Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Jönssonligan får guldfeber
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 7 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1984-10-19

Medverkande

Gösta Ekman
Charles-Ingvar "Sickan" Jönsson

Ulf Brunnberg
Vanheden

Visa alla medverkande

Handling

Som vanligt får Jönssonligans Vanheden och Harry hämta sin boss utanför fängelseporten. Och som vanligt har denne, Charles-Ingvar "Sickan" Jönsson, tänkt ut en plan som han förvarar i...

Visa hela handlingen

Press

De flesta recensenter kände matthet och leda efter denna tredje film om Jönssonligan.Eva af Geijerstam, DN: "Det är mer fars än de tidigare filmernas komedi, med flera så kallade...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspelningsledare
Produktionsassistent
Produktionsekonom
Produktionssekreterare
B-foto
Stillbildsfoto
Fotoassistent
Elektriker
Passare
Ljussättare
Musikarrangör
Snickare
Dekormålare
Rekvisita
Attributör
Kläder
Smink
Klädassistent
Synkläggning
Specialeffekter, ljud
Mixning
Övrig medarbetare

Medverkande

Gösta Ekman Charles-Ingvar "Sickan" Jönsson
Ulf Brunnberg Vanheden
Björn Gustafson Harry
Birgitta Andersson Doris
Per Grundén Wall-Enberg
Weiron Holmberg Biffen
Carl Billquist kriminalinspektör Bertil Persson
Jan Waldekranz Gren
Sten Ljunggren Fritz Mühlweiser
Peter Harryson transportchauffören
Pia Green resebyrådam
Fredrik Ohlsson justitieministern
Gösta Engström verkmästaren
Charlie Elvegård rumsservice
Anna-Lotta Larsson servitris på Arlanda
Jessica Zandén portier
Birger Malmsten överbefälhavaren
Carl-Lennart Fröbergh taxichaufför
Leif Ahrle ledare för den tyska delegationen
Björn Henricson en tysk hejduk

Bolag

Handling

Som vanligt får Jönssonligans Vanheden och Harry hämta sin boss utanför fängelseporten. Och som vanligt har denne, Charles-Ingvar "Sickan" Jönsson, tänkt ut en plan som han förvarar i ett paket under armen.

Hemma hos Harry förklarar Sickan sin plan. Det gäller den här gången att stjäla ett data-chip innehållande försvarshemligheter, nämligen den topphemliga generalplanen för Sveriges framtida indelning i ett försvarsområde, ett boendeområde och ett fritidsområde. Även deras gamle antagonist, de snabba klippens Wall-Enberg, är ute efter "tjippet". Han har blivit erbjuden 55 miljoner i guld och diamanter av en tysk affärsman, Fritz Müllweiser, som arbetar för ett internationellt turistkonsortium.

Naturligtvis är Jönssonligan först att lägga händerna på "tjippet". Sickan erbjuder det åt Wall-Enberg men slås medvetslös av dennes gorillor som sedan för honom till en ensligt belägen fabriksbyggnad där han ska avlivas. Sickan räddas dock i sista stund av Vanheden och Harry.

Fritz Müllweiser är på väg till Sverige i ett privatplan, och Jönssonligan bestämmer sig för att stjäla hans väska med guld och diamanter. Det går vägen utan att Müllweiser märker något, och när han ska betala Wall-Enberg för "tjippet" visar sig hans väska innehålla allt annat än värdesaker.

Sickan, Vanheden, Harry och hans fästmö Doris beslutar sig för att fly utomlands med rovet. Men på Arlanda lyckas Müllweiser stjäla tillbaka sin väska. Han får "tjippet" av Wall-Enberg och far till sitt hotell, där Jönssonligan på nytt kommer över det genom att helt enkelt gipsa in Müllweiser. Harry råkar blanda ihop "tjippet" med ett annat, som han fått som prov av Vanheden och som passar till dennes dataspel.

Återigen avlägger Sickan besök hos Wall-Enberg, som snart upptäcker att "tjippet" tillhör ett dataspel. Nu gäller det för honom att få Sickan att tala om var det riktiga finns, något som ju denne faktiskt inte vet. Han binds fast vid Stadshustornets urtavla (!), men kan efter några halsbrytande turer räddas av Vanheden och Harry.

