i själva den svenska filmhumorns bottensump. Allt det man verkligen avskyr av svenska filmatiska uselheter hade här koncentrerats i en fars om uteblivet bröllopsdagsfirande, resulterande i bortblandade äktenskap, äkta par i och under fel sängar, halvnakna brudar (Annalisa Ericson bland andra), orimliga klichéherrar (Stig Järrel och Gunnar Björnstrand) och en Elof Ahrle som spelade knallfull från första scenen till den sista."

Björkman slutade med frågan hur det kändes att "spela med i sånt där": "Kan folk verkligen så helt förlora sinnet för människans naturliga värdighet!"

Den mänskliga värdigheten berördes inte i övriga recensioner, men Mauritz Edström (Arbetaren) och Jurgen Schildts (MT) omdömen var lika hårda. Den förre, som visserligen tillerkände filmen "en och annan poäng och en medelmåttig lustighet", skrev: "Om inte fattigdom så i varje fall närapå tomma byxfickor är första associationen efter denna film. Att göra lustspel på ett knappt halvdussin medelmåttiga kåseriuppslag på temat om mannen som glömde hustrun på bröllopsdan kan knappast avsätta något mera lysande resultat. Så inte här i varje fall: ibland känner man sig mer generad över plattheterna än road av lustigheterna." Jurgen Schildt hänvisade till vad han redan sagt om En fästman i taget 1952/7: "Det är en förvecklings- och sängkammarkomedi som är hjälplöst fången i sina stereotypier, i sitt grovkalibriga publikfrieri, i den tungfotade humorfrihet med vilken den serverar sina kvickheter."

Mildare tongångar fanns bl a i AB, där Filmson tyckte sig ha sett "en föga originell men i all sin enkelhet rapp och rolig förströelsefilm". I likhet med ett par andra recensenter utpekade han Martin Bodins foto som en tillgång och hävdade att bifigurer som Naima Wifstrand, Elof Ahrle, Sif Ruud och Carl-Axel Elfving räddade "åtskilliga skrattpoänger".

Robin Hood (StT) anlade historiskt perspektiv. Han antog att det fanns situationer som var komiska redan för 2000 år sedan -- t ex när en man och en kvinna som inte känner varandra tvingas tillbringa natten i samma säng -- och det var inte "fel att använda klassiska situationer och lustigheter ifall man kan servera dem som nya d v s fylla dem med nytt liv, med charm och värme, leka fram dem med barnsligt skämtlynne". Men i det fallet hade manusförfattaren och regissören misslyckats. Kommandostaven i Kjellgrens hand blev "inte ett trollspö, som ger skimmer och luftighet åt berättelsen och tjusighet åt skådespelarna, utan en energisk piska, som tvingar fram en väldig yttre rörelse, men ingen inre".

Kommentar Svensk filmografi

Förberedelserna för filmens inspelning går tillbaka till 1945, då en fars, "Scared Cats" (ung "Dö-rädd"), av de amerikanska författarna Margaret Mayo (1882-1951) och Aubrey M. Kennedy (1887-1953) hade premiär i Köpenhamn under titeln "Sig det med blomster" (urpremiären skedde på Playhouse Theatre i New York City, New York 1920-06-17).

Svensk Filmindustri köpte samma år filmrätten genom förmedling av den danske teaterförläggaren Folmer-Hansen. Man hade emellertid svårt att hitta någon som var intresserad av att bearbeta pjäsen för svenskt filmbruk och gav därför i juni 1948 den danske författaren Martin Glanner i uppdrag att framställa en synopsis på grundval av originalpjäsen och den danska bearbetningen, som gjorts av Gunnar Brandt, f.ö. ej känd. Glanner hade tidigare arbetat åt SF med manuskripten till Den osynliga muren (1944) och Dreyers i Sverige inspelade, olycksaliga Två människor (1945).

Kort tid efter det att Glanner levererat sin bearbetning dog han och materialet blev åter liggande. Slutligen tog Gösta Stevens, inom ramen för sitt anställningsavtal med SF, hand om de olika förlagorna och skrev ett scenario, som snabbt godkändes och vars inspelning började en vecka efter manuskriptets fullbordan.

Säg det med blommor spelades in under de två sista månaderna 1950. Exteriörer synes ha tagits i Stockholmstrakten. När man startade ansågs manuskriptet för omfattande och det befarades att filmen skulle bli för lång. Tagningarna gjordes därför mycket snäva. Resultatet blev att när filmen i februari 1951 förelåg i grovklippt skick, hade den blivit för kort. Endast ca 1850 m skulle den inte komma att klassas som "långfilm" (och således inte bli berättigad till återbäring av nöjesskatt). Kompletteringar företogs därför, först i april, sedan ytterligare några dagar i början av maj 1951, så att filmen i slutligt skick med 100 m överskred erforderliga 2000 m.

