Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (106 st)

Beskrivning

Skådespelare (filmroller 1933-1982). Född Peter Edvin Lindgren i Lidingö, död i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Han var son till en direktör vid Asea, som ofta vistades i Sovjetunionen. Han har själv beskrivit sig som en särling redan i skolåldern som gärna levde i en egen drömvärld och i realskolan blev han med moderna termer en "drop-out". Han var mycket intresserad av musik och lyckades ordna en biljett till Sovjetunionen där han först började studera vid ett musikkonservatorium men upptäckte att teater var något som passade honom mer. Han började vid...

Visa hela beskrivningen

Beskrivning

Skådespelare (filmroller 1933-1982). Född Peter Edvin Lindgren i Lidingö, död i Adolf Fredriks församling, Stockholm.

Han var son till en direktör vid Asea, som ofta vistades i Sovjetunionen. Han har själv beskrivit sig som en särling redan i skolåldern som gärna levde i en egen drömvärld och i realskolan blev han med moderna termer en "drop-out". Han var mycket intresserad av musik och lyckades ordna en biljett till Sovjetunionen där han först började studera vid ett musikkonservatorium men upptäckte att teater var något som passade honom mer. Han började vid en teaterskola ägd av Stanislavskij och lärde sig grunderna i dennes metod.

1936 återvände han till Sverige och fick en roll vid Riksteatern i Pär Lagerkvists Mannen utan själ. Han kom i kontakt med Per-Axel Branner och Nya Teatern och därefter följde en skådespelarkarriär och ett liv som var både upp och ner. Tidvis levde han som hemlös och bland de s.k. Klarabohemerna. Under slutet av 1960-talet vistades han som svårt lungsjuk i Paris och var på väg att helt försvinna då Vilgot Sjöman gav honom en roll i Nyfiken-filmerna (1967-1968) och därigenom lotsade in honom på skådespelarbanan igen. En av hans sista roller som särlingen i Jag är Maria (1979) blev en karaktär som i mycket speglar hans eget utanförskap.

Även i början av sin filmkarriär fick han spela flera sådana outsiderfigurer som halvtattaren Jan i Folket i Simlångsdalen (1948), som slits mellan två kulturer, eller drängen i Rågens rike (1950). Stundom kunde det handla om att gestalta helt utstötta som i Lång-Lasse i Delsbo (1949) eller som mördare i den norska filmen To mistenkelige personer (1950), byggd på ett autentiskt fall och som stoppades för att göras i en ny version 1955 som Savnet siden mandag.

Som skådespelare var han trogen Stanislavskijs metod att vara utan att föreställa sig. Han gick in i sina roller med både inlevelse och utlevelse. Detta fanns ofta något oroligt i hela hans uppenbarelse vilket kom till uttryck i hans rolltolkningar. Rollen i Jag är Maria förärade honom även en Guldbagge 1980 som bästa manliga skådespelare. Han var bror till regissören Lars-Magnus Lindgren och var bl.a. gift med skådespelerskan Marianne Nielsen och skådespelerskan Topsy Håkansson. Med förstnämnda har han dottern och skådespelerskan Monica Nielsen och med den senare sonen, den norske regissören Hans-Peter Lindgren.

P O Qvist (2004)

Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1980 Bästa skådespelare

Insatser

Roll

Musikstycken

Relaterat


    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?