Vanheden har strax dessförinnan lyckats öppna Wall-Enbergs kassaskåp där väskan med guldet och diamanterna förvaras. Han upptäcker senare att "tjippet" han har inte passar till hans dataspel. "Tjippet" lämnas tillbaka till den rättmätige ägaren via en vaktpost på Kungliga Slottet, och efter några förvecklingar på Arlanda kan Jönssonligan och Doris lämna landet med väskans dyrbara innehåll.

Censur / granskning

Censurnummer 125049
Datum 1984-10-12
Åldersgräns Tillåten från 7 år
Originallängd 2773 meter
Kommentar Aktlängder: 529-546-551-558-589 m.


Tekniska fakta

Bildformat Vidfilm
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2773 meter
Längd i minuter 101 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

De flesta recensenter kände matthet och leda efter denna tredje film om Jönssonligan.

Eva af Geijerstam, DN: "Det är mer fars än de tidigare filmernas komedi, med flera så kallade klipp-hängare (-).

Farsmotorn surrar jämnare än Vanhedens rostiga Cheva, och Mikael Ekman håller fastare i styret än i Jönssonligan och DynamitHarry häromsistens. (-)

Farthållningen är god, om än inte hisnande. (-)

(-) Jönssonligan får guldfeber är i sin art nästan lyckad."

Jurgen Schildt, AB: "Det finns två säger två roligheter i det nya Jönssonnojset. Dels scenerna där ligaledamöterna, fritt efter Harold Lloyd, dinglar som fladdermöss i Stadshustornets tvenne klockvisare. Dels och framför allt ölälskaren Björn Gustafsons hjältemodiga envig i akt och mening att deflorera en plastförseglad 6-pack Pripps Blå. Plasten vinner, men Gustafson går in som suverän tvåa. Detta är nämligen ett pantomimiskt revynummer av klass.

I övrigt föreligger här inte mycket att joddla över. Del III är mera larvig än komisk, mera förströdd än målmedveten, mera andfådd än inspirerad."

Sven E Olsson, Arbetet: "Jönssonligan, för tredje och förhoppningsvis sista gången.

Ty nu har Rolf Börjlind (manus) och Mikael Ekman (regi, mer eller mindre) växlat ner komiken i dessa holmgångar mellan brottets drulleputtar och brottets förvaltare till bara småmynt och satiren till några tomma slängar mot Växjö-olja, domänverk och PK-bank.

Så öppna dörrar kan inte ens Sickan Jönsson missa, även om Gösta Ekman stundom gör sitt bästa. Han besegras dock klart som poängknipare av Björn Gustafson, vars Harry har en oskuld som bara överträffas av hans fumlighet.

Inte är det deras fel att denna snuttiga ringdans kring ett riksavgörande data-chip blivit seg, förutsägbar och upprepande."

Jan Aghed, SDS: "Den första filmen i Jönssonserien levde högt på regissören Jonas Cornells yrkeskunnande och känsla för en medryckande klipprytm. Då manuskriptets inspiration tröt gick det alltid att falla tillbaka på Gösta Ekmans komiska vanvett och dess förmåga att komma till sin rätt i otyglade små solonummer.

Det var huvudsakligen denna färdighet som räddade den andra filmen, ty någon professionell regitalang fanns nu inte längre inom synhåll utan bara den manliga primadonnans bror Mikael.

Hur oförmögen Mikael Ekman är att skapa situationskomik och en rytm som bär över intrigens milsvida svackor framgår med dyster påtaglighet av Jönssonligan får guldfeber (-).

Handlingens idéer förflyttar sig trögare än en utmattad snigel och den dräller av stendöda farsmoment, upprepningar och bilder. Redan Rolf Börjlinds manus är ett underverk av humoristiskt armod. Först när det är dags för en akrobatisk signal på Stadshustornets urtavla blir det en smula liv och fart över filmen.

Alltihop förvärras av den kapitalt felaktiga uträkningen att lägga sordin på Gösta Ekman och i stället skjuta Björn Gustafson i förgrunden som den tafatte grobianen i sällskapet."