En och annan recensent tog för givet att porträttet av den inbilske kåsören "Hans Nåd" föreställde SvD:s berömde Kar de Mumma (Erik Zetterström), men likheten till originalet i utseende och uppträdande var inte påfallande.

Originaltitel	Seeing Things/Scared Cats (Pjäs)
Författare	Margaret Mayo
	Aubrey M. Kennedy

				1950-10-13	1950-12-13
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
	Stockholm med omnejd	Sverige	(exteriörer)

Sverigepremiär	1952-01-28	Palladium	Helsingborg	Sverige	77 min
	1952-01-28	Röda Kvarn	Linköping	Sverige	77 min
Urpremiär	1952-01-28	Palladium	Helsingborg	Sverige	77 min
	1952-01-28	Röda Kvarn	Linköping	Sverige	77 min
Stockholmspremiär	1952-07-21	Spegeln	Stockholm	Sverige	77 min
TV-visning	1989-06-23	TV2		Sverige	74 min
	1993-06-09	Kanal 1		Sverige	74 min
	1995-07-06	Kanal 1		Sverige	74 min
	1998-03-31	SVT1		Sverige	74 min

Originaltitel	Säg det med blommor
Kompositör	Kai Gullmar	(1950)
Textförfattare	Gardar	(1950)
Sångare	Mimi Nelson	(första repris)
	Elof Ahrle	(andra repris)
	Naima Wifstrand	(andra repris)
Framförs av	Sven-Axel "Akke" Carlsson	(visslar)
	Björn Näslund	(visslar)
	Sten Mattsson	(visslar)

Originaltitel	Late for School
Kompositör	Charles Williams

Originaltitel	Amours divins, ardentes flammes. Ur La belle Hélène
Kompositör	Jacques Offenbach	(1864)
Textförfattare	Henri Meilhac	(fransk text 1864)
	Ludovic Halévy	(fransk text 1864)
	Palle Block	(svensk text 1865)
Sångare	Naima Wifstrand

Originaltitel	Strings in the Mood
Kompositör	Walter Collins

Originaltitel	Majestic
Kompositör	Walter Collins

Originaltitel	Caprice on Tiptoe
Kompositör	Ludo Philipp

Originaltitel	Nu ska vi opp, opp, opp
Kompositör	Jules Sylvain	(1937)
Textförfattare	Gösta Stevens	(1937)
Sångare	Elof Ahrle

Originaltitel	Sophisticated Comedy
Kompositör	Norman Demuth

Originaltitel	Pizzicato Misterioso
Kompositör	Edgar Martell

Originaltitel	Autumn Breezes
Kompositör	Norman Demuth

Originaltitel	Là ci darem la mano. Ur Don Giovanni
Kompositör	Wolfgang Amadeus Mozart	(1787)
Textförfattare	Herbert Sandberg	(svensk text 19--?)
	Lorenzo Da Ponte	(1787)
	Carl Gustaf Nordforss	(svensk text 1813)
	Erik Lindegren	(svensk text 1961)
	Wilhelm Bauck	(svensk text 1856)
Sångare	Naima Wifstrand
	Karl-Arne Holmsten

Originaltitel	Che gelida manina. Ur La Bohème
Kompositör	Giacomo Puccini	(1896)
Textförfattare	Giuseppe Giacosa	(italiensk text 1896)
	Luigi Illica	(italiensk text 1896)
	Sven Nyblom	(svensk text 1901)
Sångare	Elof Ahrle

Badinrättning

Bröllopsdagar

Förväxlingar

Hembiträden

Hund

Kåsör

Massage

Polis

Polisstationer

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2163

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2163

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SÄG DET MED BLOMMOR

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SÄG DET MED BLOMMOR
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Gunnar, Stig och Karl-Arne i SÄG DET MED BLOMMOR
Tryckeri	Esselte

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Elisaveta, Annalisa och Mimi i SÄG DET MED BLOMMOR
Tryckeri	Esselte

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Annalisa och Stig i SÄG DET MED BLOMMOR
Tryckeri	Esselte

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En filmberättelse av Gösta Stevens efter en pjäs av Margaret mayo och Aubery Kennedy.
Omfång	187 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Omfång	1 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Trailer.
Omfång	2 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	1
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska