Roll |
|
---|---|
Sångare |
Svensk skådespelare (filmroller 1920-1974). Född Linnéa Paulina Nilsson i Uddevalla. Död i Kungsholms församling, Stockholm. Gift 1919-1954 med skådespelaren Torsten Hillberg.-Linnéa Hillberg debuterade på scen 1913 hos John Borgh och var sedan verksam i Karin Swanströms teatersällskap 1914-1918. Hon kom därefter att arbeta på Blanche- och Komediteatrarna i Stockholm samt Nya teatern och Lorensberg i Göteborg. På 1930-talet tillhörde hon den fasta ensemblen på Vasateatern i Gösta Ekmans d.ä. regi. När Ekmans ensemble gjorde ett gästspel i Sundsvalls...
Svensk skådespelare (filmroller 1920-1974). Född Linnéa Paulina Nilsson i Uddevalla. Död i Kungsholms församling, Stockholm. Gift 1919-1954 med skådespelaren Torsten Hillberg.
-
Linnéa Hillberg debuterade på scen 1913 hos John Borgh och var sedan verksam i Karin Swanströms teatersällskap 1914-1918. Hon kom därefter att arbeta på Blanche- och Komediteatrarna i Stockholm samt Nya teatern och Lorensberg i Göteborg. På 1930-talet tillhörde hon den fasta ensemblen på Vasateatern i Gösta Ekmans d.ä. regi. När Ekmans ensemble gjorde ett gästspel i Sundsvalls Folkets Park 1936 med lustspelet Mästerkatten fick hon en något udda recension: "Linnéa Hillberg behandlar sina repliker lika suveränt som en bra plankbärare balanserar sin börda uppe på en svajande ställning".
Under perioden 1938-1941 var hon anställd vid Dramaten. Tillsammans med sin make Torsten Hillberg var hon sedan anställd vid Norrköping-Linköpings stadsteater 1947-1951. Hon turnerade också flitigt med Riksteatern i ett flertal uppsättningar under 1950-talet, och gjorde flera kritikerrosade rolltolkningar i klassiska pjäser; som Lady Macbeth i Shakespeares Macbeth och som drottning Gertrud i Hamlet. Hon spelade också Florence Stephens, "Husebyfröken", i Vilhelm Mobergs kontroversiella pjäs Sagoprinsen (1962) som handlade om den då uppmärksammade Husebyaffären. Från 1960 till sin död var hon anställd och verksam vid Stockholms Stadsteater och medverkade där i originaluppsättningen av Jösses flickor (1974).
Hon filmdebuterade 1920 i Victor Sjöströms Mästerman och stod för ett antal starka kvinnoporträtt i biroller på 1940-talet. Precis som på scenen fick hon påfallande ofta spela de rigida, stela, svartsjuka, bittra eller bitchiga kvinnorna, som t.ex. i filmerna Tänk, om jag gifter mig med prästen (1941), Flickan och Djävulen (1944) samt Kvinna utan ansikte (1947). Andra titlar ur hennes filmografi som förtjänar att nämnas är Elin Wägner-filmatiseringen Norrtullsligan (1923), Pensionat Paradiset (1937), Adolf klarar skivan (1938) samt Hasse Ekmans Lågor i dunklet (1942). Totalt blev det drygt 60 filmer och TV-inspelningar.
Ralph Nilsson (2011)