Kommentar Svensk filmografi

En del av inspelningen ägde rum i Köpenhamn, där Stephan Linnér träffade teamet (KvP 4.7.1984): "Eftersom Sverige numera saknar riktiga studioområden för sådana här inspelningar har man för en vecka dragit sig ner till medproducenten Nordisk Film i Köpenhamn.

- Dessutom har de mycket skickliga hantverkare, säger Hans Lönnerheden från svenska Nordisk Tonefilm. På tre veckor byggde man upp två stora modeller av urtavlan med vidhängande tegelvägg och balkonger samt det maskinrum som brukar pingla fram Örjanssången varje dag. (-)

Under lunchpausen talar skådespelarna lyriskt om filmstudioområdet. Sådana finns inte längre i Stockholm där Filmstaden i Råsunda bara är något legendariskt.

- Det här är som en återkomst till sin ungdoms lekplatser, säger Gösta."

Detta var den tredje filmen om Jönssonligan (efter Varning för Jönssonligan, 1981, och Jönssonligan & DynamitHarry, 1982) och den andra i regi av Mikael Ekman.

Förlaga

Originaltitel Olsen-banden (Fiktiva personer)
Skapade av Erik Balling
Henning Bahs


Inspelning

Gröndalsstudion Stockholm Sverige
Nordisk Films studier Köpenhamns Danmark

Visningar

Sverigepremiär 1984-10-19 Cosmorama Göteborg Sverige 101 min
1984-10-19 Klappan 2, 3 Göteborg Sverige 101 min
1984-10-19 Saga Halmstad Sverige 101 min
1984-10-19 Palladium Kalmar Sverige 101 min
1984-10-19 Saga Karlskoga Sverige 101 min
1984-10-19 Reflex Lund Sverige 101 min
1984-10-19 Palladium Malmö Sverige 101 min
1984-10-19 Filmstaden 12 Stockholm Sverige 101 min
1984-10-19 Fontänen Stockholm Sverige 101 min
1984-10-19 Rival Stockholm Sverige 101 min
1984-10-19 Saga Stockholm Sverige 101 min
1984-10-19 Roxy Södertälje Sverige 101 min
1984-10-19 Capitol Varberg Sverige 101 min
1984-10-19 Odéon Västerås Sverige 101 min
1984-10-19 Palladium Växjö Sverige 101 min
TV-visning 1995-09-01 TV2 Sverige 97 min
1997-12-26 SVT2 Sverige 97 min
2001-06-04 SVT1 Sverige 97 min
2001-12-29 SVT1 Sverige 97 min
2002-12-28 TV4 Sverige 97 min
2004-07-17 TV4 Sverige 97 min
2005-01-22 TV4 Sverige 97 min
2005-11-26 TV4 Sverige 97 min
2005-12-28 TV4 Sverige 97 min
Urpremiär 1984-10-19 Sverige 101 min (se Sverigepremiär)
TV-visning 2008-08-01 TV4 Sverige 97 min
Dvd-release 2006-10-25 Sverige
TV-visning 2011-01-05 TV4 Sverige
2013-12-31 TV4 Sverige
2014-12-30 TV4 Sverige
2017-01-27 TV4 Sverige
Minns Ni? (1993) Citat ingår från Jönssonligan får guldfeber (1984)

Ämnesord

DK Komedi

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Jönssonligan får guldfeber. Arbetskopia 3. Av Rolf Börjlind. Fritt efter ett originalmanus av Erik Balling & Henning Bahs. 1984.
Omfång 127 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Jönssonligan får guldfeber. Baserad på ett manus av Erik Balling & Henning Bahs, i bearbetning av Rolf Börjlind, Åke Cato, Jan Richter.
Omfång 87 s. Pressrelease (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Jönssonligan får guldfeber. Arbetskopia 4. Manus: Rolf Börjlind. Fritt efter originalmanus av: Erik Balling & Henning Bahs. 1984.
Omfång 102 s. + 67 s, inspelningsplaner, teamlistor mm.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper SET
Bakombild papper SET
Dia SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Hastighet 24
Längd i minuter 101 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd WAV


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd PRORES01


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?